Stäng fönster NYNÄSHAMN ANKARET 17 - husnr 1, NYNÄSHAMNS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| NYNÄSHAMNS KYRKA (akt.) | |
| 1995-11-28 |
| Historik |
|---|
|
Förhållandena i Ösmo socken började förändras påtagligt kring sekelskiftet 1900, i takt med den tilltagande betydelsen av hamnen i Nynäs. Till hamnen anslöts 1901 en järnvägsförbindelse till Stockholm och redan 1911 hade det medföljande och växande villasamhället fått rang av köping. I Nynäs fanns då endast ett äldre och mindre kapell, vilket 1912 omvandlades till bibliotek. Därefter kom folkskolans gymnastiksal att användas som gudstjänstlokal. År 1926 erhöll dock församlingen nuvarande tomt på klippan, ovanför hamnen. Projektering för en ny kyrkobyggnad påbörjades och 1928 kunde grundläggningsarbeten inledas. I december 1930 invigdes Nynäshamns kyrka, vissa detaljer var dock inte slutförda och tornet saknade sin spira. Byggnaden uppfördes av natursten i sockeln och tegel förstärkt med betongbalkar i stommen, efter ritningar av arkitekt L. I. Wahlman känd för bl.a. Engelbrektskyrkan i Stockholm. Till sin stil hämtar den inspiration från kontinentens romanska kyrkor.Inledningsvis saknade tornet sin planerade spira men år 1936 kunde tornet krönas med nuvarande tälttak som bär en lökspira. I samband med detta kunde storklockan hängas på sin plats. Kyrkobyggnaden förenade kyrkorum med i sin västra del en församlingssal bakom en vikvägg. Församlingssalen var genom en trappa ansluten i källarvåningen, som inrymde köksutrymmen m.m. Källarvåningen i öster under koret var avsedd för värmeanläggningen. År 1954 genomgick kyrkan en omfattande renovering i synnerhet invändigt där en betydande del av inredningen förnyades. Avsikten var att "ge rummet en värdig utformning", fullborda kyrkan i enlighet med ursprungliga ritningar samt att åtgärda nedbrytnings- och tekniska problem. Invändigt målades kyrkorummet om, taket försågs med panel som målades röd. Inredningen förnyades; bl.a. tillkom nya ljusarmaturer, en ny predikstol, en ny bänkinredning, en ny dopfunt samt ett nytt murat altare fodrat med marmorskivor medan altarringen omformades. Korgolvet lades om med kalkstensplattor och samtliga fönster försågs med antikglas i gult och grönt. Även en ny orgel om 24 stämmor installerades på den ombyggda läktaren. Församlingssalen bakom skärmväggen i väster byggdes om och utvidgades i anslutning till läktarens ombyggnad. Förändringar av församlingssal och läktare medförde även att vindfången till vapenhusen avlägsnades. I samband med ändringen av uppvärmningspanna, från olja till el, revs skorstenen som orsakade sättningar i korvalvet. I koret avlägsnades även det stora korset från korväggen och ursprungliga nummertavlor ersattes med nya. Utvändigt ändrades flera av stentrapporna som anslöt till byggnadens olika ingångar.På 1960-talet genomfördes underhålls- och tekniska åtgärder på fasaderna., bl.a. omputsning av fasaderna medan stödmurarnas täckning med skiffer ersattes med kopparplåt. På 1980-talet omgestaltades koret som fick en ny altarprydnad och kororgel medan bänkar samt nummertavlor avlägsnades och dopfunten omplacerades. |
