Stäng fönster NORRKÖPING DAGSBERG 3:4 - husnr 1, DAGSBERGS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| DAGSBERGS KYRKA (akt.) | |
| 2007-04-02 |
| Historik |
|---|
|
Fragment av tidigkristna gravmonument, s k Eskilstunakistor, som påträffats i kyrkan kan indikera att den första kyrkan på platsen var av trä. Den nuvarande stenkyrkan har en mycket komplicerad byggnadshistoria, vilket framkom vid de byggnadsarkeologiska undersökningar som utfördes 1958 i samband med ombyggnaden av kyrkan. Kyrkan började sannolikt uppföras på 1100-talet med rektangulärt långhus och med smalare rakslutet kor. Strax därefter uppfördes ett torn vid västra gaveln. Omkring mitten av 1300-talet förändrades kyrkan genom att det ursprungliga koret ersattes med ett nytt korparti av samma bredd som långhuset och med en spetsbågig flersprångig korportal och samtidigt tillbyggdes en korsarm mot norr. Vid undersökningarna kunde man även konstatera att kyrkan utvändigt vid detta tillfälle sannolikt varit vitslammad. Vid 1300-talets slut eller något senare byggdes en sakristia mellan den norra korsarmen och korets norra sida. Nästa större ombyggnadsskede företogs under 1400-talets andra hälft då långhuset utvidgades mot norr, vilket innebar att den norra ytterväggen hamnade i liv med korsarmens och sakristians norra väggar. Kyrkorummet valvslogs och blev tvåskeppigt. Det norra skeppet kallades under 1700-talet för lilla kyrka eller nykyrkan. Sakristian kvarstod som ett rum i kyrkorummets nordöstra hörn och tornet hamnade genom utvidgningen asymmetriskt mot söder. I söder tillbyggdes ett vapenhus med trappstegsgavel. Även koret har varit försett med trappstegsgavel, vilket bevarade anfangstenar indikerar. Gaveln har varit prydd med blinderingar av vilka en rundel påträffades vid de byggnadsarkeologiska undersökningarna. Även vapenhuset valvslogs och kyrkorummet försågs med kalkmålningar i form av ribbdekorationer i engelskt rött. Kalkmålningarna har tillskrivits Olof målare, som utförde likartade kalkmålningar i Tingstad kyrka 1463. Bitar av målat glas påträffades vid de byggnadsarkeologiska undersökningarna, vilket tyder på att kyrkan har haft påkostade målade glasfönster. Vid en biskopsvisitation 1699 påpekades det att valvet och pelarna på norra sidan skulle borttagas emedan de likasom dela kyrkan o. hindra folket att se prästen. Diskussionerna kan följas i sockenstämmoprotokollen, men inte förrän på 1770-talet realiserades planerna. I protokollen framgår även behovet av reparationer av kyrkan efter Ryssens härjningar. 1723 uppges det Arbetslön till dem som bröto 3000 tegel av Bråborgs slott till kyrkans förnödenhet. Var och till vad teglet användes är oklart. Murmästare Måns Månsson gav 1771 ett förslag till ett nytt torn. Han antogs 1774 och arbetet påbörjades 1776 med om- och nybyggnationen av långhuset, medan det dröjde ytterligare några år innan tornet stod klart. Sakristians murar mot långhuset revs, valven togs ner och ersattes av ett flackt trätunnvalv. År 1780 var byggmästaren Abraham Pousette i Norrköping sysselsatt med ritningar till tornet och 1781 antogs hans ritningar och året därpå var tornet färdigt. Det nya tornet försågs med västportal, d v s huvudingången förlades till tornets västra sida istället för den under medeltiden vanligen förekommande sydingången. Tornets två övre våningar inreddes till magasin för spannmål. I det äldre tornet hade bottenvåningen, som kallades för struten precis som i