KÄVLINGE KARABY 44:1 - husnr 1, VÄSTRA KARABY KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| VÄSTRA KARABY KYRKA (akt.), VÄSTRA KARABY KYRKA (akt.) | |
|
1822 - 1826 1825 - 1825 |
|
| Skåne | |
| Kävlinge | |
| Skåne | |
| Västra Karaby | |
| Dösjebro församling | |
| Lunds stift | |
| Hällavägen | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2014
Kyrkobyggnaden |
| År 1596 - 1596 Fast inredning - altaruppsats | |
|---|---|
| Altaruppsatsen är av additionstyp, tillverkad 1596 av okänd mästare. Uppsatsen är utformad med fyra altartavlor från 1703, målade av H Lütken, som föreställer Bebådelsen, Födelsen, Nattvardens instiftande och Korsfästelsen. De är placerade i två rader innanför joniska kolonner, som bär upp en ett entablement med kornisch, tandsnittsfris och arkitrav med förgyllda inskriptioner. | |
| År 1600 - 1699 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Predikstolen är tillverkad av snidad ek på 1600-talet av okänd mästare och restaurerad vid flera tillfällen. Korgen står på ett vitputsat fundament med marmorsockel och nås via en rak trätrappa med tät barriär med gråmålat ramverk och blåmålade speglar. | |
| År 1610 - 1610 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Lillklockan är från 1610 av klockgjutaren Borchhardt och smyckad med tre textband och en blomfris. | |
| År 1794 - 1794 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1822 - 1826 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor, sakristia. | |
|
Axel Almfelt (Arkitekt) G Soffel (Arkitekt) Måns Danielsson (Byggmästare) Per Danielsson (Byggmästare) |
|
| År 1822 - 1826 Nybyggnad - Sakristia | |
|---|---|
|
Axel Almfelt (Arkitekt) G Soffel (Arkitekt) Måns Danielsson (Byggmästare) Per Danielsson (Byggmästare) |
|
| År 1822 - 1826 Nybyggnad - Korparti | |
|---|---|
|
Axel Almfelt (Arkitekt) G Soffel (Arkitekt) Måns Danielsson (Byggmästare) Per Danielsson (Byggmästare) |
|
| År 1825 - 1825 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Västra Karaby kyrka byggdes år 1825, då den ersatte en förfallen, medeltida kyrka på samma plats. Ritningarna upprättades av länsbyggmästaren Georg Soffel och bearbetades av Axel Almfeldt. | |
|
G Soffel (Arkitekt) |
|
| År 1864 - 1864 Ändring - påbyggnad | |
|---|---|
| Torn | |
| År 1864 - 1864 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1864 byggs tornet om efter 1821 års ritningar och får dagens utformning. Nya fönsterbågar av järn sätts in. Mot 1800-talets slut reveteras långhusets tunnvalv samtidigt som långhusväggarna dekormålas. | |
| År 1897 - 1897 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Orgeln byggdes år 1897 av Molander & Co, och renoverades 1953 av Mårtenssons orgelfabrik, då en av de ursprungliga stämmorna byttes ut. | |
|
Molander (Orgelbyggare) |
|
| År 1909 - 1909 Fast inredning - altarring | |
|---|---|
| Altarringen av polykromt trä är femsidig, gestaltad av Theodor Wåhlin 1909. Den mittersta delen är flyttbar. Den genombrutna barriären har samma utformning som de räcken, som avgränsar dopplatsen och utrymmet vid predikstolen från långhuset, med ett kraftigt nedre listverk och svarvade balusterdockor. Färgsättningen går i vitt, grått och guld. Knäfall och överliggare är klädda med rödbrun galon. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1909 - 1909 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Bänkinredningen i nationalromantisk stil är insatt 1909, utformad av Theodor Wåhlin. De öppna, grågrönmålade bänkarna har bakstycken uppbyggda som ramverk med fyllningar av pärlspont. Gavlarna smalnar av något uppåt, och är dekorerade med huggna, stående räfflor och medaljonger med strålkors. Sitsarna är målade i rödbrunt och täckta med lösa, röda dynor. Bänkarna har psalmbokshylla och fotstöd. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1909 - 1909 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1909 genomförs en stor renovering under Theodor Wåhlins ledning. En teknikkällare grävs ut under korets sydöstra del, och insidan dekormålas om med kalkfärg. Ett nytt altare tillverkas och en ny bänkinredning sätts in. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1909 - 1909 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Altaret från 1909 är av svart slipad kalksten efter Theodor Wåhlins ritningar. Blockaltaret står längs korväggen på ett podium av röd kalksten. På framsidan finns ett klöverbladskors omgivet av strålglans. Varje korsarm avslutas med ett treklöverblad, som symboliserar treenigheten. På ömse sidor om korset syns tecknen A och Ω, den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet, som förkunnar att Gud är evig. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1928 - 1928 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Storklockan göts 1928 av M&E Ohlsson i Ystad. Längst upp på klockan finns ett textband, och på ena mantelsidan en namninskription. | |
|
M & E Ohlsson Klockgjuteri AB (Klockgjuteri) |
|
| År 1945 - 1945 Underhåll - takomläggning | |
|---|---|
| 1945 ersätts takets papptäckning med kopparplåt. | |
| År 1949 - 1949 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunten av sandsten är gestaltad 1949 av Eiler Graebe med en rund, täckt trefot och en utåt vidgandes cuppa. Cuppan är indelad i fyra släta fält som uppifrån bildar ett kors, men gestaltningen påminner även om en hand med utsträckta fingrar, som håller i cuppan. | |
|
Eiler Graebe (Arkitekt) |
|
| År 1950 - 1951 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| 1950-51 görs en interiör restaurering efter Eiler Graebes förslag. Väggar och valv målas i enhetligt vitt och orgelfasaden, bänkinredningen och läktarbarriären får ljusa toner. Nya ytterdörrar monteras och elvärme och elektricitet installeras. | |
|
Eiler Graebe (Arkitekt) |
|
| År 1971 - 1971 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| 1971 förnyas interiören på nytt av Torsten Leon-Nilsson. Läktarbarriären, orgelfasaden och bänkarna ommålas på nytt, och ett kapprum med toalett liksom ett grovkök byggs under orgelläktaren. Läktarens, långhusets och sakristians golv täcks med heltäckningsmatta och en ny uppgång till läktaren skapas. Dörrarna mellan kor och sakristia byts till rundbågiga och fönstren förses med innerbågar. Yttertrapporna förnyas och nya ljudluckor monteras. | |
|
Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt) |
|
| År 1991 - 1991 Underhåll - målningsarbete, interiör | |
|---|---|
| 1991 renoveras insidan av Forsberg & Wikerstål arkitektkontor. Den befintliga plastfärgen avlägsnas genom blästring. Ytorna putslagas, filtas, kalkas och målas, medan tunnvalvet täcks med microlit, spricklagas och målas med alkydoljefärg. | |
|
Forsberg & Wikerstål arkitektkontor (Arkitektkontor) |
|
| År 1994 - 1994 Underhåll - takomläggning | |
|---|---|
| 1994 byts plåttaket ut till kopparbeläggning. | |
| År 2000 - 2000 Underhåll - takomläggning | |
|---|---|
| År 2000 läggs den västra delen om efter en storm. Även torntaket repareras och rötskadat virke byts ut. | |
| År 2002 - 2002 Underhåll - exteriör | |
|---|---|
| 2002 putslagas och kalkavfärgas fasaderna exteriört, samtidigt som sockeln tjäras. | |