Stäng fönster SÖDERKÖPING SANKT ANNA KYRKA 1:1 - husnr 2, SANKT ANNA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SANKT ANNA KYRKA (akt.) | |
| 1992-03-08 |
| Historik |
|---|
|
Historiken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Den äldsta kända kyrkan i Sankt Anna som är belägen i närheten av Kappelviken, har en oklar byggnadshistoria. Klart är att den invigdes 1521 men många källor talar för att det fanns ett kapell här redan på 1300-talet. Vid 1700-talets mitt hade kyrkan blivit för trång för socknens växande befolkning och kyrkan förföll alltmer, varför man beslutade att bygga en ny kyrka. Den gamla kyrkan stod som ruin fram till 1960-talet då ett restaureringsarbete inleddes varmed kyrkan kunde återinvigas 1973. Planerna på en ny kyrka tog form redan under 1700-talets senare del. Mark samt material donerades 1778 av riksmarskalk Göran Gyllenstierna på Thorönsborg, som också engagerade Casper Seurling som byggmästare. Det var troligen Seurling som upprättade den ritning som anskaffades med Tryserums kyrka som förebild. På grund av krigshändelserna 1788-89 sköts arbetet upp, Seurling avled 1808 och man fick se sig om efter en annan byggmästare. Under en period förrättades gudstjänsterna i Thorönsborgs ridhus. Under den energiske prästen Johan Brunnius kom arbetet igång och en ny ritning togs fram 1817, i princip identisk med den förra. Byggnadsarbetet pågick mellan 1819-21, men eftersom sockenstämmoprotokoll och räkenskaper saknas dessa år finns det inga uppgifter om entreprenörer eller själva förloppet. Känt är att byggnadsmaterial hämtades från den gamla kyrkan vars långskepp bröts ner, likaså från Stegeborgs slottsruin. Invigningen skedde inte förrän 1824. Kyrkan uppfördes av gråsten och tegel och fick ett rektangulärt, rymligt långhus med halvrunt korutsprång i öster och torn i väster. På norrsidan fanns en sakristia och som en pendang till denna en utbyggnad åt söder, avsedd som herrskapsrum för familjen Gyllenstierna. Kyrkorummet karaktäriseras av stor bredd, höga fönster och ett tunnvälvt tak. Redan 1805 stod Pehr Hörbergs altartavla "Konungarnas tillbedjan" klar, bekostad av riksrådinnan Eva Maria Ribbing på Thorönsborg, där den fick hänga fram till kyrkans färdigställande. Tavlan, som är en fri kopia efter Rubens, är inordnad i en arkitektoniskt uppbyggd altaruppställning från kyrkans byggnadstid. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Predikstolen och nummertavlorna tros ha samma upphovsman som altaruppställningen. Även altarringen tillhör byggnadstiden, 1820-24, med grisaillemåleri av målaråldermannen Bengt Frökenberg (1776-1845) från Linköping. Bilderna återger scener ur Passionshistorien och är en efterbildning av Hörbergs altarring i Sankt Lars kyrka i Linköping. Läktaren tillkom vid samma tid. Orgeln byggdes 1832 av den kände orgelbyggaren Per Zacharias Strand (1797-1844) med fasad ritad av Carl Gustaf Blom Carlsson. Blom Carlsson (1799-1868) var arkitekt vid Överintendentsämbetet och har ritat en rad kyrkor, ett flertal offentliga byggnader och profan bebyggelse runt om i landet i en enkel sparsmakad nyklassicism. Orgelverket har genomgått flera ombyggnader under 1900-talet, senast 1967 av orgelbyggare Richard Jacoby i Stockholm. Inventarier från den gamla kyrkan flyttades över till den nya kyrkan 1844, i samband med att den gamla kyrkan såldes till Torönsborg, exempelvis den gamla altartavlan från 1590 som tros komma från Stegeborgs slott. Under 1800-talet målades interiören om i grå nyanser, och "grevekyrkan" fick nya bänkar avslutade med kors på gavlarna. 1922 sker en renovering under ledning av Gustaf Linden, vid tiden stadsarkitekt i Linköping (1912-24). Till de större förändringarna hör nya fönster, bänkarna ersattes av öppen bänkinredning, långhuset försågs med nytt trägolv, vindfånget i sydportalen tillkom, altartavlans och altarringens omfattningar grönmarmorerades. På 1950-talet lades ett nytt skiffertak på långhuset, men det är oklart vad takmaterialet bestod av tidigare. Under samma tidsperiod inreddes en ny sakristia under läktaren. Den gamla sakristian hade blivit obrukbar på grund av sättningar och revs i samband med Kurt von Schmalensees renovering 1961-62. Ett fönster togs upp på platsen för sakristiedörren, och trappan till predikstolen anordnades i muren. Läktarunderbyggnaden tillkom och konserveringsåtgärder vidtogs för altaruppställningen och predikstolens draperimålning. 1965 tillkommer även en ny dopfunt av kalksten efter ritningar av Tyra Lundgren. Den senaste renoveringen utfördes 1996 av Lennart Kjellberg vid KB-konsult, och omfattade bland annat fasadarbete, konservering av inventarier, tillkomst av skärmar under läktaren och ommålning av inredningen. |