Furingstad kyrka, varit inredd med sittplatser för församlingsborna. Det medeltida vapenhuset omgjordes till sakristia och den ursprungliga sydingången igensattes troligen vid samma tillfälle. Det dröjde dock innan kyrkan var färdiginredd och först 1807 var den nya altartavlan klar. Den var målad av målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816), som var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Altarringen var färdig 1810 och 1811 försågs kyrkan med en ny orgel. Nästa större förändring utfördes 1892 under ledning av byggmästare C G Svensson i Norrköping. Förändringarna som följde det rådande modet innebar bl a att kyrkorummets valv kläddes in med spontad panel, väggarna försågs med bröstningspanel och tidstypiska öppna bänkar målade i en ekådring tillkom. Även orgelläktaren ombyggdes efter de rådande idealen. Interiören före ombyggnaden på 1950-60-talen. På 1950-talet blev det åter aktuellt med en renovering. Stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensee fick i uppdrag att ta fram ett ombyggnadsförslag. Schmalensee hade storartade planer för ombyggnaden av Dagsbergs kyrka. Ett första förslag var att bygga om kyrkan till en treskeppig basilika. Anledningen till detta var att kyrkans bärande takkonstruktion var mycket bristfällig och kolonnerna skulle hjälpa till att bära upp trycket från taket. Byggnadsstyrelsen sade dock nej. När renoveringsarbetena påbörjats konstaterades det att takstolsvirket var kraftigt angripet av husbock. Långhusets takstol nytillverkades och taken belades med kopparplåt. I kyrkorummet avlägsnades i stort sett samtliga tillägg som tillkommit 1892, även orgelläktaren. Riksantikvarieämbetet skrev i ett yttrande 1958: Då den befintliga orgelläktaren äger ett ganska obetydligt kulturhistoriskt värde och dessutom i vissa avseenden är mindre väl anpassad till interiören har ämbetet i princip intet att erinra mot att den avlägsnas. 1700-talets kyrkorum omgjordes till en modern tolkning av medeltidskyrkan med ett plant kassettak, på den medeltida sakristians plats i korets nordöstra hörn inbyggdes ett förrådsrum som egentligen var avsett som dopkapell. Som pendang på korets södra sida placerades en kororgel inom ett skrank. I en tidningsartikel från kyrkans invigning 1961 står det Stadsarkitekt von Schmalensee, som blivit tackad för ett utomordentligt gott och konstnärligt arbete (han har inte restaurerat, han har s k a p a t Dagsbergs kyrka sades det!). I samband med den omfattande renoveringen utfördes, som tidigare nämnts, byggnadsarkeologiska undersökningar. När kaminen som var placerad i en nisch efter den igenmurade korportalen revs ner påträffades en medeltida järnbeslagen dörr. Denna dörr satt kvar på sin ursprungliga plats till 1984, då en förändring av korets södra sida utfördes. Dörren har inte påträffats under det pågående inventeringsarbetet. Däremot finns det bland arkivhandlingarna för Dagsbergs kyrka i Antikvarisk topografiskt arkiv en anteckning om en kyrkdörr av furu och järn, som deposition från Nordiska museet 23002:72. År 2000 genomfördes vård- och underhållsinsatser i form av ommålning av kyrkorummet som då fick behålla sin färgsättning från Kurt von Schmalensees renovering. Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1100-1249 Nybyggnad Kyrka av sten med rektangulärt långhus med smalare rakslutet kor. (GL) 1100-1299 Nybyggnad torn i väster. (GL) 1300-1350 Specifika inventarier Dopfunt av grå gotländsk kalksten med spetsbågedekorationer på cuppan. Fragment påträffades vid byggnadsarkeologiska undersökningar 1958. Förvaras nu i gravkapellet. (GL, Ömd) 1300-1399 Ändring ombyggnad, det ursprungliga koret ersattes av ett nytt större korparti av långhusets bredd. (GL) 1300-1399 Nybyggnad - korsarm byggdes i norr. (GL) 1300-1399 Nybyggnad sakristia i norr. (GL) 1450-1499 Ändring ombyggnad, långhuset utvidgades åt norr och korsarmens norra mur inlemmades i det då tillkomna rektangulära kyrkorummets mursträckningar. (BR) 1450-1499 Nybyggnad vapenhus med trappstegsgavel på södra sidan. (BR) 1450-1499 Valvslagning kyrkorummet valvslogs i två skepp och även vapenhuset valvslogs. (BR) 1450-1499 Arkitekturbunden utsmyckning kalkmålningar i valven. (BR) 1600-1699 Fast inredning predikstol, renoverad 1892 och 1958. (BR, ÖLM) 1600-1699 Specifika inventarier dopfunt av sten. (SvB) 1695 Ändring ombyggnad, fönstret vid predikstolen utvidgades, förhus och torn rappades och vitmenades. Takspån till tornet, vapenhusets tak tjärades. (S-ÖLM) 1700 Ändring ombyggnad, beslöts att göra ny panel över lilla kyrkan samt nya bänkar i hela kyrkan, Anders Snickare, Färjestaden. (S-ÖLM) 1702 Ändring ombyggnad, interiör, sakristians golv höjdes 1 aln. (S-ÖLM) 1703 Ändring ombyggnad, nytt fönster i östra gaveln. (S-ÖLM) 1703 Arkitekturbunden utsmyckning valv och fönsteromfattningar fick en målning i svart och ultramarin av målaren Christofer Fock. (GL) 1705 Vård/underhåll, interiör, predikstol, bänkar, valv, panelen i lilla kyrkan, bänkarna i sakristian och funten målades. (I-ÖLM) 1719 Vård/underhåll, lagning av fönsterrutor av Ryssen sönderslagne. (S-ÖLM) 1722 Vård/underhåll, järnportarna vid kyrkan lagades som av Ryssen blevo sönderslagna, av Johan Smed vid Broborg. (S-ÖLM) 1724 Vård/underhåll, exteriör, kyrkan och tornet reparerades och vitmenades av Petter Murmästare. (S-ÖLM) 1724 Ändring ombyggnad, interiör, stengolv lades i koret, bänkarna lagades. (S-ÖLM) 1738-1739 Ändring ombyggnad, fönstren förstorades, Petter murmästare, snickare Ljungman. (S-ÖLM) 1757 Förslag - Ändring ombyggnad, interiör, pelarna och valven föreslogs tas ned och ersättes av ett panelat tak, sakristians inre murar skulle tas ned, altaret placeras mitt för mellersta gången, struten neder under tornet omgöras till sakristia, predikstolen flyttas närmare altaret. Ej utfört. (S-ÖLM) 1760 Ändring ombyggnad, fönstret vid predikstolen gjordes lika stort som de nyare fönstren, även fönstret i struten skulle göras större. (S-ÖLM) 1775 Rivning trätornet (vilket sannolikt avsåg klockstapeln) nedtogs, murmästare Måns Månsson, smeden Silfversten. (S-ÖLM) 1776-1777 Vård/underhåll, vitlimning över kyrkofönstren, 20 rutor i de gamla fönstren, Carl Frisk. (S-ÖLM) 1777 Ändring ombyggnad, interiör, pelarna och valven borttogs och ersattes av ett panelat brädtak. (S-ÖLM) 1777 Arkitekturbunden utsmyckning draperimålning på korets östvägg, finns nu bakom altartavlan. (BR, ÖLM) 1778-1779 Vård/underhåll, exteriör, de runda kyrkfönstren lagades. (S-ÖLM) 1778-1779 Ändring ombyggnad, interiör, vapenhuset fick ny funktion som sakristia, plank till sakristiegolvet. (S-ÖLM) 1779 Fast inredning ny orgelläktare, ombyggdes på 1890-tal. (ATA) 1781-1782 Nybyggnad torn av sten. Byggmästare Abraham Pousette, murmästare Petter Stenström, Stavsjö. (S-ÖLM) 1782-1783 Fast inredning orgelverk av orgelbyggare Wåhlander. (S-ÖLM) 1790 Specifika inventarier storklockan omgöts av Anders