SVALÖV SIREKÖPINGE 20:1 - husnr 1, SIREKÖPINGE KYRKA (SANKT JOHANNES KYRKA) Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| SIREKÖPINGE KYRKA (akt.), SIREKÖPINGE KYRKA (SANKT JOHANNES KYRKA) (akt.) | |
|
1100 - 1349 1100 - 1199 1200 - 1299 |
|
| Skåne | |
| Svalöv | |
| Skåne | |
| Sireköpinge | |
| Billeberga-Sireköpinge församling | |
| Lunds stift | |
| Sireköpinge 1146 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2015
Den nuvarande kyrkan började byggas på 1100-talet med kor och absid vilka fick kalkmålningar. Under 1200-talet uppfördes långhuset. På 1400-talet byggdes kyrkan på med ett lågt torn med samma höjd som långhuset med en spira av trä där klockorna hängdes. Kryssvalv välvdes över långhuset och kyrkan fick fler kalkmålningar. Sannolikt uppfördes nu vapenhus på norra och södra sidan framför portalerna. |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor, absid. | |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1100 - 1199 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Den nuvarande kyrkan började byggas på 1100-talet med kor och absid vilka fick kalkmålningar. | |
| År 1200 - 1299 Nybyggnad | |
|---|---|
| Under 1200-talet uppfördes långhuset. | |
| År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1400 - 1499 Ändring - tillbyggnad | |
|---|---|
| På 1400-talet byggdes kyrkan på med ett lågt torn med samma höjd som långhuset med en spira av trä där klockorna hängdes. Kryssvalv välvdes över långhuset och kyrkan fick fler kalkmålningar. Sannolikt uppfördes nu vapenhus på norra och södra sidan framför portalerna. | |
| År 1655 - 1655 Fast inredning - predikstol, ljudtak | |
|---|---|
| Predikstolen, från 1655, med okänd upphovsman. 1803 togs all färg bort på predikstolen och den målades i svart och vitt, inga gamla färgrester lämnades kvar. 1972 återfick predikstolen sitt förmodat polykroma utseende målat av Stina Håfström. En fristående figur finns kvar som visar hur det såg ut utan färger. Korgen har tre rektangulära relieffält som visar Jesu födelse, korsfästelse och uppståndelse. Mittreliefen flankeras av en atlant och en karyatid som bär ett pelarkapitäl. Nedanför relieftavlorna finns utskurna änglahuvuden. Ovanför predikstolen finns en sexsidig baldakin krönt med figurer av evangelisterna. Mellan dessa finns reliefer med änglaansikten. Under baldakinen svävar en duva. En tavla hänger ner från baldakinen med vapenskölder för ätterna von Krads och Ramel. | |
| År 1700 - 1799 Rivning - delvis riven | |
|---|---|
| Förmodligen revs vapenhuset mot söder och ingången murades igen på 1700-talet. | |
| År 1839 - 1839 Ändring - ombyggnad, exteriör | |
|---|---|
| 1839 byggdes kyrkan om, norra ingången murades igen och norra vapenhuset revs, ny västingång togs upp istället. En ingång togs upp i absiden. | |
| År 1858 - 1858 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
|---|---|
| 1858 byttes blytaket mot zinkplåt. | |
| År 1894 - 1894 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
|---|---|
| 1894 byttes taket till järnplåt. | |
| År 1916 - 1916 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Klockorna i tornet är båda av malm, gjutna 1916 av K G Bergholtz i Stockholm och bekostade av Nils Nilsson, ägare av Köpingebergs gård. Lillklockan har en änglabård och inskription. Storklockan har en bladfris och inskription. | |
|
K. G. Bergholtz (Klockgjutare) |
|
| År 1917 - 1917 Nybyggnad - Sakristia |
|---|
