
			Bebyggelseregistret (BeBR)

ESLÖV RESLÖV 57:1 - husnr 1, RESLÖVS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta

Byggnadspresentation
Namn	RESLÖVS KYRKA (akt.), RESLÖVS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1349 1100 - 1349 1877 - 1877
Län	Skåne
Kommun	Eslöv
Landskap	Skåne
Socken	Reslöv
Församling	Marieholms församling
Stift	Lunds stift
Adress	Reslövs kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2016 Reslövs kyrka uppfördes som en romansk stenkyrka med långhus, kor med halvrund absid samt torn i väster vid slutet av 1000-talet eller 1100-talets början. Att kyrkor försågs med torn var vid denna tid mycket ovanligt. På platsen fanns innan dess en träkyrka från 900-talet. Vid mitten av 1100-talet utsmyckades kyrkan invändigt med kalkmålningar. Ett undre målningslager finns under detta, sannolikt ursprungligt från kyrkans uppförande. Tornet valvslagning anses vara kyrkans äldsta och utfördes under 1200- eller 1300-tal. Någon gång under 1300- eller 1400-tal uppfördes vapenhus vid syd- och nordportalerna. Under 1400-talet valvslogs... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2016

Reslövs kyrka uppfördes som en romansk stenkyrka med långhus, kor med halvrund absid samt torn i väster vid slutet av 1000-talet eller 1100-talets början. Att kyrkor försågs med torn var vid denna tid mycket ovanligt. På platsen fanns innan dess en träkyrka från 900-talet. Vid mitten av 1100-talet utsmyckades kyrkan invändigt med kalkmålningar. Ett undre målningslager finns under detta, sannolikt ursprungligt från kyrkans uppförande.

Tornet valvslagning anses vara kyrkans äldsta och utfördes under 1200- eller 1300-tal. Någon gång under 1300- eller 1400-tal uppfördes vapenhus vid syd- och nordportalerna. Under 1400-talet valvslogs...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor och torn

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Reslövs kyrka uppfördes som en romansk stenkyrka med långhus, kor med halvrund absid samt torn i väster vid slutet av 1000-talet eller 1100-talets början.

År 1100 - 1349 Valvslagning
Åtgärd	Tornet valvslagning anses vara kyrkans äldsta och utfördes under 1200- eller 1300-tal.

År 1100 - 1550 Nybyggnad - Vapenhus
Åtgärd	Någon gång under 1300- eller 1400-tal uppfördes vapenhus vid syd- och nordportalerna.

År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten i sandsten tillskrivs Höörgruppen och Mårten stenmästare och ska ha tillverkats vid 1100-talets slut. Dopfatet i driven mässing är ett holländskt arbete från 1621. Funten är målad i rödbrun kulör och cuppan pryds av en bred palmettfris med druvklasar, rundlar och liljor.

År 1350 - 1549 Nybyggnad - Sakristia

År 1350 - 1550 Valvslagning
Åtgärd	Under 1400-talet valvslogs också kyrkorummet, vilket med största sannolikhet går att koppla till de gotiska takstolarna som enligt dendrokronologiska undersökningar bör ha tillkommit cirka 1420.

År 1500 - 1599 Rivning - delvis riven
Åtgärd	Under 1500-talet revs absiden i öster.

År 1500 - 1509 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Under 1500-talet revs absiden i öster och istället tillkom en kvadratisk sakristia i tegel som valvslogs vid uppförandet.

År 1630 - 1630 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen tillverkades 1630 av bildhuggaren Statius Otto i Lübeck och skänktes tillsammans med en baldakin som inte finns bevarad till kyrkan av dess dåvarande patronus Tage Ottesen Thott. Den fyrsidiga korgen vilar på ett karnisformat understycke och har panelfyllningar i skuren relief som framställer Kristi födelse, korsfästelsen, uppståndelsen, himmelsfärden och yttersta domen. Fyllningarna avgränsas av skulpturer föreställande de fyra evangelisterna och två apostlar med respektive attribut.

År 1630 - 1630 Fast inredning - predikstol

Åtgärd

Predikstolen tillverkades 1630 av bildhuggaren Statius Otto i Lübeck och skänktes tillsammans med en baldakin som inte finns bevarad till kyrkan av dess dåvarande patronus Tage Ottesen Thott. Den fyrsidiga korgen vilar på ett karnisformat understycke och har panelfyllningar i skuren relief som framställer Kristi födelse, korsfästelsen, uppståndelsen, himmelsfärden och yttersta domen. Fyllningarna avgränsas av skulpturer föreställande de fyra evangelisterna och två apostlar med respektive attribut.

År 1760 - 1859 Nybyggnad - Korsarm/ar

År 1768 - 1768 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklockan i malm är omgjuten 1768 av Andreas Wetterholtz och pryds av en akantusfris och inskrifter.
Upphovsman	Andreas Wetterholtz (Klockgjutare)

År 1799 - 1799 Nybyggnad - Korsarm/ar
Åtgärd	1799 utvidgas kyrkan med en korsarm i norr.

År 1821 - 1822 Nybyggnad - Korsarm/ar
Åtgärd	1821-22 uppförs även en i söder.

