Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	VÄSTERFÄRNEBO KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1300 - Okänt 1767 - 1770
Län	Västmanland
Kommun	Sala
Landskap	Västmanland
Socken	Västerfärnebo
Församling	Västerfärnebo-Fläckebo församling
Stift	Västerås stift
Adress	Klockarvägen 2
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, grekisk Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Centralkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Centralkyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2004 Då kyrkan byggdes omkring 1300 var den rektangulär. Om sakristia och vapenhus fanns är oklart. Kyrkorummet var först täckt med ett tunnvalv av trä och i golven låg sannolikt tegel. Under senare hälften av 1400-talet ersattes tunnvalvet med tre tegelmurade stjärnvalv. Möjligen tillbyggdes sakristia och vapenhus samtidigt. Vid första nedtecknade visitationen 1622 tycks kyrkorummet ännu ha saknat bänkinredning, men femton år senare hade den blivit byggd. En ”stadig” predikstol uppsattes 1633. Dåvarande fönster hade färgat glas. Vid visitation 1755 påtalades att kyrkan var i dåligt skick: valven rämnade och golvet låg ojämnt. Upp... Läs mer i eget fönster
Inventeringsår 1997 Då kyrkan byggdes omkring 1300 var den rektangulär. Om sakristia och vapenhus fanns är oklart. Kyrkorummet var först täckt med ett tunnvalv av trä och i golven låg sannolikt tegel. Under senare hälften av 1400-talet ersattes tunnvalvet med tre tegelmurade stjärnvalv. Möjligen tillbyggdes sakristia och vapenhus samtidigt. Vid första nedtecknade visitationen 1622 tycks kyrkorummet ännu ha saknat bänkinredning, men femton år senare hade den blivit byggd. En ”stadig” predikstol uppsattes 1633. Dåvarande fönster hade färgat glas. Vid visitation 1755 påtalades att kyrkan var i dåligt skick: valven rämnade och golvet låg ojämnt. Upp...

Historik

Inventeringsår 2004

Då kyrkan byggdes omkring 1300 var den rektangulär. Om sakristia och vapenhus fanns är oklart. Kyrkorummet var först täckt med ett tunnvalv av trä och i golven låg sannolikt tegel. Under senare hälften av 1400-talet ersattes tunnvalvet med tre tegelmurade stjärnvalv. Möjligen tillbyggdes sakristia och vapenhus samtidigt.

Vid första nedtecknade visitationen 1622 tycks kyrkorummet ännu ha saknat bänkinredning, men femton år senare hade den blivit byggd. En ”stadig” predikstol uppsattes 1633. Dåvarande fönster hade färgat glas.

Vid visitation 1755 påtalades att kyrkan var i dåligt skick: valven rämnade och golvet låg ojämnt. Upp...

Läs mer i eget fönster

Inventeringsår 1997

Då kyrkan byggdes omkring 1300 var den rektangulär. Om sakristia och vapenhus fanns är oklart. Kyrkorummet var först täckt med ett tunnvalv av trä och i golven låg sannolikt tegel. Under senare hälften av 1400-talet ersattes tunnvalvet med tre tegelmurade stjärnvalv. Möjligen tillbyggdes sakristia och vapenhus samtidigt.

Vid första nedtecknade visitationen 1622 tycks kyrkorummet ännu ha saknat bänkinredning, men femton år senare hade den blivit byggd. En ”stadig” predikstol uppsattes 1633. Dåvarande fönster hade färgat glas.

Vid visitation 1755 påtalades att kyrkan var i dåligt skick: valven rämnade och golvet låg ojämnt. Upp...