| År 1917 - 1917 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1917 gjordes en mycket stor förändring av kyrkan efter domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlins ritningar. Tornet byggdes på och fick sitt nuvarande utseende med trappgavlar. Dessutom göts en två meter hög betongkrage ovanpå murverket för att hålla samman tornpåbyggnaden. Sakristian flyttades från koret till en nybyggd sakristia mot norr med värmeanläggning i källaren. Förstärkning av tornet gjordes med två strävbågar, i den norra finns uppgången till tornet. Den södra portalen togs fram liksom ett romanskt fönster på norrsidan. Korets takresning höjdes och korväggens södra sida fick stöd genom en strävpelare. Trappgavlar tillkom på långhus och kor. Nya tegeltak lades och absiden tak fick ekspån. Interiören omgestaltades. Kyrkan fick nya golv av kalksten och nytt trägolv i bänkkvarteren. Ny inredning ritades, såsom bänkinredning, altare, altarring och dopfunt. Bänkarna målades ljust blågrå. Nytt glasfönster i absiden sattes in och en ingång i absiden som tagits upp 1839 murades igen. Den gamla altaruppsatsen togs bort, ny läktarbarriär och orgelfasad gjordes. Kalkmålningarna togs fram och konserverades. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1917 - 1917 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Altaret från 1917 är ritad av Theodor Wåhlin. Både fundament och skiva består av slipad kalksten. Ett mantuanskt kors (likarmat kors med breda utsvängda armar) med strålar finns inhugget på fundamentets framsida. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1917 - 1917 Fast inredning - altarring | |
|---|---|
| Altarringen från 1917, ritad av Theodor Wåhlin, är av ek och har en femsidig planform med barriär av utsågade balusterdockor, dekorerade med utskurna hjärtan. Knäfallet är klätt med rosa tyg. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1917 - 1917 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunten från 1917 är gjord av sandsten och ritad av Theodor Wåhlin. Den har en rund cuppa med skulpterade evangelistsymboler och ett kedjeornerat band och kors. Foten är fyrkantig och skaftet har spiralformade inhuggningar. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1917 - 1917 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Bänkinredningen från 1917 är ritad av Theodor Wåhlin. Ny färgsättning gjordes 1960 av Eiler Græbe. Bänkarna är öppna utan dörrar och uppdelade i tre kvarter. Gavlarna har rektangulär form och är dekorerade med en utskuren förgylld blomma i en kvadrat av girlander. Bänkryggarna är ramverk med fyllningar. Fotstöd, psalmbokshylla och väskkrok är integrerade. Bänkarna är målade i grått med accenter i rött, blått och förgyllning. Dynor med randigt rött tyg ligger i bänkarna. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1952 - 1952 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Orgeln, från 1952, av danske orgelbyggaren Th Frobenius & Co, har femton stämmor fördelade på två manualer och pedal. Läktarbarriären upptas i mitten av orgeln indelad i fem rakslutna fält med varierad höjd och synliga pipor. I överkant på lådorna finns ett gitterverk. Vid sidorna finns ett staket, ett genombrutet diagonalställt gitterverk med infällda stjärnor. Fasaden som omger spelbordet är indelad i fyra rakslutna fält med synliga pipor. Mittpartiet går att stänga med luckor. Orgelfasaden är formgiven av arkitekt N A Blanck. | |
|
Nils A Blanck (Arkitekt) Theodor Frobenius (Orgelbyggare) |
|
| År 1960 - 1960 Underhåll - målningsarbete, interiör | |
|---|---|
| 1960 målades bänkinredningen och altarrundeln om efter förslag av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. | |
|
Eiler Graebe (Arkitekt) |
|
| År 1991 - 1991 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| En omfattande restaurering av väggmålningarna gjordes 1991, övermålade kalkmålningar togs fram. Utvändigt gjordes puts- och målningsarbete | |
| År 1995 - 1995 Underhåll - exteriör | |
|---|---|
| Utvändigt gjordes puts- och målningsarbete 1995. | |
| År 2000 - 2000 Underhåll - exteriör | |
|---|---|
| Utvändigt gjordes puts- och målningsarbete 2000. | |