Stäng fönster HELSINGBORG VÄLINGE 27:1 - husnr 1, VÄLINGE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Välinge kyrka (akt.), VÄLINGE KYRKA (akt.) | |
| 2014-09 |
| Historik |
|---|
|
En kyrka uppfördes i Välinge i slutet av 1100-talet eller kring 1200-talet som en romansk anläggning med långhus och lägre, smalare kor med absid. Sandstenen till kyrkans murverk är av nordvästskånsk sandsten och hämtades troligtvis från Laröd i närbelägna Hittarps socken. Kyrkan hade en profilerad sockel av sandsten och sydportalen hade en portalomfattning med doriska kolonner och valvbåge av sandsten. Utifrån långhusets längd och sydportalens placering, relativt långt ifrån västra gaveln, tros långhuset vara förlängt mot väster vid någon tidpunkt. Senare, möjligen under 1400-talet, byggdes kyrkan på ytterligare mot väster med ett torn med samma bredd som långhuset. Mellan långhus och torn gjordes en bred, spetsbågig öppning. I tornets bottenvåning fanns ett fönster mot söder och möjligen kan det ha funnits en ingång från väster. Till tornets övre våningar fanns en högt belägen ingång på norra sidan, ännu synlig inifrån tornets andra våning. Denna kan ha haft en utvändig trätrappa till en början som senare ersattes av ett utanpåliggande trapptorn med vindeltrappa av tegel. Invändigt i långhuset fanns ett platt innertak av trä och väggarna var täckta av kalkmålningar vilka ersattes av valvoch ett senmedeltida kalkmåleri i långhus och kor någon gång under 1400-talet. Huvudingång till kyrkan var via ett vapenhus utanför långhusets sydportal. För att få bättre ljus till kyrkans västra del gjordes en fönsteröppning i tornets norra sida år 1804. År 1818-20 byggdes tornet om efter ritningar av Carl Gustaf Blom Carlsson. Före ombyggnaden hade tornet murade trappgavlar mot öster och väster med blinderingar i gavelkrönen. Vid ombyggnaden revs gavlarna och tornets övre mur byggdes på med cirka en meter och erhöll det nuvarande lanternintaket. Det utvändiga trapptornet och vapenhuset revs. En befintlig ingång i tornets västra sida gjordes om och en ny invändig trappuppgång gjordes till tornets övre våningar. Rivningsvirke från vapenhuset återanvändes till den nya trappan i tornet. Invändigt var kyrkan möblerad med bänkar ända in i tornet vid denna tid och längst i väster fanns en läktare med två uppgångar längs västra sidan. En runt fönster sattes in i till bottenvåningen i tornets västra sida. År 1855 byggdes kyrkan om och hela det medeltida kyrkorummet revs med undantag av tornet och ett nytt brett långhus med absidavslutning byggdes. Arkitektens namn har inte dokumenterats, möjligen tog man hjälp av en byggmästare. Ritningar till kyrkans ombyggnad upprättades också av domkyrkoarkitekt C. G. Brunius och möjligen använde man valda delar av Brunius förslag då kyrkan har vissa drag som kan förknippas med Brunius. Den romanska kyrkans byggnadssten av kvaderhuggen sandsten återanvändes i fasaderna. Samtidigt gjordes ingången i väster om och förstorades. Ny inredning med altare, altartavla, altarring och bänkar tillverkades. En sakristia med källare byggdes 1926 vid långhusets norra sida efter ritningar av Theodor Wåhlin som samtidigt genomförde en renovering av kyrkan. Invändigt togs avskrankningen mot den gamla sakristian i absiden bort, altaret flyttade österut och korgolvet utökades mot väster. Korgolven lades om med kalksten och en ny bänkinredning tillverkades. I tornets bottenvåning togs en träinbyggnad bort vilket frilade valvet. Trappan till tornets övre våningar revs och ny uppgång gjordes från orgelläktaren som också byggdes om. Valvöppningen mellan långhus och tornets bottenvåning murades igen och en ursprunglig fönsteröppning i tornets södra sida återställdes delvis. Under 1949 gjordes en del inre arbeten som bland annat omfattade målningsarbeten samt en del ny inredning i koret. Arkitekt vid detta tillfälle var Gustaf Widmark. Den senaste större renoveringen utfördes 1986 efter handlingar upprättade av arkitektkontor Assar Björnsson i Ängelholm. Utvändigt gjordes en stabilisering av tornets murverk. Invändigt togs ett par bänkar bort under orgelläktaren. |
