Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	BORLUNDA KYRKA (akt.), BORLUNDA KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1864 - 1864 1866 - 1868
Län	Skåne
Kommun	Eslöv
Landskap	Skåne
Socken	Borlunda
Församling	Eslövs församling
Stift	Lunds stift
Adress	Borlunda kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, latinsk Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2016 Borlunda gamla kyrka tros ha uppförts under slutet av 1100-talet. Hur den äldre kyrkan ursprungligen såg ut vet man idag relativt lite. I beskrivningar från 1600-och 1700-talen sägs den ha vitkalkade murar av natursten och tak av bly och tegel. Kyrkoherden Lars Tvenonius skriver 1746 att kyrkans murar stöttades utifrån av tre pelare. Intill kyrkan stod en klockstapel med klocka från 1728. Interiören beskrivs som enkel, men valvslaget kor och predikstol av Jakob Kremberg från 1640. Ett västtorn tillkom 1829. 1859 beslutades att Borlunda och den intilliggande församlingen Skeglinge skulle slås samman. Tanken var att låta uppföra en... Läs mer i eget fönster
Inventeringsår 1992 Borlunda gamla kyrka tros ha uppförts under slutet av 1100-talet. Hur den äldre kyrkan ursprungligen såg ut vet man idag relativt lite. I beskrivningar från 1600-och 1700-talen sägs den ha vitkalkade murar av natursten och tak av bly och tegel. Kyrkoherden Lars Tvenonius skriver 1746 att kyrkans murar stöttades utifrån av tre pelare. Intill kyrkan stod en klockstapel med klocka från 1728. Interiören beskrivs som enkel, men valvslaget kor och predikstol av Jakob Kremberg från 1640. Ett västtorn tillkom 1829. 1859 beslutades att Borlunda och den intilliggande församlingen Skeglinge skulle slås samman. Tanken var att låta uppföra en...

Historik

Inventeringsår 2016

Borlunda gamla kyrka tros ha uppförts under slutet av 1100-talet. Hur den äldre kyrkan ursprungligen såg ut vet man idag relativt lite. I beskrivningar från 1600-och 1700-talen sägs den ha vitkalkade murar av natursten och tak av bly och tegel. Kyrkoherden Lars Tvenonius skriver 1746 att kyrkans murar stöttades utifrån av tre pelare. Intill kyrkan stod en klockstapel med klocka från 1728. Interiören beskrivs som enkel, men valvslaget kor och predikstol av Jakob Kremberg från 1640. Ett västtorn tillkom 1829.

1859 beslutades att Borlunda och den intilliggande församlingen Skeglinge skulle slås samman. Tanken var att låta uppföra en...

Läs mer i eget fönster

Inventeringsår 1992

Borlunda gamla kyrka tros ha uppförts under slutet av 1100-talet. Hur den äldre kyrkan ursprungligen såg ut vet man idag relativt lite. I beskrivningar från 1600-och 1700-talen sägs den ha vitkalkade murar av natursten och tak av bly och tegel. Kyrkoherden Lars Tvenonius skriver 1746 att kyrkans murar stöttades utifrån av tre pelare. Intill kyrkan stod en klockstapel med klocka från 1728. Interiören beskrivs som enkel, men valvslaget kor och predikstol av Jakob Kremberg från 1640. Ett västtorn tillkom 1829.

1859 beslutades att Borlunda och den intilliggande församlingen Skeglinge skulle slås samman. Tanken var att låta uppföra en...

År 1728 - 1728 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Stora kyrkklockan hängde tidigare i Borlunda gamla kyrka men är idag placerad i den södra korsarmen. Klockan göts i malm 1728 av Andrea Wetterholtz i Malmö och har akantusdekorationer upptill samt inskription. Upptill har klockan akantusdekorationer och textfält.