Billsten, Norrköping. (AR) 1807 Specifika inventarier altartavla målad av Pehr Hörberg. (BR) 1810 Fast inredning ny altarring. (ATA) 1811 Ändring fast inredning ett äldre orgelverk, byggt av orgelbyggare Wåhlander, ersattes av ett nytt verk byggt av direktör Eberhardt, Stockholm. (ATA) 1839 Specifika inventarier lillklockan omgöts av F Seippel och J G Lilliedahl, Stockholm. (ATA, Fa) 1863 Restaurering fast inredning, predikstolen renoverades, även 1958-1961. (AR) 1890-92 Fast inredning ny orgel byggd av E A Zetterqvist & Söner, Örebro, med fasad efter ritningar av arkitekt Albert Gellerstedt, Överintendentsämbetet, ersattes av en kororgel 1961. (AR, Fa) 1892 Ändring ombyggnad, interiör, nytt trägolv, nya öppna bänkar målade i ekådring, takvalvet kläddes med spontad panel, vattrivning och kalkavfärgning av väggarna, bröstningspanel till fönstrens nederkant, ny altarring med svarvad balustrad, ombyggnad av läktarens fyra pelare och komplettering med fyra nya pelare. Ett kalkstensgolv som låg i en del av koret flyttades till vapenhuset. Ett nytt trägolv lades ovanpå det gamla i sakristian. Byggmästare C G Svensson, Norrköping. (Fa, ÖC 1961-12-11) 1892 Ändring fast inredning, predikstolen från 1600-talet restaurerades, A Lundberg. (ÖLM) 1916-1917 Teknisk installation ny kamin från Ebbes bruk. (ATA, Fa) 1916-1917 Ändring ombyggnad, interiör, kaminen placerades i korportalens nisch. Arkitekt Gustav Linden. (ATA, Fa) 1916-1923 Ändring ombyggnad, exteriört, spåntaket ersattes av svartplåt. (Fa) 1923 Ändring ombyggnad, interiör, innanfönster, ommålning av interiören. En medeltida altarskiva som fungerat som trappsten vid västportalen flyttades in i vapenhusets golv, flyttades åter 1961. Arkitekt K Martin Westerberg, Stockholm. (Fa) 1949 Teknisk installation - elektrisk klockringningsanläggning, AEG Norrköping. (Fa) 1958 Byggnadsarkeologiska undersökningar. Ett runstensfragment påträffades i muren i kyrkans nordöstra hörn. Delar av tidigmedeltida gravmonument framkom. I långhusets södra vägg framkom den ursprungliga romanska sydportalen samt ett igensatt romanskt fönster. En igenmurad nisch på södra väggen återupptogs. Rester av draperimålningar från 1770-talet påträffades bakom altartavlan och på södra väggen. En medeltida altarskiva i vapenhusets golv placerades på ett nytt altare i den nyrenoverade kyrkan. En medeltida järnbeslagen dörr fanns bevarad i den igenmurade koringången. Östergötlands länsmuseum. (GL, ÖLM) 1958 Arkitektbunden utsmyckning mycket fragmentariska medeltida kalkmålningar i form av cirkelsegment och figurdetaljer påträffades. (ÖD 1958-12-03) 1958-1959 Ändring ombyggnad, exteriör, de två runda fönstren på långhusets västra sida murades igen och korfönstren minskades till sin halva bredd, nya kopplade fönster. Den äldre spritputsen ersattes av ädelputs. Takkonstruktionen som var skadad av husbock och röta ersattes av nya takstolar, ny takbeläggning av kopparplåt ersatte den äldre svartplåten. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (ÖLM, ÖD 1958-12-22, ATA) 1958 Konservering fast inredning, predikstolen som var vitmålad med förgyllda ornament och figurer konserverades och målades i vad som uppfattades som de ursprungliga färgerna, färgdokumentation utfördes och det konstaterades att figurerna var sekundära, Hörbergs altartavla konserverades, konservator Bertil Bengtsson, Linköping. (GL, ÖLM) 1958-1963 Ändring ombyggnad, interiör, nytt gjutet betongbjälklag och golvbeläggning av kalksten, sakristians trägolv ersattes med tegelgolv, trätunnvalvet från 1700-talet ersattes av ett plant kassettak med profilerade träreglar samt tretexskivor i fälten. Väggpanelen borttogs. Orgelläktaren, som delvis var angripen av husbock monterades ner. Två skulpturer som tidigare flankerade altaruppsatsen placerades i de förminskade nischerna för korfönstren, förvaras nu i gravkapellet. Pärlspontpanelen i vapenhusets tak ersattes av slätspontade brädor, som oljelaserades. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (BR, ÖLM, ATA) 1961 Fast inredning kororgel på södra sidan av koret, byggd av A Magnusson, Göteborg. (AR) 1961 Teknisk installation ingjutna värmerörslingor i golvet. (ÖLM) 1961 Nybyggnad fristående pannrumsbyggnad placerades söder om tornet. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping, Lars Lagerström Konstruktionsbyrå, Norrköping. (ÖLM, ATA) 1975 Ändring specifika inventarier klockorna fick nya kläppar, gjutna hos Bergholtz klockgjuteri. (Fa) 1985 Ändring ombyggnad, interiör, inbåsningen för kören framme i koret som tillkom 1958-63 borttogs. Arkitekt Jerk Alton, Stockholm. (ATA) 1985 Ändring ombyggnad, den igensatta korportalen med sin i yttervägg bevarade medeltida järndörr togs upp som utrymningsväg och en ny dörr insattes. (ÖLM) 1987 Teknisk installation hinderljus monterades på tornet, föranlett av att landningsbanan på Norrköpings flygplats förlängdes. (ÖLM) 2000 Vård/underhåll, interiör, ommålning av väggar och tak i kyrkorummet, vapenhuset och sakristian i samma kulör som tidigare. Väggarna i kyrkorummet och vapenhuset ommålades med en emulsionsfärg och sakristian avfärgades med kalkfärg. Arkitekt Owe Axelsson, Måleri & Fasad AB Br Ek, Norrköping. (ÖLM) 2007 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar AR Reby, Arne, Dagsbergs kyrka. Klockrike 1970. ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Fa Manuskript till Vård- och underhållsplan för Dagsbergs kyrka. Utarbetat av Stefan Günther vid Fredrikssons arkitektkontor, Norrköping. GL Lindqvist, Gunnar, Rapport från de byggnadsarkeologiska undersökningarna 1958- 1961. I Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv. S ÖLM - Avskrift av sockenstämmoprotokoll m m. I Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv. SvB - Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IX, Uddevalla 1952. SvK - Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet. ÖD Östergötlands Dagblad ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Ömd Ullén, Marian, Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar, Riksantikvarieämbetet 2003. BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Dagsbergs kyrkomiljö - Ljunga, K62, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. Dagsberg [KE59] utgör område av riksintresse för kulturmiljövården. KÄLLOR Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet. Manuskript till Vård- och underhållsplan för Dagsbergs kyrka. Utarbetat av Stefan Günther vid Fredrikssons arkitektkontor, Norrköping. Reby, Arne, Dagsbergs kyrka. Klockrike 1970. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-M, Norrköping 1877. Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IX, Uddevalla 1952. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands läns kalender 1872. Östergötlands länsmuseums arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Kartor Häradsekonomisk karta 1868-1877, Styrestad Ekonomisk karta, 1947 och 1981, blad 8G 9f Lindö |
