Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HÄSSLEHOLM MATTERÖD 17:1 - husnr 1, MATTERÖDS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

MATTERÖDS KYRKA (akt.)
2021-05-03
Exteriörbeskrivning
Kyrkans planform utgörs av kvadratiskt västtorn med halvrunt trapptorn i norr, långhus, kor samt halvrund absid i öster. Över långhus och kor spänner ett sadeltak med gemensam nockhöjd, vilket över långhuset bryts upp av dubbla sadeltak åt norr och söder som i fasadlivet möter trappstegsgavlar. Gestaltningen gör att kyrkan exteriört närmast framstår som en salkyrka med dubbla svagt utskjutande korsarmar.
Tornet vilar på en oputsad sockel av finhuggen röd granit medan långhuset har en oregelbundet utformad utskjutande och putsad sockel. Övriga byggnadsdelar saknar markerad sockel. Murverken är utförda i tuktad gråsten, där murarna i söder och sydost tros vara relativt intakta sedan 1100-talet medan övriga murar till stor del bör bestå av återanvänd sten från den medeltida kyrkan. Torn, gavelpartier samt dörr- och fönsteröppningar är murade i tegel. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och listverk och avfärgade i vitt. Enligt kyrkans underhållsplan är putsen ett rent kalkbruk. Tornet har ett högrest torntak avtäckt med grönmålad plåt i skivtäckning med förskjutna tvärfalsar. Korets hjälmtak är belagt med kopparplåt, även här med förskjutna tvärfalsar, medan övriga takfall är belagda med enkupigt rött tegel.

Huvudentrén i väster utgörs av en rundbågig portal där två från fasadlivet indragna kolonner med tärningskapitäl bär upp en arkitrav prydd av trepass. Tympanonfältet upptas av en lunettformad sten med inskriptionen ”FRÅGEN EFTER HERREN OCH HANS MAKT; SÖKEN HANS ANSIKTE ALLTID. PS. 105 v.5”. Kyrkportens rakt avslutade dörrblad har stående grönmålad panel och kraftig dekorativ beslagning i svartmålat smide. Entrén nås via en två steg hög trappa i granit som idag är överbyggd av en trappa och tillgänglighetsramp i lättmetall. Ovan portalen finns en inmurad minnessten över resandet av tornet 1898. Tornets nedre del avslutas med en plåtavtäckt gördelgesims. Sydfasaden har två stickbågiga fönsteröppningar under två rundbågiga vilka utgör ljusinsläpp till vapenhuset respektive första tornvåningen. Fönsterbågar och spröjsning är av svartmålat gjutjärn och de nedre fönstren har delvis gult glas. Norra fasaden upptas av det halvrunda trapptornet som sträcker sig till andra tornvåningen och har sex smala rundbågiga fönsteröppningar. Tornets övre del har något indragna murverk. I väster återfinns två rundbågiga fönsteröppningar med svartmålade gjutjärnsfönster stående på gördelgesimsen och parkopplade av en kolonnett med utformning lika västportalens kolonner. Även dessa fönster utgör ljusinsläpp till första tornvåningen. Andra tornvåningen har tre smala och triangulärt avslutade fönsteröppningar med fönster i svartmålat järn i alla väderstreck utom norr. Under södra fasadens fönster finns en utsmyckning i form av ett slätputsat fyrpass. Klockvåningen har parställda rundbågiga ljudöppningar i vardera fasad. Ljudluckorna är klädda med liggande panel som liksom de lunettbågiga överljusen med radiell spröjsning är grönmålade. Väst och östfasaderna avslutas av en takfotsgesims i tre språng. Syd- och nordfasaderna avslutas istället med trappgavlar som pryds av fyrpassformade fönster med omfattning i tre språng och ovan dessa en smal glugg. Tornspiran har en grund triangulär takkupa i öster som ursprungligen även återfanns i öster. Tornet kröns av en smidesspira i smide vars utformning utgår från ett hjulkors.

Långhusfasaderna åt norr och söder är uppbyggda snarlikt dubbla korsarmar som avslutas med trappstegsgavlar där tinnarna är avtäckta med kalksten. Varje ”gavel” har vardera en stor rundbågig fönsteröppning med svartmålade gjutjärnsfönster och solbänkar av kalksten. Spröjsningen är utformad med en rundbågig bård av gult glas som innefattar två smala rundbågar krönta av en rundel, allt indelat av horisontella spröjs. Utformningen återkommer med mindre variationer på kyrkans övriga rundbågiga fönster. Trappstegsgavlarna har vardera ett rundfönster i svartmålat gjutjärn under smala gluggar.

Koret har ett rundbågigt fönster lika långhusets i söder respektive norr. Syd- och nordfasaderna avslutas av en tandsnittslist under en tresprångig takfotsgesims. Östfasaden avslutas med en trappgavel och pryds av tre slätputsade grekiska kors.

Absiden har rundbågiga fönster i syd- och nordväst, vilka är något mindre och med enklare spröjsning än de i långhus och kor. Prästingången rakt i öster utgörs av en rakt avslutad enkeldörr med samma grönmålade stående panel och rika smidesbeslagning som i västentrén. Ovan dörren finns ett överljus utformat enligt samma princip som övriga fönster. Absidfasaderna avslutas med ett listverk lika korets.