Stäng fönster SJÖBO SÖVDE 35:1 - husnr 1, SÖVDE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SÖVDE KYRKA (akt.) | |
| 2018-10-09 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkans planform utgörs av långhus om fyra travéer, korsarmar i söder och norr om två travéer vardera, fullbrett kor om en travé, kvadratisk sakristia i öster samt kvadratisk torn i väster med trapputbyggnad i söder och kraftig strävpelare i sydvästra hörnet. Murverken är uppförda av fältsten förutom korets östra travé, sakristian och gavelpartier som är murade i tegel. Fältstensmurarna är putsade med grovt påslaget kalkbruk med spritsten medan tegelpartierna har finare bruk och omfattningar och nischer är slätputsade. Samtliga fasader är vitkalkade. Markerad sockel saknas undantaget tornet som har en skråkantad sockel av kalksten. Tornets öst- och västfasader avslutas liksom korets och sakristians östfasader med trappstegsgavlar avtäckta med tegel. Tornets östra gavel pryds av fyra lansettbågiga och en cirkulär blindering. I korets östra gavel syns överputsade ankarjärn. Korsarmarnas plåtavtäckta volutgavlar har dekorativt utformade ankarjärn som bildar initialerna B.B. och årtalet 1759, för Brita Barnekow som ombesörjde gavlarnas tillkomst. Korsarmarnas norra och södra fasader bär på samma sätt initialerna RVAB och LVAB samt årtalen 1693 respektive 1699, för Rutger von Ascheberg och dennes son Ludvig som lät uppföra utbyggnaderna. De fasader som inte kröns av gavelpartier avlutas upptill med en spritputsad och vitkalkad takfotsgesims av tegel i två språng. I korets norrfasad finns en inmurad gravhäll av kalksten från 1700-talet. Kyrkans takfall utgörs av sadeltak, frånsett tornets tillbyggnad som har ett brant pulpettak, samtliga avtäckta med rött enkupigt lertegel. Dörrar återfinns i tornets västfasad, i torntillbyggnadens sydfasad, i södra korsarmens och sakristians sydfasader samt i norra korsarmens norrfasad. Samtliga dörrblad tillkom vid restaureringen 1951. Huvudentrén i väster utgörs av en rundbågig muröppning med en rakt avslutad pardörr med fernissad ekpanel i rombiskt mönster samt ett halvcirkelformat överljus med diagonalställd blyspröjsning och integrerad lykta. Övriga dörröppningar är rundbågiga frånsett i södra korsarmen och sakristian där de är stickbågigt respektive rakt avslutade. Dörrbladens avslutning följer öppningarna och har samma fernissade ekpanel i rombiskt mönster som i västentrén frånsett torntillbyggnadens dörrblad som har liggande svarttjärad panel. I södra korsarmen utgörs dörren av en pardörr medan övriga ingångar har enkeldörrar. Samtliga dörrblad har trycken av svarvad mässing utom i sakristian där det lövformade trycket är utfört i smitt järn. Mittskepp, tvärskepp och kor har en rundbågig fönsteröppning per travé i söder respektive norr vilka togs upp 1759. Fönsterbågarna av gråmålat trä har två småspröjsade lufter och lunettformat överljus med radiell spröjsning. Sakristian har ett likadant fönster i öster. Knappt hälften av bågarna är bevarade sedan 1700-talet med munblåsta glas och smidesbeslag, medan övriga bågar som tillkom 1951 har råglas och saknar hörnbeslag. Solbänkarna i de djupa nischerna är omväxlande av kalksten och betong. I torntillbyggnadens södra fasad och korets östra finns vardera ett mindre rektangulärt korspröjsat fönster. I långhusvindens norra takfall finns ett öppningsbart och spröjsat takfönster i järn. Huvudentrén har sättsteg av granit medan de vid övriga entréer utgörs av kalksten, i vissa fall äldre gravhällar. Tornet har en stickbågig ljudöppning i nedre tornrummets norra fasad och korgbågiga öppningar i samtliga väderstreck i övre tornrummet, där de åt väster och öster är placerade lägre, i våg med murverkets inkragning, än de övriga två. Öppningen åt söder är medeltida och har spår av en tidigare mittpost, medan övriga troligen tillkom 1706. De sentida luckorna är utförda i svarttjärad spontad panel. |
