Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

HÖGANÄS BRUNNBY 1:2 - husnr 3, BRUNNBY KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1617-8.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
BRUNNBY KYRKA (akt.), BRUNNBY KYRKA (akt.)

1100 - 1349

1100 - 1299

Skåne
Höganäs
Skåne
Brunnby
Brunnby församling
Lunds stift
Brunnbyvägen

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2015

Brunnby kyrka består av en romansk kyrkodel med kor och långhus som byggts till med torn i väster och korsarmar. De äldsta delarna är inte daterade men byggs troligen under 1100-talets slut eller 1200-talet. I den äldsta anläggningen kan också en absid och ett tvärrektangulärt västtorn, med samma bredd som långhuset, ha ingått. Kring 1300-talets början förlängs långhuset mot väster efter rasering av det förmodade västtornet. Västförlängningen var troligen redan från början tunnvälvd. Någon gång under 1300-talet tillkommer vapenhus utanför syd- och nordportalerna och väggarna förses med kalkmålningar. Eventuellt slås valv i kyrkan. ...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti
År 1100 - 1299 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Brunnby kyrka består av en romansk kyrkodel med kor och långhus som byggts till med torn i väster och korsarmar. De äldsta delarna är inte daterade men byggs troligen under 1100-talets slut eller 1200-talet. I den äldsta anläggningen kan också en absid och ett tvärrektangulärt västtorn, med samma bredd som långhuset, ha ingått.
År 1300 - 1309 Ändring - tillbyggnad
Kring 1300-talets början förlängs långhuset mot väster efter rasering av det förmodade västtornet. Västförlängningen var troligen redan från början tunnvälvd.
År 1300 - 1399 Nybyggnad - Vapenhus
Någon gång under 1300-talet tillkommer vapenhus utanför syd- och nordportalerna och väggarna förses med kalkmålningar. Eventuellt slås valv i kyrkan.
År 1340 - 1359 Brand - delvis förstörd
Kring 1300-talets mitt skadas delar av kyrkan i en brand varvid triumfbågen och taklaget byggs om. Det nya taklaget anpassas till redan existerande valv eller kanske som en förberedelse för valvslagning.
År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn
År 1350 - 1759 Nybyggnad - Korsarm/ar
År 1400 - 1499 Nybyggnad - Torn
Det nuvarande tornet byggs sannolikt under 1400-talet.
År 1440 - 1499 Ändring - ombyggnad, valvslagning
De befintliga valven tillkommer dock först kring 1400-talets mitt eller andra hälft och dessa dekoreras med ornamentala mönster.
År 1475 - 1500 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Valven och väggarna dekoreras återigen med kalkmålningar kring 1475- tidigt 1500-tal av den så kallade Helsingborgsmästaren som också utför målningar i Mariakyrkan i Helsingborg.
År 1500 - 1529 Ändring - ombyggnad
I början av 1500-talet ersätts det norra vapenhuset med en korsarm, kanske med funktion som kapell till en början.
År 1500 - 1729 Fast inredning - altarring
Altarrundel av grått trä med skurna balusterdockor i barockstil och knäfall av grått tyg.
År 1525 - 1525 Ändring - ombyggnad, yttertak
Större delen av långhusets taklag byts ut kring 1525.
År 1540 - 1599 Ändring - ombyggnad, golv
Under 1500-talets andra hälft tillkommer troligen ett golv av glaserade tegelplattor med ros och liljemotiv. Golvtegel med detta utseende har påträffats vid grävningsarbeten inne i kyrkan.
År 1556 - 1556 Specifika inventarier - kyrkklocka
En storklocka i malm från 1556 omgjuten 1858.
År 1623 - 1623 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstol från 1623 med sexsidig korg utförd i polykrom renässansstil med bland annat Christian IV:s vapen. Predikstolstrappan omfattas av en antikiserande portal tillkommen 1911-12. Portalen kröns av ett överstycke med Nils och Eleonore Gyllenstiernas monogram. Över predikstolen finns en sexsidig baldakin utförd i renässansstil.
År 1750 - 1750 Nybyggnad - Korsarm/ar
År 1750 - 1750 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockorna utgörs av en lillklocka i malm från 1750.
År 1752 - 1752 Ändring - ombyggnad
1752 rivs det södra vapenhuset och ersätts med en korsarm.
År 1774 - 1774 Åsknedslag
Under 1774 görs omfattande reparationer på tornet till följd av ett blixtnedslag. Blixtnedslaget var så kraftigt att det även orsakat skador framme i koret. Tornets övre del byggs om och murförstärkning görs på tornets södra sida och senare också på koret.
År 1831 - 1832 Ändring - ombyggnad
Kyrkan genomgår en större renovering 1831-32 då bl.a. nya stora fönsteröppningar tas upp till kyrkorummet, golvet läggs om och ny bänkinredning tillverkas.
År 1895 - 1895 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten är en gåva från Krapperups gods från 1895. Funten är av ek och har profilerad fot, åttkantigt skaft och cuppa.
År 1911 - 1912 Ändring - ombyggnad, exteriör
Kyrkan erhåller sin nuvarande yttre gestaltning i samband med en större renovering 1911-1912. Ritningar upprättas av arkitekt Isak Gustaf Clason och renoveringen leds av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. Korsarmarna utvidgas mot öster och valv tillkommer i både de gamla och nya korsarmarsdelarna. Nytt tak av tegel läggs och trappgavlar muras på kyrkans gavelpartier. Äldre muröppningar återupptas, två gotiska fönster i tornets bottenvåning samt en dörröppning och ett fönster i norra korsarmsgaveln. Nya fönster sätts in i hela kyrkan.

