Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TOMELILLA ELJARÖD 24:1 - husnr 1, ELJARÖDS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ELJARÖDS KYRKA (akt.)
2018-04-19
Exteriörbeskrivning
Kyrkans äldsta delar består av det medeltida långhuset med rakt avslutat kor samt se-nare tillbyggnader i form av västtorn och en rakt avslutad sakristia i öster. Koret är ovanligt högt och brett även om det är något mindre än långhuset i storlek. Östra korg-aveln är förstärkt genom två strävpelare, med sluttande tegelavtäckning, på var sida om sakristian. Sakristians östra gavel är murad med trappsteg medan långhusets och korets östra gavlar saknar trappstegsmurning. Tornet, som också är sekundärt, är något smalare än långhuset och i höjd med andra våningsplan smalnar tornet av ytterligare till ett lågt mittkvadratiskt torn vars östra mur är uppbyggd på långhusets västgavel. Tornets lägre sidopartier avslutas med sluttande takfall och trappstegsgavlar mot väster och öster.

Kyrkan har spritputsade och vitmålade fasader med slätputsade listverk samt omfattningar kring fönster och dörrar. Dekorativt utformade ankarjärn från olika perioder syns på flera ställen i fasaderna. Upptill på långhus, kor och sakristia avslutas fasaderna av ett par utkragande skift längs långsidorna. På långhuset och koret verkar detta vara av vitmålade brädor. Långhus- och korgaveln mot öster, samt även strävpelarna mot norr och söder, markeras upptill av en putslist vilket tillkom kring 1900-talets mitt. Tornets lägre sidopartier har ett listverk av tre murskift och mittornets mursidor avslutas upptill av ett trappstegsliknande listverk. Både kor och långhus har relativt höga och spetsiga gavlar och är täckta med rött tegel liksom på sakristian. Torntaket är av rödmålad plåt och består av ett lägre, flackt pyramidformat tak och en hög mittspira med åtta takfall. Överst på spiran finns ett runt kopparklätt klot med ett krönkors i smide.

Några ursprungliga, medeltida muröppningar är inte synliga i kyrkans fasader. Kyrkans spetsbågiga syd- och nordportaler är igensatta sedan länge. Inne i kyrkorummet är två fönsteröppningar delvis bevarade i kyrkans ursprungliga västgavel. Två högt sittande fönsteröppningar har funnits till långhuset. De senare är numera igensatta från utsidan men delvis synliga från kyrkvinden, ovan valven. Enligt konsthistoriker Monica Rydbeck har fönsteröppningar även funnits i koret.

Kyrkans nuvarande ingångar består av huvudingången i tornets västra sida samt prästingången till sakristian. Västportalen består av en flersprångig rundbågsvälvd öppning med brunmålad, brädtäckt pardörr. Ingången till sakristian är väsentligt mindre men även den murad med rundbågsvalv. Fönsteröppningarna, liksom ljudöppningarna har ett enhetligt utförande med rundbågsvalv och tresprångiga omfattningar. Fönsterbågarna är av trä med mittpost och två tvärposter samt småspröjsade glasrutor och fönsterbänkar av kalksten. Ett rundfönster med stjärnformad spröjsning finns mot väster i tornets andra våningsplan. I samma våningshöjd finns också ett par runda blinderingar. Sakristian har ett litet fönster mot öster och i korets östra gavel finns en liten ursprunglig ljusöppning till vinden. Ljudluckorna är av brunmålat trä liksom ytterdörrarna. Under långhusets nordvästra fönster finns ett litet, lågt sittande kvadratiskt ljusschakt ned till ett gravvalv under långhuset, där kistor ännu förvaras. Öppningen är försedd med galler.