Stäng fönster TINGSRYD URSHULT 2:1 - husnr 1, URSHULTS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
Urshults kyrka (akt.), URSHULTS KYRKA (akt.) | |
2006-01 |
Historik |
---|
Intill Kyrkviken vid sjön Åsnens södra strand ligger Urshults kyrka som genom sin volym och unika interiör framstår som en av Kronobergs läns största och mest monumentala landsortskyrkor. År 1358 finns sockennamnet Urshult belagt och troligtvis tillkom en träkyrka vid denna tid som uppfördes strax söder om nuvarande kyrkplats. År 1794 utdömdes byggnaden varvid planerna för ett nybygge forcerades. Daniel Forssman vid Överintendentsämbetet fick i uppdrag att framställa ett ritningsunderlag som presenterades 1802. Kyrkoherden hade dock stort inflytande vid utformningen av förslaget. Nils Fredrik Wahlqvist från Karlskrona utsågs sedermera till byggmästare och 1807 inleddes arbetena på grunden. En detaljerad beskrivning över sockenbornas dagsverken och skyldigheter finns bevarad. Här tydliggörs arbetenas krävande art, regelverket var oerhört precist och invånarna fick lägga ned mycket tid och kraft. Den första gudstjänsten kunde hållas 1810 men först 1812 skedde den officiella invigningen under närvaro av biskop Ludvig Mörner. Några större avsteg från ritningsunderlaget utfördes inte och enligt beräkningarna kunde kyrkorummet husera 1 635 besökare. De fantastiska målningarna på korväggen, den säregna placeringen av predikstolen, bänkkvarterens uppdelning och rummets volym medför att Urshults kyrka framstår som ett ytterst värdefullt och intressant byggnadsverk vars värden måste tillvaratagas. Interiören är ett av länets mest spektakulära. Den kringliggande miljön framhäver platsens monumentalitet och skönhet. Den förr så rikliga tillgången på kyrkstallar i närområdet har av naturliga skäl nästan helt decimerats men fem stycken har ändå räddats åt eftervärlden. Exteriöra förändringar Kyrkans exteriöra karaktär är i huvudsak intakt sedan tillkomsttiden. Ritningsunderlaget från 1802 efterföljdes och dess enkla, tidstypiska arkitektur har bevarats. Taktäckningen har skiftat genom åren, troligtvis var taken ursprungligen täckta med spån. I ett brev från 1948 där församlingen framför önskemål om att en helt ny taktäckning av koppar bör realiseras, redovisas dåvarande takmaterial. Tornhuv och sakristia var täckt av plåt medan norra långhustaket bestod av spån och det södra takfallet av skiffer. Denna variation samt problem med läckage föranledde önskemålet, tillstånd gavs och 1949 täcktes takytorna med kopparplåt. Sakristians plåttäckning ersattes först 1963. Arbetena som utfördes 1949 var dock så undermåliga att kopparen fick bytas 1977 tillsammans med delar av svallet. Lanterninens utseende ändrades i samband med installationen av fyra urtavlor 1969 vilket innebar att öppningarna sattes igen med panel. Vid 1962 års exteriöra restaurering valdes att frilägga sockeln från puts och lämna gråstensgrunden synlig. Då kyrkan ligger i ojämn terräng upptas framförallt norr och västfasaden av stora oputsade partier. |