Isak Gustaf Clason (Arkitekt)

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1911 - 1912 Ändring - ombyggnad, interiör
Invändigt rivs en orgelläktare i tornet och en ny orgel installeras i norra korsarmens nya tillbyggnad. I långhuset och koret tas medeltida kalkmålningar fram av konservatorerna Berg och Erlandsson från Lund. Altaret flyttas till långhusets östra sida och koret inreds till sakristia. Under långhusets östra del och södra korsarmen grävs en källare för kyrkans värmeanläggning. Kalkstensgolv läggs också i hela kyrkan och ny bänkinredning tillkommer.
År 1911 - 1912 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats av trä från 1911-12 bestående av en oljemålning från 1873 utfördes av Nils Månsson Mandelgren och en omfattning av förgyllt trä utförd i nyrenässansstil. Målningen och föreställer Jesus uppenbarar sig för lärjungarna. En äldre altaruppsats från 1732 utförd i barockstil står numera i södra korsarmen på ett altare från 1994. Den äldre altaruppsatsen föreställer nattvarden och träsnideret utfördes av Mattias Stenberg.
År 1911 - 1912 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning från 1911-1912 bestående av öppna bänkar utförda i klassicerande stil med gavelstycken försedda med pilastrar och trekantsgavlar. Bänkinredningen är grönmålad.
År 1912 - 1912 Fast inredning - altare
Altare från 1912 av tegel med altarskiva och sockel av kalksten. I baksidan finns en lucka av järnsmide tillverkad av John Bergström 1912.
År 1912 - 1912 Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgel byggd 1912 av E.A. Setterquist & Son, Örebro. Orgelverket är pneumatiskt 20 stämmor fördelade på två manualer och pedal.
År 1957 - 1958 Underhåll - målningsarbete, interiör
Nästa inre renovering sker 1957-58 med Eiler Graebes som ansvarig arkitekt då bland annat snickerierna får sin nuvarande färgsättning.
År 1993 - 1994 Konservatorsarbeten
Under 1990-talet sker invändiga och utvändiga renoveringsarbeten under ledning av Forsberg och Wikerstål arkitekter AB 1993-94. Invändigt konserveras kalkmålningarna.

Forsberg & Wikerstål arkitektkontor (Arkitektkontor)

År 1993 - 1994 Byggnadsarkeologisk undersökning
Under 1990-talet sker invändiga och utvändiga renoveringsarbeten under ledning av Forsberg och Wikerstål arkitekter AB 1993-94. Invändigt konserveras kalkmålningarna och murverksdokumentation utförs utvändigt.