År 1864 - 1864 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor, torn, sakristia, korsarmar
Upphovsman	Ferdinand Meldahl (Arkitekt)

År 1864 - 1864 Nybyggnad - Torn
Upphovsman	Ferdinand Meldahl (Arkitekt)

År 1864 - 1864 Nybyggnad - Sakristia
Upphovsman	Ferdinand Meldahl (Arkitekt)

År 1864 - 1864 Nybyggnad - Korparti
Upphovsman	Ferdinand Meldahl (Arkitekt)

År 1864 - 1864 Nybyggnad - Korsarm/ar
Upphovsman	Ferdinand Meldahl (Arkitekt)

År 1866 - 1868 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Uppdraget att rita den nya kyrkan gick 1862 till den danske arkitekten Ferdinand Meldahl (1827–1908) som två år senare tillträdde sin professur vid konsthögskolan i Köpenhamn.Kyrkan uppfördes 1866–68 med korsplan, sidoställt västtorn och rund absid i öster. Förutom torntaket som kläddes med kopparplåt, belades taken med vitriolinkokt furuspån. Kyrkbygget utfördes av byggmästarna A Herrström och N Andersson i Malmö.
Upphovsman	A Herrström (Byggmästare) Ferdinand Meldahl (Arkitekt)

År 1866 - 1868 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

Uppdraget att rita den nya kyrkan gick 1862 till den danske arkitekten Ferdinand Meldahl (1827–1908) som två år senare tillträdde sin professur vid konsthögskolan i Köpenhamn.Kyrkan uppfördes 1866–68 med korsplan, sidoställt västtorn och rund absid i öster. Förutom torntaket som kläddes med kopparplåt, belades taken med vitriolinkokt furuspån. Kyrkbygget utfördes av byggmästarna A Herrström och N Andersson i Malmö.

Upphovsman

A Herrström (Byggmästare)

Ferdinand Meldahl (Arkitekt)

År 1868 - 1868 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen har formen av en vimperg (gotisk prydnadsgavel) som bärs upp av tre par spiralvridna kolonner. På kolonnernas tärningskapitäl står förgyllda skulpturer av de fyra evangelisterna. I det triangulära mittpartiet finns en oljemålning föreställande en knäböjande Jesus. Vem som tillverkat målningen är okänt. I vimpergens gavelparti kröns av en förgylld ängel och är dekorerad med en sexuddig stjärna. Ursprungligen av altaruppsatsen ekådringsmålad med detaljer i guld och blått, men är idag målat ljust grå med detaljer guld, rött och blått.

År 1868 - 1868 Fast inredning - altaruppsats

Åtgärd

Altaruppsatsen har formen av en vimperg (gotisk prydnadsgavel) som bärs upp av tre par spiralvridna kolonner. På kolonnernas tärningskapitäl står förgyllda skulpturer av de fyra evangelisterna. I det triangulära mittpartiet finns en oljemålning föreställande en knäböjande Jesus. Vem som tillverkat målningen är okänt. I vimpergens gavelparti kröns av en förgylld ängel och är dekorerad med en sexuddig stjärna. Ursprungligen av altaruppsatsen ekådringsmålad med detaljer i guld och blått, men är idag målat ljust grå med detaljer guld, rött och blått.

År 1868 - 1868 Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen är genombrutet med glest utplacerade spjälor av gjutjärn. Knäfallet och överliggaren är gråmålade och har klädsel av gul plysch.

År 1868 - 1868 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen är sluten och har uppstickande rundbågiga gavelstycken mellan de fyllningsförsedda dörrarna. Bänkarna var likt den övriga inredning ursprungligen ekådringsmålad i två nyanser.

År 1868 - 1868 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Åtgärd	Predikstolen är placerad på korets hörn mot den södra korsarmen och nås via trappan från koret. Den runda korgen vilar på en kolonn med utsirat kapitäl och är dekorerad med samma rundbågiga motiv som läktarbarriären. Bågfälten är marmorerade och tärningskapitälen är liksom delar av överliggaren förgyllda. Baldakinen är formad som en krona och har förgylld knopp i mitten.

År 1874 - 1874 Ändring - restaurering
Åtgärd	1874, det vill säga redan sex år efteruppförandet, var kyrkan i behov av reparationer. Framförallt gällde det fasadteglet som visats sig vara av usel kvalitet. Även taktäckningen var otillräcklig, de vitriolinkokta furuspånen fungerade inte i och med takfallens låga lutning. Lösningen blev att spåntaken 1880 ersattes med skiffer.

År 1892 - 1892 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten är placerad i korets norra del och är tillverkad i konststen (betong). Funten införskaffades 1892, men tillverkaren är okänd. Cuppan är dekorerad med blomstermotiv placerade i rundbågar. Foten är kvadratisk och skaftet cylindriskt.

År 1918 - 1918 Teknisk installation - el
Åtgärd	Elektrisk belysning hade installerats redan 1918.