År 1821 - 1821 Rivning - delvis riven
Åtgärd	Det södra vapenhuset rivs.

År 1837 - 1837 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	1837 kläs kyrkans bly- och tegeltak om med kopparplåt undantaget tornspiran och delar av långhustaket som alltjämt är blyinklädda.

År 1850 - 1859 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	På 1850-talet får kyrkan nya fönster och dörrar. Invändigt tillkommer nytt golv, slutna bänkkvarter samt en spiraltrappa i vapenhuset. Arbetena överses troligen av C.G. Brunius.
Upphovsman	Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1877 - 1877 Nybyggnad
Åtgärd	1877 uppförs en mindre kvadratisk tillbyggnad för värmeanläggning mellan koret och norra korsarmen.

År 1902 - 1902 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1902 grävs källare under tillbyggnaden.

År 1909 - 1909 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Wåhlins restaureringsförslag blir omfattande men när arbetena genomförs 1909 kommer endast en bråkdel av förslaget förverkligas. Kyrkan får då sina nuvarande öppna bänkkvarter och troligen även nytt golv av viktoriaplattor. En ny orgel tillverkad av Åkerman & Lund i Stockholm med fasad ritad av Wåhlin installeras på läktaren.
Upphovsman	Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1909 - 1909 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen från 1909 i öppna kvarter ritades av Theodor Wåhlin och är målad i en blå kulör med accenter i rött och grått.
Upphovsman	Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1910 - 1910 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan i malm är enligt inskriften omgjuten 1910 av Joh. A. Beckman & Co i Stockholm och rikligt utsmyckad med bland annat bårder av eklöv, ekollon, vinrankor och tuppar samt motiv av änglar hållandes guds allseende öga och en svan omgiven av en törnekrans.
Upphovsman	Beckman & Co (Klockgjutare)

År 1918 - 1918 Teknisk installation - el
Åtgärd	1918 installeras elektrisk belysning.

År 1929 - 1929 Teknisk installation - värme
Åtgärd	1918 installeras elektrisk belysning.

År 1933 - 1933 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1933 genomförs förändringar i koret då altarbord, altarring och korskrank tillverkas efter ritningar av länsarkitekt Nils A. Blanck. Altarring och korskrank utförs i det för tiden mycket moderna materialet masonit.
Upphovsman	Nils A Blanck (Arkitekt)

År 1933 - 1933 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Altartavlan framställer bergspredikan och målades 1933 av konstnären Hugo Gehlin.
Upphovsman	Hugo Gehlin (Konstnär)

År 1964 - 1965 Ändring - restaurering
Åtgärd	Domkyrkoarkitekten Eiler Græbe upprättar 1948 handlingar för restaureringar av kyrkan som bland annat omfattar flyttning av orgeln till norra korsarmen, ny altarbarriär, nya golv, samt ändring av bänkar, bänkkvarter och fönster. De flesta av åtgärderna genomförs dock inte förrän vid en restaurering 1964–65 under ledning av arkitekt Torsten Leon-Nilson.
Upphovsman	Eiler Graebe (Arkitekt) Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 1964 - 1965 Ändring - restaurering

Åtgärd

Domkyrkoarkitekten Eiler Græbe upprättar 1948 handlingar för restaureringar av kyrkan som bland annat omfattar flyttning av orgeln till norra korsarmen, ny altarbarriär, nya golv, samt ändring av bänkar, bänkkvarter och fönster. De flesta av åtgärderna genomförs dock inte förrän vid en restaurering 1964–65 under ledning av arkitekt Torsten Leon-Nilson.

Upphovsman

Eiler Graebe (Arkitekt)

Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 1965 - 1965 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen från 1965 är ritad av Torsten Leon Nilsson och består av en gavelformad skärm i ek, som liksom altaret närmast är en replika av en altaruppsats från 1933.
Upphovsman	Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 1965 - 1965 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgeln tillverkades 1965 av Fredriksbergs Orgelbyggeri i Hilleröd, Danmark och har 15 stämmor fördelade på manual och pedal. Den modernistiska fasaden i ek med synliga pipor ritades av Torsten Leon-Nilson 1964.
Upphovsman	Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 1967 - 1967 Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen i ek från 1967 är ritad av Torsten Leon Nilsson och består av raka parställda ståndare med oprofilerade över- och underliggare. Knäfallet är klätt med blått tyg. Ekpartierna var tidigare vitkalkade.
Upphovsman	Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 1978 - 1979 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering 1978–79 efter arbetsbeskrivningar av byggmästare Nils Pehrson, Stävie.

År 1979 - 1979 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret består av ett blockaltare i rött helsingborgstegel med skiva av slipad kalksten. Altaret tillverkades 1979 och ersatte då ett liknande altare som 1933 uppförts av byggmästaren Olof Svensson i Marieholm efter ritningar av länsarkitekt Nils A. Blanck.

Allt textmaterial i BeBR är licensierat enligt Creative Commons Zero om inget annat anges. | Tillgänglighetsredogörelse
Postadress: Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret, Box 1114, 621 22 Visby.
Kundservice: bebyggelseregistret@raa.se webbplats: www.raa.se

Bebyggelseregistret (BeBR)

ESLÖV RESLÖV 57:1 - husnr 1, RESLÖVS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning