Stäng fönster GÖTENE FORSHEM 18:1 - husnr 1, FORSHEMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| FORSHEMS KYRKA (akt.) | |
| 1995-06-19 |
| Historik |
|---|
|
FORSHEM - Forshems kyrka uppfördes, enligt en dendrokronologisk datering, på 1130-talet. Den hade ursprungligen smalare kor samt troligen absid. Mycket tyder på att ett torn kan ha funnits där redan före nuvarande kyrka. Kyrkan är, enligt inskription, tillägnad Kristi heliga grav. Från byggnadstiden finns bevarat takstolen, en mindre del murverk i mittskeppet samt reliefer av den så kallade Skaramästaren, sekundärt placerade över bland annat västportalen och på norra korsarmen. Även ett krucifix, en dopfunt samt en kyrkklocka är medeltida. Vid 1200-talets slut byggdes ett nytt, ännu bevarat östkor. Långhuset välvdes troligen under senmedeltid. 1638 försågs valven med kalkmålningar i Läcköskolans anda. Predikstolen är tillverkad av Nils Bratt, Kinne-Vedum 1676 och altaruppsatsen av Börje Löfman och altarskivan är från 1718. 1663 byggdes Stakes gravkor söder om koret, sedan 1750 använt som sakristia. Ytterligare ett gravkor, ännu bevarat, byggdes 1750 öster om koret. Korsarmarna tillkom 1761-65. Material sägs ha hämtats från Forsholms borg. Portalen flyttades från den ursprungliga sydfasaden. En del av den romanska skulpturerna har återanvänts i korsarmarna. Murarmästare Gottlieb Gunther, Skara, ledde arbetena. Biskop Andreas Forssenius gravkor i öster uppfördes år 1788. Från 1796 är den Storckenfeltska graven. Enligt ett tidningsurklipp från 1944 genomfördes en renovering på 1800-talet. Man hittade då, under golvet, en kista daterad 1148. Kistan innehöll, enligt artikeln, ett mansskelett med en pil genom bröstet. Enligt tradition skall liket tillhöra en präst som blev dödad av en hedning i koret. 1865 inköptes den första orgeln, tillverkad av E A Setterquist. Fasaden är bevarad. Eventuellt byggdes samtidigt nuvarande läktare. 1873 godkändes församlingens förslag att byta ut altaruppsatsen mot en kopia av Thorvaldsens Kristus. 1893 revs det då mycket skadade, medeltida tornet, som hade hög, smal spira, och det nuvarande tornet uppfördes i väster. De tidigare övermålade kalkmålningarna i kor och långhus framtogs och konserverades vid Anders Rolands renovering 1912. Samtidigt befriades predikstolen från vit övermålning. Det gamla ljudtaket återuppsattes. Även två anvapen restaurerades och återuppsattes. Den gamla altaruppsatsen kompletterades och återuppsattes i koret. Övre delen av den gamla sandstensportalen till Stakes gravkammare (nu sakristia) hittades och framtogs. På östra korväggen en igenmurad nisch, som sparades. I altaret hittades ett hålrum. Bänkinredning och läktare målades i blågrönt. Övrig inredning, fönster mm rengjordes och målades. En kyrkogårdsgrind mot norr uppsattes troligen 1925. 1929 installerades värme, enligt Axel Forsséns och ingenjör Erik Brobergs förslag. En källare med nedgång mellan sakristian och södra tvärarmen grävdes ut. Under arbetena hittades ingången till Stakes gravkammare. Det innehöll 23 stora och nio små kistor, som nu rengjordes och lagades. I kammaren hittades det ovan nämnda triumfkrucifixet! Detta konserverades av KJR Johansson och uppsattes i kyrkan. 1934 skedde konserveringsarbeten, främst brödrengörning och lagning, genom KJR Johansson. Kyrkorummets två kaminer hade nämligen åstadkommit stor nedsvärtning. Även predikstol och brudstolar konserverades. 1937 lades ett kalkstensgolv i koret istället för det tidigare brädgolvet. 1939 skedde en renovering, enligt Axel Forsséns ritningar. Då tillkom den ännu bevarade bänkinredningen samt nytt trägolv under bänkarna. Valven putsades och interiören målades. I sakristian insattes skåp samt ett altare. 1945 ansöktes om att få utvidga kyrkogården i söder och bygga nya murar. Förslaget var gjort av länsarkitekt Allan Berglund. 1947 ansökte man om att få bygga om orgeln, göra ny torntrappa, nya mellanbjälklag, och justering av läktarbröstet. Ett bårhus, ritat av Axel Forssén, uppfördes troligen 1950. En orgel inköptes 1952 från Th Frobenius o Sönner, Lyngby, Danmark. Konservering av kalkmålningarna utfördes troligen 1953 av Olle Hellström. 1958 godkändes ett förslag till utbyte av ekspån mot kopparplåt. (torntaket var dock redan täckt med kopparplåt.) 1968 hittades två plankor med djurornamentik. Bekämpning av skadeinsekter skedde 1973. 1975 gjordes en ny entrédörr lik den gamla, enligt ritning av arkitekt Thorsten Thorén. 1979 inlämnades ett förslag till invändiga förändringar, upprättat av Carlsson och Olsson Arkitektkontor, Skara. I förslaget ingick nyinstallation av el, höjning av läktarbröst, konserveringsarbeten mm. 1983 utvidgades kyrkogården med bl.a. en rundel i söder. Samtidigt inreddes ett skolhus i sydväst till ekonomibyggnad. Sydportalen konserverades 1989 genom Riksantikvarieämbetet. Samma år konserverade Alf Hedman kalkmålningar samt tre begravningsvapen. |
