Stäng fönster AVESTA LILJAN 15 - husnr 2, KRYLBO KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Krylbo kyrka (akt.) | |
| 2004-05 |
| Historik |
|---|
|
Krylbos utveckling som samhälle är helt förknippat med järnvägen. Det första järnvägsspåret nådde platsen 1873 och snart blev Krylbo en av de mest betydande knutpunkterna i landets järnvägsnät. Kring stationen växte ett nytt samhälle upp och industrier etablerade sig i anslutning till spåren. År 1904 blev Krylbo municipalsamhälle och 1919 köping. I detta sammanhang tilltog också behovet av en egen och lämplig gudstjänstlokal samt av utrymmen för för-samlingsverksamheten på platsen, sockenkyrkan i Folkärna låg en och en halv mil bort. Under en period hölls gudstjänsterna i skolan och i tingshuset. I januari 1922 antogs dock ett förslag att uppföra en byggnad som skulle innehålla kyrkorum samt församlingshem med flera funktioner. Ett år senare kunde kyrkan i Krylbo invigas. Krylbo kyrka är belägen centralt i västra delen av Krylbo samhälle. Tomten erhölls 1916 som gåva från Alida Linde. Idag erinrar Lindevägen, ovanför kyrkan, om hennes donation. Anläggningen kompletterades på 1970-talet med en ny fristående församlingsgård som till-byggdes på 1980-talet med pastorsexpedition. Byggnaderna med trädgård upptar hela västra delen av ett kvarter och bildar en sammanhängande bebyggelse mot Trastgatan. Kyrkan och gamla församlingshemmet bildar en vinkelformad byggnad där kyrkorummet ut-gör den ena flygeln, längs med Trastgatan. Den andra flygeln som utsträcker sig mot den inre delen av kvarteret är indelad i två våningar samt källarvåning. Den inrymmer en samlingssal som ligger i förlängningen av kyrkorummet, sakristia och diverse utrymmen för driften av byggnaden samt aktivitetsrum. Ursprungligen upptogs övervåningen av bostäder för vaktmästare och församlingssyster medan nedre våningen inrymde bl.a. kök och administrativa rum för pastorsexpeditionen samt samlingssal. Byggnadens formspråk är representativt för 1920-talets klassicism med sin sparsamma ut-smyckning och återhållsamhet. Karaktäristiskt för stilen är bl.a. enkla former, symmetri, enhetlighet och lugn, slätputs och klassiska formelement. Ursprungligen anges fasaderna ha varit avfärgade i vitt. De har i samband med 1950-talets renovering fått sin nuvarande färgsättning. Ett särdrag för byggnaden och perioden är förenandet av flera funktioner i en och samma byggnad. Kyrkan och kyrkorummet förs samman med utrymmen för administrativa, tekniska, och sociala funktioner; i Krylbos fall även med tjänstebostäder. Krylbos kyrkoanläggning är med Kvarnsvedens anläggning i Borlänge bland de tidigaste av den typen i Dalarna. Vid flera tillfällen diskuterades uppförandet av en prästgård i Krylbo, men längre än till upp-gjorda ritningar och fastställd plats kom man inte. Likaså skissades på en kyrkogård som skul-le ha legat där nu Åvestadalsskolan finns. Med tiden uppfördes ändå ett bårhus invid kyrkan, där nuvarande pastorsexpeditionen finns. Fram till 1952 förblev Krylbos kyrkobyggnad kapell under moderkyrkan i Folkärna. Krylbo ingår numera i Avesta storkommun, järnvägen har förlorat i betydelse och stationsnamnet har ändrats till Avesta-Krylbo. Kyrkorummet genomgick en omfattande restaurering på 1950-talet, samtidigt rustades bygg-naden utvändigt. Renoveringen som utfördes under slutet av 1980-talet har medfört vissa ändringar i kyrkorummets inredning. |