År 1928 - 1928 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgeln byggdes av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund 1928. Orgeln är pneumatisk, dvs. överföringen från tangenter och pedaler sker genom tryckluft i smala rör, och har 22 stämmor fördelade på två manualer samt pedal. Orgelfasaden utgörs av ett masverk i tandhuggen närkekalksten som murats in i kyrkorummets västra mur. Istället för fönsterglas är orgelpiporna uppställda i de fyra spetsbågarna.
Upphovsman	Mårtenssons orgelfabrik AB (Orgelbyggeri)

År 1928 - 1928 Fast inredning - orgel, orgelfasad

Åtgärd

Orgeln byggdes av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund 1928. Orgeln är pneumatisk, dvs. överföringen från tangenter och pedaler sker genom tryckluft i smala rör, och har 22 stämmor fördelade på två manualer samt pedal. Orgelfasaden utgörs av ett masverk i tandhuggen närkekalksten som murats in i kyrkorummets västra mur. Istället för fönsterglas är orgelpiporna uppställda i de fyra spetsbågarna.

Upphovsman

Mårtenssons orgelfabrik AB (Orgelbyggeri)

År 1929 - 1929 Ändring - restaurering
Åtgärd	1929 genomfördes omfattande restaureringsarbeten på Borlunda kyrka under ledning av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. Byggmästare var Olof Pettersson i Lund. Kyrkan dränerades och de koleldade kyrkorummets kaminer ersattes med elradiatorer. Bänkarna byggdes om och interiören fick ny färgsättning i ljus klassicistiskt anda med vitkalkade väggar. Målarmästare Hjalmar Möller i Tarstad målade träinredningen i ljust och mörkt blått, gråblått med förgyllda detaljer. Kyrkan försågs även med ny orgel från A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund och ny orgelfasad i närkekalksten. Orgelläktaren utvidgades och fyra pelare av närkekalksten adderades. Mittgångens ursprungliga ”flisgolv” (troligen tegelgolv) ersattes med plattor av hyvlad närkekalksten och i koret lades ny ekparkett.
Upphovsman	Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1929 - 1929 Ändring - restaurering

Åtgärd

1929 genomfördes omfattande restaureringsarbeten på Borlunda kyrka under ledning av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. Byggmästare var Olof Pettersson i Lund. Kyrkan dränerades och de koleldade kyrkorummets kaminer ersattes med elradiatorer. Bänkarna byggdes om och interiören fick ny färgsättning i ljus klassicistiskt anda med vitkalkade väggar. Målarmästare Hjalmar Möller i Tarstad målade träinredningen i ljust och mörkt blått, gråblått med förgyllda detaljer. Kyrkan försågs även med ny orgel från A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund och ny orgelfasad i närkekalksten. Orgelläktaren utvidgades och fyra pelare av närkekalksten adderades. Mittgångens ursprungliga ”flisgolv” (troligen tegelgolv) ersattes med plattor av hyvlad närkekalksten och i koret lades ny ekparkett.

Upphovsman

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1929 - 1929 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	De två kyrkklockorna som hänger i tornet tillverkades 1929 av M & O Ohlsson i Ystad.
Upphovsman	M & E Ohlsson Klockgjuteri AB (Klockgjuteri)

År 1968 - 1968 Ändring - restaurering
Åtgärd	1968 firade Borlunda kyrka 100 år. Inför jubileet restaurerades kyrkan både utvändigt och invändigt. Nya gesimslister i koppar sattes upp och murverken reparerades. Kyrkorummets väggar målades med vit latexfärg – ett färgval som skulle komma att få stora konsekvenser.

År 2001 - 2001 Ändring - restaurering
Åtgärd	2001 genomgick kyrkan en omfattande restaurering. Omkring 5000 murtegel byttes ut och skiffertaken lagades partiellt. Latexfärgen från 1967, som genom sin täthet hindrat fuktvandring i murarna vilket bidragit till de stora skadorna, togs bort. Hälften av bänkarna avlägsnades och en toalett och ett pentry installerades i anslutning till förhallen.

År 2001 - 2001 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret är tillverkat i trä tillverkades 2001 efter ritningar av arkitekt Viggo Marsvik i Lund. Det fungerar även som förvaring av för bland annat kyrkans textilier.
Upphovsman	Viggo Marsvik (Arkitekt)

ESLÖV BORLUNDA 1:2 - husnr 1, BORLUNDA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning