Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SÄTER SKEDVI KYRKBY 32:2 - husnr 1, STORA SKEDVI KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

STORA SKEDVI KYRKA (akt.)
Historik
Stora Skedvi kyrka är en av Dalarnas äldsta kyrkor. Bygden kring Dalälven med sin bördiga jord lockade tidigt människor att bosätta sig där. Mycket tyder på att en offerplats fanns på platsen under förhistorisk tid. Kring mitten av 1100-talet spreds kristendomen längs med älven. Möjligtvis redan under följande sekel, men kanske först under 1300- eller 1400-talet, uppfördes den äldsta delen av nuvarande kyrkobyggnad, på den gamla kultplatsen som låg vid en viktig färdväg. Den första kyrkobyggnaden bestod av en enkel salkyrka uppförd av gråsten. Kyrkan utvidgades, välvdes samt pryddes med kalkmålningar under senmedeltiden. I dagens byggnad utgör den medeltida delen det befintliga långhusets mittskepp
Skedvibygden har alltid präglats av jord- och skogsbruk.

Byarna ligger i anslutning till älvdalen medan fäbodarna är förlagda till storskogen i norr. Socknen har även präglats starkt av bergsbrukets näringar. I ett bälte från Klingsbo mot Fiskarbo och Nyberget förekom koppar- och silverhyttor, i Nyberget även en betydande gruva. I sen tid har malm brutits även vid Forsbo och Tomtebo.

Bergshanteringens utveckling medförde en stark befolkningstillväxt under 1600- och 1700-talen. En följd av detta blev återkommande utvidgningar av kyrkan. Sidoskeppen tillkom under 1600-talets andra hälft och nuvarande korparti 1735. Kyrkans befintliga planform blev fullständig 1764, när tornet fogades till västgaveln.

Vid en omfattande restaurering 1920-22, under ledning av arkitekt L. I. Wahlman, knackade man bort fasadernas puts samt frilade valvens senmedeltida målningar. Vid samma tillfälle utförde Filip Månsson dekorativa målningar i mittskeppets västra travé samt i korpartiet.

Gravplatsen vid kyrkan anses vara äldre än själva kyrkan. Under århundraden har kyrkogården utvidgats i flera etapper, mot norr och sydost. Den äldsta och minsta delen ligger kring själva kyrkan, där det bevarade benhuset vittnar om äldre gravskick.

Källor och litteratur
Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild.
Backman, Hilmer. 1907. Ett besök i Stora Skedvi kyrka. I julboken för Västerås stift, 1907:49
Berthelson, Bertil. 1965. Stora Skedvi kyrka. I Dalarnas hembygdsbok, 1965:25
Carlsson, Sven. 1976. Kyrkogården (Stora Skedvi, D.2.)
Ekström, Gunnar. 1952. Stora Skedvi kyrka.
Gustafsson, Paul. 1922. Ett återuppståndet medeltidstempel. I Julbok för Västerås stift, 1922:130.
Hyenstrand, Åke. 1972. Den synliga kyrkan (Stora Skedvi. D.1.)
Norberg, Rune. 1933. Valvmålningarna i Stora Skedvi kyrka. I Dalarnas hembygdsbok, 1933:112.
Stora Skedvi, kyrkan. 1922. I Julbok för Västerås stift, 1922:130.
Sjögren, Josef. 1952. Orgelverken i Västerås stift.