Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VAGGERYD TOFTERYD 6:1 - husnr 2, TOFTERYDS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Tofteryds kyrka (akt.)
2006-01
Historik
Kyrkobyggnaden
Vid en visitation av den gamla kyrkan 1806 fällde biskop Ludvig Mörner omdömet att en ny kyrka borde
uppföras så snart som möjligt, till detta ställde sig församlingsborna tveksamma. Den nya kyrkan lät sig
därför dröja ytterligare några år och det är inte förrän 1825 som frågan åter togs upp. Förutsättningarna
denna gång var sådana att den befintliga kyrkan både var i dålig kondition samt för liten för den
dåvarande församlingen.
1829 uppdrogs åt länsbyggmästaren Carl Robert Palmér att upprätta ritningsförslag på en ny kyrka.
Ritningarna skickades in till Överintendentsämbetet för godkännande där dessa omarbetades av arkitekt
Fredrik Bäck. Det omarbetade förslaget fann tycke hos församlingsborna och i maj 1833 hölls en
entreprenadauktion på det nya bygget vilken vanns av Peter Pettersson från Tåå. Samma år, 1833,
påbörjades grundläggningen av den nya kyrkan medan föregångaren fortfarande brukades. Den sista
gudstjänsten hölls i april 1835 och därefter utbjöds inventarierna från den medeltida kyrkan på auktion
och rivningsarbetena påbörjades. Kyrkan uppfördes med mindre ändringar efter Bäcks ritningar.
I kyrkan återfinns den ursprungliga orgeln från
1855. Orgeln byggdes av orgelbyggaren August
Rosenberg och anses vara en av de bäst bevarade
orglarna som Rosenberg byggt. Orgelverket
renoverades på 1930-talet och senast i slutet av
1980-talet. 1973 tillkom kororgeln vilken byggdes
av Johannes Künkels Orgelverkstad i Lund.
Kyrkans predikstolen är ursprunglig från kyrkans
uppförande och har förutom att den sänktes något
1909 endast målats om vid olika tillfällen. Kyrkans
medeltida dopfunt är sedan 1909 placerad i koret,
kyrkans altartavla tillkom i slutet av 1930-talet.
Vid sekelskiftet 1900 genomfördes de första
förändringarna i kyrkan. Vid denna tidpunkt
tillkom en ny altarring och läktarfasad. Kyrkan
fick även ett nytt värmesystem med kaminer
omkring samma tillfälle. 1909 utfördes en större
renovering och ombyggnad då den ursprungliga,
slutna, bänkinredningen byggdes om till en öppen
inredning, kvartersindelningen förändrades
samtidigt. Vidare gjordes en total interiör
ommålning där kyrkans väggar målades gråvita och
taklisten, altaruppsatsen och läktarkolonnerna
marmorerades i grågrönt. Den nya bänkinredningen
ådringsmålades och predikstolen och läktarfasaden
målades vita med dekor i rött och guld, vid predikstolen utfördes draperimåleri. Orgelfasaden målades
grågrön.
Drygt ett kvartsekel senare år 1935 restaurerades kyrkan åter och också denna gång gjordes en invändig
ommålning. Den gamla avfärgningen borstades ner och väggarna nykalkades. Inredningssnickerierna
rengjordes och målades om, innertaken rentvättades och målades i en ljus färgton. Kyrkans golv hade vid
tillfället rötskador och togs upp för att ersättas. I samband med att golvet var upptaget gjordes en
arkeologisk undersökning vilken visade spår efter den medeltida kyrkobyggnaden. Av de spår som
hittades gick det att utläsa att den gamla kyrkan brunnit vid något tillfälle. Nya golv lades in i kyrkan, i
långhuset lades ett brädgolv och i koret ett parkettgolv. Uppvärmningen med järnkaminer ersattes med
ett nytt lågtrycksångsystem. 1909 års bänkinredning byggdes vidare isolerades kyrkans golv och valv. I
koret tillkom de två glasmålningarna, dessa utformades av konstnären Gunnar Torhamn och tillverkades
av N.P. Ringström AB, Stockhom. Glasmålningarna föreställer scener ur Jesu födelse och uppståndelse.
Kort efter restaureringen lät församlingen ersätta kyrkans altartavla med en ny som målades av
konstnären Kåge Liefwendahl. Den nya tavlans motiv föreställer Kristi himmelsfärd och utfördes i en
färgskala som stämmer väl med glasmålningarnas. Det gjordes även exteriöra åtgärder vid restaureringen
1935, bland de utförda åtgärderna märks en ny entrétrappa samt putslagningar och en ny avfärgning.
1944 fick kyrkorummet ytterligare utsmyckning då läktarfasaden gavs den dekoration som finns idag.
Måleriet på läktarfasaden målades av konstnären Torsten Hjelm. År 1971 gjordes exteriöra
underhållsarbeten där kyrkan målades med KEIM-silikatfärg. I slutet av 1970-talet skedde den senaste
interiöra restaureringen då en läktarinbyggnad utfördes, i söder förlades ett väntrum och i norr kapprum
och toalett. Invändigt målades kyrkan om. Bänkinredningen målades i en klarblå kulör med lister i gult,
bänkarnas sidostycken och
skärmar målades med vita fält.
Läktarens kolonner gavs en lila
marmorering. Det utfördes även
konserveringsåtgärder av det
arkitekturbundna måleriet.
Den senaste utvändiga
restaureringen genomfördes 1983-
85 varvid fasaderna putslagades,
sockelputsen togs bort i sin helhet
och putsades med ett genomfärgat
hydrauliskt kalkbruk. Fasaderna
avfärgades med vit kalkfärg (på
KEIM-silikat?). Vid samma
restaurering lades ett nytt tegeltak.
Kyrkans fönster renoverades och
de utvändiga snickerierna
ommålades med oljefärg.