Stäng fönster HÄSSLEHOLM VERUM 15:1 - husnr 1, VERUMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VERUMS KYRKA (akt.) | |
| 2021-05-05 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkans planform utgörs av långhus, smalare och lägre kor med halvrund absid i öster, nykyrka i norr med utanpåliggande vindfång samt västtorn med torntrapphus i norr och söder. Det norra trapphuset leder till orgelläktaren och sträcker sig till långhusets takfall medan det södra trapphuset är en våning högre. Hörnen på tornets västfasad markeras av strävpelare i tre språng som avslutas i höjd med klockvåningens golvbjälklag. Under koret finns ett gravkor och under tornet källare för värmecentral. Murverken, som härrör från uppförandetiden under 1100-tal eller 1200-tal samt ombyggnaderna 1807, 1837 och 1912, är samtliga utförda i tuktad gråsten. Långhus, kor och absid har gjutna socklar som för de medeltida delarna kan antas ha underliggande ursprungliga socklar. Nykyrkans sockel är spritputsad och gråmålad medan byggnadsdelarna från 1912, långhusets västförlängning, tornet och nykyrkans vindfång, har granitsocklar. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade. Putsade tresprångiga takfotsgesimser avslutar fasaderna på samtliga byggnadsdelar utom absiden, som har profilerad takfotslist med tandsnitt i fernissad ek. Gavelröstena pryds sedan 1912 av tinnar i hörn och nock. Absidens hjälmtak är avtäckt med kopparplåt i skivtäckning med parallella tvärfalsar medan övriga byggnadsdelars sadeltak är avtäckta med rött enkupigt tegel. Västportalen i tornet fungerar som huvudentré och utgörs av en slätputsad och tresprångig rundbåge med rakt avslutad pardörr som nås via en två steg hög trappa i granit. Dörrbladen är klädda med stående fernissad ekpanel och indelas av järnband i kvadrater med kors. Tympanonfältet över dörren upptas av en huggen gul kalksten som vilar på två kannelerade konsoler i samma material. Stenen pryds av en ros omgiven av bibelcitatet LOFVEN HERREN I HANS HELGEDOM i relief. Tornets övre våningar har ljusinsläpp genom fem högsmala slitsar i murverket, två på varandra stående i väster och söder samt en i norr. Torntrapphusen har små rundbågiga och blyspröjsade fönster med båge och karm i svartmålat trä, två i södra trapphuset och ett i norra. Klockvåningen har tre rakt avslutade ljudöppningar i vardera väderstreck, placerade i rundbågiga blinderingar. I norr och söder är dessa blinderingar högre och sträcker sig upp i gavelröstena, där de mittersta högre blinderingarna har varsitt rektangulärt litet träfönster. Ljudluckorna är klädda med svartmålad plåt. Under västfasadens ljudöppningar syns årtalet 1912 skrivet med dekorativa svartmålade ankarslutar. Långhuset har fyra rundbågiga fönster i söder och ett i norr väster om nykyrkan. Dessa utgörs av inmurade, blyinfattade katedralglas placerade mot stormjärn och fästa till band av smidesjärn. Glasen är utöver en gul rundbågig bård ofärgade. Solbänkarna är belagda med kalksten. Koret har två fönster i norr respektive söder, betydligt mindre än långhusets men i övrigt enligt samma princip. I absidens sydfasad återfinns en prästingång genom en rakt avslutad fyllnadsdörr i fernissad ek med tio fyllningar vilken nås via en fyra steg hög granittrappa. Dörren tillverkades kring 2005 efter förlaga från 1912 och har sparkplåt i koppar och modernt instickslås. Absiden har fem fönsterpartier av vilka de tre åt öster utgörs av tre lufter och de i norr och söder, det senare över prästingången, har två lufter. Bågarna av fernissad ek är rakt avslutade med blyinfattat katedralglas. Fönsterlufterna flankeras av kannelerade kolonnetter, även dessa i fernissad ek och fönsterpartierna ansluter upptill till den tidigare beskrivna takfotsgesimsen i samma material. Nykyrkan har åt väster och öster vardera två fönster lika långhusets. I det utskjutande vindfånget i norr återfinns en slätputsad rundbågig och ensprångig portal. Det enkla dörrbladet är rundbågigt och utvändigt utförd med samma fernissade ekpanel och järnbeslagning som västportalen. Ovanför vindfånget finns tre rundbågiga fönster, ett högre flankerat av två lägre. I gavelröstets spets finns tre blinderingar indelade enligt samma princip och under dessa en rad med svartmålade ankarslutar. |
