Stäng fönster BORGHOLM LÅNGLÖTS KYRKA 1:1 - husnr 1, LÅNGLÖTS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| LÅNGLÖTS KYRKA (akt.) | |
| 2006-06 |
| Historik |
|---|
|
Allmän bakgrund Öland har en betydligt högre andel ombyggda medeltidskyrkor än Småland. Dessa medeltida sockenkyrkor var i huvudsak uppförda på 1100-talet som enkla kyrkor med rektangulära långhus och absidiala kor i öster och byggdes under 1200-talets orostider om och befästes. Under de följande seklens krig kom kyrkorna att användas bl a som skydd och tillflykt för befolkningen. De återkommande krigen, vilka ända fram till 1700-talets början drabbade ölänningarna och deras kyrkor hårt, var huvudorsaken till att det ofta gick långsamt med kyrkornas återuppbyggnad. Underhållet fick stå tillbaka för återanskaffning av nödvändiga inventarier. Redan under 1500- och 1600-talen blev dock folkökningen ett allt större problem som förvärrades under 1700-talet. För att kunna bereda plats för sin församling försågs därför många kyrkor med läktare under 1700-talet. När inte heller dessa förändringar räckte till stod man i en valsituation där man antingen var tvungen att bygga till eller bygga nytt. Vid 1700-talets mitt var kyrkobeståndet i princip oförändrat sedan högmedeltiden och utgjordes av en brokig samling kombinerade kyrkor och sockenfästningar vilka även använts för profana ändamål och som säkra magasin. Att anpassa dessa trånga och dåligt underhållna byggnader för de växande församlingarnas behov var en mycket svår uppgift och det var oftare billigare att bygga nytt än att reparera och bygga till. Det kom dock i mycket få fall att röra sig om regelrätta nybyggnader. Vanligt blev istället att man sparade det medeltida tornet och västväggen vilka inkorporerades i de nya modernt utformade kyrkorna. Kombinationen av stabilare politiska och ekonomiska förhållanden och en stadigt växande folkmängd ledde, från början till mitten av 1800-talet till en kraftigt ökad kyrkobyggnadsverksamhet. En ökning som även skedde i landet i övrigt. Före 1800 skedde endast om- och tillbyggnader och det var först efter sekelskiftet som även regelrätt nybyggnation företogs. De stabilare ekonomiska förhållandena kom i de öländska församlingarna inte att röra sig om något större välstånd varför den ovan beskrivna modellen med delvis nybyggda kyrkobyggnader förblev vanligare än nybyggnation i vanlig bemärkelse. Utformningen av de halvnya kyrkorna kom dock att starkt avvika från de tidigare varför man ändå kan betrakta dem som en sorts nybyggen. Kyrkorna på Öland har formats av öns relativa fattigdom och isolering vilket sannolikt har bidragit till att ge öns självständiga och uppfinningsrika byggmästare utrymme att återanvända och ta tillvara så mycket som möjligt av de äldre kyrkorna. Denna spar-samhet har lett till att proportionsförhållandena ofta är långt ifrån den klassiska har-moni som förordas av Överintendentämbetet vid tiden. Tornen är ofta kraftiga i för-hållande till långhusen, lanterninerna något överdimensionerade, fönstren på tornen gärna små, få och oregelbundet placerade. Närmast de nyklassicistiska idealen kommer de kyrkor på ön som byggdes på 1820-talet och framåt och uppfördes som helt nybyggda. I de medeltida kyrkorna var klockorna från början placerade i tornen eller i takryttare. I slutet av medeltiden, då klockorna blev större och därmed tyngre, började man istället uppföra klockstaplar i trä på kyrkogårdarna. Dessa krävde mycket underhåll och var därför till bekymmer på det trädfattiga Öland. Den kungliga förordningen från 1759, med direktiv om sparsamhet på virke, förbjöd uppförandet av nya klockstaplar och var orsaken till att även de medeltida kyrktornen på Öland undan för undan byggdes om. Ombyggnaden gjordes i de allra flesta fall genom att tornen försågs med en lanternin, varför lanterniner har kommit att kröna de flesta öländska torn, vare sig de är medeltida eller inte. De lanterniner som utarbetades av Överintendentämbetet var i allmänhet lätta och öppna och endast tänkta som prydnad. Då de öländska kyrkornas lanterniner skulle härbärgera två till tre klockor kom dessa med nödvändighet att bli betydligt bastantare. I Köping byggde Johan Petersson en helt ny kyrka 1805, efter ritningar av Jacob Wulf och honom själv 1799. Denna kyrkas robusta åttkantiga lanternin med sin halvsfäriska huv blev stilbildande på ön. Några