År 1300 - Okänt Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Den ursprungliga kyrkan byggdes av gråsten, samt tegel runt dörrar och fönster. Väggarnas höjd till takfoten: ca 16 alnar, gavlarnas höjd troligen den dubbla. enkel rektangulär bas 35 x 14, 5 meter. Kyrkorummet var troligen täckt med ett tunnvalv i trä. Ingång fanns i söder. Om kyrkan hade sakristia och vapenhus från början eller efter tillbyggnad på 1400-talet är oklart. Kyrkans dopfunt av Gotländsk kalksten har av en del antagits vara äldre än kyrkobyggnaden, men troligare är att den tillkom samtidigt. Det är en så kallad paradisfunt. Källor: VPA: P I: 6; Historik om kyrkan (s 2-3, 13-16) Ahlberg,s 289 Garmo, s 2 & 9 Lannegård, s 2 RAÄ: Bedömning av Ann Catherine Bonnier

År 1300 - Okänt Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

Den ursprungliga kyrkan byggdes av gråsten, samt tegel runt dörrar och fönster. Väggarnas höjd till takfoten: ca 16 alnar, gavlarnas höjd troligen den dubbla. enkel rektangulär bas 35 x 14, 5 meter. Kyrkorummet var troligen täckt med ett tunnvalv i trä. Ingång fanns i söder. Om kyrkan hade sakristia och vapenhus från början eller efter tillbyggnad på 1400-talet är oklart. Kyrkans dopfunt av Gotländsk kalksten har av en del antagits vara äldre än kyrkobyggnaden, men troligare är att den tillkom samtidigt. Det är en så kallad paradisfunt. Källor: VPA: P I: 6; Historik om kyrkan (s 2-3, 13-16) Ahlberg,s 289 Garmo, s 2 & 9 Lannegård, s 2 RAÄ: Bedömning av Ann Catherine Bonnier

År 1465 - 2002 Ändring
Åtgärd	Se bifogad PDF med bifogad händelselista för information kring alla kyrkans historiska händelser med årtal, upphovsmän och specifika källhänvisningar.
Upphovsman	Byggnads AB, Egon Nordvall (Firma) Carl Fredrik Ekholm (Arkitekt) Claes Laurent (Arkitekt) Edward Bergh (Konstnär - Dekormålare) Einar Lundberg (Arkitekt) Erik Näsman (Klockgjutare) Erik Rockman (Klockgjutare) Gunnar Torhamn (Konstnär - Glaskonstnär) G.W. Linderoth (Urmakare) Joh. A. Beckman, Stockholm (Klockgjutare) Jörgen Fåk (Arkitekt) Kersti Lenngren (Arkitekt) Olof Schwan (Orgelbyggare) Sven Dahlén (Konservator)

År 1465 - 2002 Ändring

Åtgärd

Se bifogad PDF med bifogad händelselista för information kring alla kyrkans historiska händelser med årtal, upphovsmän och specifika källhänvisningar.

Upphovsman

Byggnads AB, Egon Nordvall (Firma)

Carl Fredrik Ekholm (Arkitekt)

Claes Laurent (Arkitekt)

Edward Bergh (Konstnär - Dekormålare)

Einar Lundberg (Arkitekt)

Erik Näsman (Klockgjutare)

Erik Rockman (Klockgjutare)

Gunnar Torhamn (Konstnär - Glaskonstnär)

G.W. Linderoth (Urmakare)

Joh. A. Beckman, Stockholm (Klockgjutare)

Jörgen Fåk (Arkitekt)

Kersti Lenngren (Arkitekt)

Olof Schwan (Orgelbyggare)

Sven Dahlén (Konservator)

