Stäng fönster GNOSJÖ KÄLLERYD 3:1 - husnr 1, KÄLLERYDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
KÄLLERYDS KYRKA (akt.) | |
2006-01 |
Historik |
---|
När den första kyrkobyggnaden uppfördes I Källeryd är oklart. Det finns belägg för att en kyrka fanns här på 1400-talet då kyrkan omnämns i ett testamente. Källeryds nuvarande kyrka har sin grund i 1600- talet då landshövdingen i Kristianstads län, Magnus Dureel, lät uppföra en ny kyrka med gravkor för släkten. Kyrkan byggdes under åren 1672-75 och bestod då av långhus med fristående klockstapel. Kyrkan var valvslagen och hade dekorationsmåleri utfört av bl.a. Hindrich Eylertz. Ovanför gravkoret var sakristian förlagd medan altaret hade sin placering i nivå med menigheten framför gravkoret. Altaret var utfört i marmor och alabaster och det fanns flera skulpturer i samma material. Vid invigningen 1675 berömde dåvarande biskopen Scarinos kyrkan såsom en av de vackraste i trakten. Bland den inredning som imponerade på biskopen var altaret, predikstolen som alla var rikt dekorerade. År 1831 uppfördes en ny läktare vid den västra gaveln och 13 år senare lät församlingen ersätta takets spåntäckning med ett nytt tegeltak. En ny orgel införskaffades 1852 och placerades på läktaren i kyrkan. En omfattande ombyggnad av kyrkan utfördes 1875 då ett torn byggdes i väster och den gamla klockstapeln revs. Vidare uppfördes en ny sakristia vid kyrkans norra sida och i samband med det så flyttades altaret upp på gravkoret. Det runda fönster som funnits i den östra gavelväggen sattes nu igen och ersattes med två spetsbågformiga fönsteröppningar på ömse sida om altaruppsatsen de övriga fönstren förstorades och kring varje fönster gjordes spetsbågiga omfattningar. Den ursprungliga bänkinredningen ersattes med en ny öppen bänkinredning, predikstolen gjordes ny och den gamla skall enligt uppgift huggits upp till ved. Orgeln som hade inköpts 1852 byttes ut mot en ny orgel. Ombyggnaden förändrade kyrkans karaktär både till sitt inre som yttre. 1875 lät man flytta ut kyrkans dopfunt i det fria vilket resulterade i att den frös sönder. Den lagades därefter och återinsattes i kyrkorummet. Pingstdagen den 22 maj 1904 började kyrkan att brinna, branden orsakades av de kaminer som användes för uppvärmningen av kyrkorummet. Genom att branden började i samband med förrättning kunde mycket av kyrkans inventarier och inredning räddas. De många marmor och alabasterstatyerna och altaret kunde dock inte räddas utan förstördes tillsammans med mycket annat i branden. När elden brunnit ut återstod endast kyrkans murar vilka inte var särskilt skadade av branden. Återuppbyggnaden påbörjades kort efter och genom att murarna återanvändes kom den nya kyrkan att påminna mycket om sin föregångare. Invändigt gjordes erhöll kyrkan en helt ny karaktär då stilen blev en blandning mellan nygotik och nationalromantik. Kyrkorummet var öppet ända till taknocken och takstolarna fick en dekorativ utformning. Bänkinredningen var öppen och övrig inredning som predikstol, altarring och läktaren utfördes i samma stil. De nygotiska dragen blev tydligast i altaruppsatsen och kyrkorgeln. I samband med återuppbyggnaden påträffades ytterligare ett gravkor under mittgången i kyrkan. Graven identifierades som den s.k. Flachska graven. I korfönstren monterades glasmålningar och golvet i kyrkan täcktes med kalksten och utvändigt täcktes takytorna med plåt. Den gamla dopfunten som tidigare frusit söner och lagats förstördes nu definitivt av elden och ersattes med en silverskål på piedestal. År 1941 ersattes plåttäckningen på långhuset med enkupigt lertegel och 1947 införskaffade församlingen en ny dopfunt som utfördes i granit. Den första större restaureringen av kyrkan sedan återuppbyggnaden påbörjades 1951. Restaureringsprogrammet upprättades av arkitekt Bent Jörgen Jörgensen, Växjö. Arbetena omfattade både utvändiga som invändiga arbeten. Utvändigt omputsades fasaderna och ny avfärgning utfördes, sannolikt användes KC-bruk vid putsarbetena. Torntaket täcktes om med falsad kopparplåt. Invändigt installerades elektrisk värme, belysning och klockringningen elektrifierades. Nya fönster sattes in och korfönstren med sina glasmålningar plockades ner och magasinerades. Trapporna i vapenhuset, tornkammaren och till predikstolen gjordes alla nya. Orgelläktaren sänktes för att bättre harmoniera med altarets höjd samt för att ge bättre akustik. Innertaket kläddes med masonit och en total invändig ommålning utfördes. Delar av inventarierna genomgick konservatorsarbeten. Restaureringen av kyrkan var klar år 1953. Ett nytt altarbord följde sex år senare, det utfördes av trä. De putsarbeten som gjordes på 1950-talet började sjangsera och en ny exteriör restaurering gjordes 1973 efter program av K-Konsult, Jönköping. Vid restaureringen frilades långhusets och sakristians murverk i en strävan att återknyta kyrkan till ett utseende som den skall ha haft vid uppförandet 1675. Murverket fogades med cementbruk. Korfönstren med glasmålningar som hade magasinerats vid restaureringen 20 år tidigare plockades nu fram och återmonterades. 1975 visade sig att de putsarbeten som gjorts på tornet två år tidigare var tvungna att göras om. Tornet omputsades återigen 1985 då den gamla putsen nedbilades i sin helhet och putsades om med ett hydrauliskt kalkbruk. 1997 skedde den senaste restaureringen av kyrkan då invändiga putslagningar gjordes och kyrkans bänkinredning sågs över, övriga snickerier sågs över och retuscherades. Kyrkans elsystem och styrsystem för uppvärmning ersattes med nya. 2002 konserverades delar av inventarierna av konservator Herman Andersson, Töllstorp. 2004 gjordes nya putslagningar på tornets utsida, även denna gång användes ett hydrauliskt kalkbruk |