tidiga nyklassicistiska kyrkor byggdes med brutna tak, främst för att kunna återanvända de gamla kyrkornas takstolsvirke, men den vanligaste takformen under den nyklassicistiska perioden var det förhållandevis flacka sadeltaket. Vad gäller den övriga utformningen av de öländska kyrkorna kan sägas att de vid 1800-talets ny- och ombyggnader med några få sena undantag fick ett rektangulärt kyrkorum med utbyggd sakristia vid korets östgavel och ett västtorn som i de flesta fall övertogs från den föregående kyrkan. Utmärkande för den vanligen enkla exteriören blev bl.a. den markerade och på den södra långsidan centralt placerade sydingången. Långlöts kyrkas historia. Den första kyrkan i Långlöt bör ha varit en träkyrka. Man har kunnat datera ett stycke av en sekundärt använd takstol till omkring år 1080. Vid restaureringar av nuvarande kyrkan påträffades också ett mynt som daterades till 1084-1088. Efter träkyrkan uppfördes på tidigt 1100-tal den första stenkyrkan. Under 1100- och 1200-talet byggdes kyrkan om och till och blev en så kallad klövsadelkyrka. I slutet av 1700-talet revs stora delar av den medeltida kyrkan och dagens kyrka uppfördes. År 1795 ombyggdes kyrkan under ledning av Henrik Wermelin och gavs en nyklassicistisk utformning. I sin medeltida utformning var kyrkan en klövsadelkyrka med väst- och östtorn. Stora delar av murverket från den äldre kyrkan ingår i den nyklassicistiska kyrka som möter oss idag. Nedanstående uppgifter utgör en sammanfattning av redovisad litteratur och genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Tidigt 1100-tal Kyrkan grundlades, Sv. kyrkor 1230-40-tal- 1170-tal Den första generationen av västtornet uppfördes, ett lågt torn, Sv. Kyrkor, ATA Omkring 1200 Ett torn öster om kyrkans absid uppfördes, kyrkan blev härmed en s.k. klövsadelskyrka, ATA, Sv. Kyrkor 1230-40 Koret revs och långhuset byggdes samman med det östra tornet, ombyggnaden fick härmed samma bredd som långhuset. Långhuset byggdes till med en extra våning. Kyrkan försågs med högre och bredare fönster med vid innersmyg och fönster med glasmålningar. Korets ursprungliga fönster murades igen och ersattes med nya, lika kyrkans andra fönster. Den smala sydingången ersattes med en större portal inramad av röd kalksten och med en treklöver formad sten. Västra tornet höjdes och försågs med trekantsgavel. Ombyggnaden leddes av Håkan Tanna ”Gärdslösa-mästaren”. Vid denna tid fick också västtornet sitt nuvarande utseende, Sv. Kyrkor, ATA 1668 Läktare uppfördes i väster, Sv. Kyrkor, KLM 1673 Läktaren försågs med målningar av Jacob Bundie, KLM 1677 Kyrkan plundrades på lösa inventarier, Sv. Kyrkor 1730 En liten sakristia vid korets södra sida ersattes med en större, Sv. Kyrkor 1751 Ny altaruppsats införskaffades och det östra korfönstret murades igen. Troligen tillkom då draperimålningen i koret som det finns rester kvar av, Sv. Kyrkor 1763 Predikstolen gjord av Anders Dahlström d.y. införskaffades, Sv. Kyrkor ATA 1765 Införskaffades två nya klockor till kyrkan som gjorts av Magnus Bergstedt från Kalmar, Sv. Kyrkor KLM 1795-96 Kyrkan genomgick en omfattande renovering och ombyggnad under ledning av Henrik Wermelin från Kalmar. Långhuset vidgades genom att den norra muren revs och återuppfördes längre åt norr. Långhuset försågs interiört med ett flackt tunnvalv av trä. Kyrkans äldre fönsteröppningar murades igen och ersattes med större regelbundet placerade fönster. Vid denna ombyggnad fick kyrkan i huvuddrag sitt nuvarande utseende. Kyrkan försågs med ny bänkinredning. ATA, Sv. Kyrkor 1846 Kyrkans medeltida västportal ersattes med en rektangulär ingång. Portalen försågs med överljusfönster. KLM, Sv. Kyrkor 1854 Införskaffades dagens altaruppsats med centralparti av G S Lindblom. KLM, Sv. Kyrkor 1855 Den södra sakristian revs och ersattes med den nuvarande på korets norra sida. I samband med detta byggdes en skenvägg för att dölja vinkeln mellan långhuset och koret, denna vägg togs bort vid 1969 års renovering. ATA, Sv. Kyrkor 1861 Första orgeln införskaffades. Orgeln köptes i begagnat skick från Fliseryds församling. Orgeln var tillverkad 1830. KLM 1873 Göts lillklockan om av J P Forsberg i Kalmar Sv. Kyrkor 1892 Nuvarande sydportal anlades och Håkan Tannas syportal från 1200-talet sattes igen och ersattes med ett fönster. Läktaren förlängdes mot öst och antog sitt nuvarande omfång. Delar från 1668 och 1795 års läktare ingår i den nu befintliga läktaren. Kyrkan fick nya fönsterbågar och nya dörrar. Läktare i vapenhuset revs och ersattes med endast en trappa som leder upp till tornet. ATA, Sv. Kyrkor 1896 Ny orgel beställdes och byggdes av E A Setterquist & Son i Örebro. ATA 1934 Altartavlan restaurerades av Sven Wahlgren. ATA 1937-38 Omfattande reparationer genomfördes under ledning av arkitekt Paul Boberg och konservator Sven Wahlgren. Kyrkans fasad kalkades och rappades och ommålning av kyrkans interiör genomfördes. Renoveringen innebar även att ny värmeledning installerades. Långhuset försågs med nytt golv och nya bänkar, de gamla bänkdörrarna från 1795 behölls. I arbetsbeskrivningen inför reparationer av kyrkan, kan man läsa att nya fönsterbågar med blyspröjsar och antikglas sattes in i långhusets samtliga fönster frånsett österfönstren där mattslipade glas användes istället. Glasrutor i sydportalen byttes ut mot en träfyllning. Altartavlan konserverades av Sven Wahlgren. 1941 Storklockan och lillklockan göts om av M & E Olsson i Ystad. ATA 1968 Värmesystemet lades om. Skorstenen revs och uppfördes på nytt. ATA 1969-70 Kyrkan renoverades. Stadsarkitekt Nils Carlgrens utarbetade restaureringsförslag genomfördes och vidareutvecklades av arkitekt Gösta Gerdsiö med Sven Wahlgren som konservator och Ragnhild Boström som Riksantikvarieämbetets kontrollant. Arbetet utfördes av byggnadsfirman Bröderna Olsson, Färjestaden. Vid utgrävning av kyrkans golv upptäcktes en orörd grav söder om grundrester från det medeltida stenaltaret, graven från 1300-talet var troligen en prästgrav. En grav för drottning Kristinas sekreterare Peder Stark med hustru och barn återfanns också vid utgrävningarna. Ny orgel installerades, två stämmor från den gamla orgeln från 1896 ingick. Orgeln tillverkades av Håkanssons pianofabrik i Lund. På södra sida återupptäcktes en portal från 1200-talet som hade murats igen 1855 då sakristian revs och flyttades till korets norra sida. Ett utrymme bakom altaret med en liten fönsteröppning och rester av väggmålningar återupptäcktes. Målningarna var utförda av Olof Blomma omkring 1649. Kyrkan försågs med hängrännor och stuprör i koppar. En tillbyggnad mot tornets norra fasad som uppfördes i samband med ombyggnaden 1795-96 revs. Spår efter en slits för taket är idag synlig i putsen på tornets norrfasad. Västportalen ändrades och får en ny dörr. De medeltida taktstolarna i tornet förstärktes, tornet och långhuset försågs med nytt tak. En utjämnande skenvägg genomförd 1796 mellan långhus och kor avlägsnades och långhusets ursprungliga knut kan nu skönjas under ett av sydfasadens fönster. En trappa i vapenhuset som ledde upp i tornet revs och ersattes med en ny trappa från läktaren genom en nyupptagen muröppning i tornets östra vägg. Gammal spritputs avlägsnades från kyrkans fasad, nyputsning utfördes genom slamning som avfärgades i vitt. Fönstren i långhuset fick innerbågar. ATA, KLM, Sv. Kyrkor. 1976 Kyrkan skadades av en s.k. ljudbang som uppstod vid flygvapnets övningsflygning på låg höjd i området. Sprickor uppstod i byggnadens murverk dels på östra gaveln i stötfogen mellan det medeltida koret och den utvidgning som gjordes 1795 och dels över långhusets västligaste fönster på den norra sidan. ATA, KLM 1989 En kyrkstuga uppfördes norr om kyrkobyggnaden. Denna ritades av Gunilla Morell och innehåller idag bl. a handikapptoalett. KLM, Sv. Kyrkor 2001-2002 Kyrkan stängdes för mögelsanering, golv och bjälklag under läktarna bröts upp för sanering och ersattes delvis med nytt. Långhusets lackade golv slipades och behandlades endast med såpa. Golv och bjälklag i sakristian bröts upp och ersattes med ett nytt. Ett överstycke från den gamla altaruppsatsen från 1751 flyttades ut från sakristian till långhusets södra vägg. Överstycket konserverades. KLM 2004 Tidigare golv bestående av spånskiva täckt med heltäckningsmatta ersattes med golv av massiv spontad furu. Konservatorsarbeten utfördes på altaruppsats, predikstol och orgelfasad. Se vidare: Konserveringsrapport, Jönköpings läns museum 2002:2 KLM 2006 Kyrkan stängdes åter på grund av luktproblem, utredning av fukt- och mögelproblem pågår. KLM Källor ATA Antikvarisk topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet. KLM Kalmar läns museums arkiv. Sv. kyrkor Sveriges kyrkor, Öland Långlöts kyrkor, Ragnhild Boström |