År 1759 - 1770 Nybyggnad - Korsarm/ar
Åtgärd	Grundläggning gjordes för norra och södra korsarmarna, som skulle byggas ut på kyrkan år 1759. Mellan 1767-1770 gjordes en stor om- och tillbyggnad; • Långväggarna till den medeltida kyrkan bröts upp för utbyggnad av korsarmar mot söder och norr. De gamla murarna förhöjdes 2 alnar. Ny murning skedde både med gråsten och tegel. Korset som byggnaden bildade blev likformigt. • Tillkommande korsarmar fick halvvalmade tak täckta med spån. • Ny sakristia utbyggdes i nordost, försedd med öppen spis. • Antalet fönster utökades till 12, större än tidigare och placerade symetriskt, bågar av järn med klara glasrutor (Gamla glasmålningar gick till spillo). • Ny ingång i söder och norr togs upp. • Klockstapeln revs och dess användbara virke användes till blivande tornet. • Tornet byggdes på och de tre kyrkklockorna från klockstapeln flyttades dit. Glaskammaren på tornet hade fyra dörrar och fyra fönster samt en gångbana med galler och en mindre kupol, ovan detta glob och kors i förgylld koppar. • Tornets nederdel var spåntäckt som kyrkans övriga tak, medan lanternin och spira täcktes med koppar . • Kyrkan nyputsades både in- och utvändigt. Sannolikt består fasadernas gula och vita färgsättning från denna tid. • Kyrkorummets valvpelare ökades till tolv, med järn förankrade i väggarna. Arbetsgång: 1767 murades sakristian, 1769 murades norra och södra korsarmarna, 1770 var tornresningen färdig Källor: VPA: P I: 6, Historik om kyrkan (s 256) VPA: P I: 6, Historik om kyrkan (s 56-62, 253-257, 274, 282) VPA: N I: 4 Visitation 1874 VS: Visitation 1830 VLT 1932-09-10 RA: Ö I Ä; F II aaa Vol 16 (brev från Ludv Malmerfeldt 20/10 & 6/11 1769
Upphovsman	Johan Walmstedt (Byggmästare) Pehr Schultzberg (Byggmästare)

År 1759 - 1770 Nybyggnad - Korsarm/ar

Åtgärd

Grundläggning gjordes för norra och södra korsarmarna, som skulle byggas ut på kyrkan år 1759. Mellan 1767-1770 gjordes en stor om- och tillbyggnad; • Långväggarna till den medeltida kyrkan bröts upp för utbyggnad av korsarmar mot söder och norr. De gamla murarna förhöjdes 2 alnar. Ny murning skedde både med gråsten och tegel. Korset som byggnaden bildade blev likformigt. • Tillkommande korsarmar fick halvvalmade tak täckta med spån. • Ny sakristia utbyggdes i nordost, försedd med öppen spis. • Antalet fönster utökades till 12, större än tidigare och placerade symetriskt, bågar av järn med klara glasrutor (Gamla glasmålningar gick till spillo). • Ny ingång i söder och norr togs upp. • Klockstapeln revs och dess användbara virke användes till blivande tornet. • Tornet byggdes på och de tre kyrkklockorna från klockstapeln flyttades dit. Glaskammaren på tornet hade fyra dörrar och fyra fönster samt en gångbana med galler och en mindre kupol, ovan detta glob och kors i förgylld koppar. • Tornets nederdel var spåntäckt som kyrkans övriga tak, medan lanternin och spira täcktes med koppar . • Kyrkan nyputsades både in- och utvändigt. Sannolikt består fasadernas gula och vita färgsättning från denna tid. • Kyrkorummets valvpelare ökades till tolv, med järn förankrade i väggarna. Arbetsgång: 1767 murades sakristian, 1769 murades norra och södra korsarmarna, 1770 var tornresningen färdig Källor: VPA: P I: 6, Historik om kyrkan (s 256) VPA: P I: 6, Historik om kyrkan (s 56-62, 253-257, 274, 282) VPA: N I: 4 Visitation 1874 VS: Visitation 1830 VLT 1932-09-10 RA: Ö I Ä; F II aaa Vol 16 (brev från Ludv Malmerfeldt 20/10 & 6/11 1769

Upphovsman

Johan Walmstedt (Byggmästare)

Pehr Schultzberg (Byggmästare)

År 1767 - 1770 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Korsarmar, kor, sakristia, torn

SALA FÄRNEBO KLOCKARGÅRD 2:1 - husnr 1, VÄSTERFÄRNEBO KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning