Stäng fönster BERG KLÖVSJÖ 21:1 - husnr 1, KLÖVSJÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| KLÖVSJÖ KYRKA (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Klövsjö bröts ur Berg som kapellförsamling under 1500-talets första decennier och senast 1520 uppfördes ett träkapell på platsen för dagens kyrka. Den skicklige och namnkunnige byggmästaren Pål Pehrsson från jämtländska Stugun fick under 1790-talet i uppdrag att uppföra nya kyrkobyggnader i Klövsjö och grannsocknen Rätan. Hans ritningar för de båda kyrkorna refuserades av Överintendentsämbetet som ville stöpa om byggnaderna i en mer tidsenlig nyklassicism. Båda kyrkorna kom emellertid att uppföras i troligen nära anslutning till Pehrssons förslag. Rätans kyrka byggdes om kraftigt på 1850-talet medan Klövsjö är tämligen välbevarad sedan byggnadstiden. Klövsjö kyrka är en timrad långhuskyrka med torn i väster och lägre smalare sakristia i korets förlängning. När dagens kyrka uppfördes 1795-97 avsåg man utnyttja det befintligt träkapellets sakristia i det nya bygget. Om detta skedde är oklart. Sakristian har valmat tak och det högresta, mot väster valmade, långhustaket är ett av de drag som ger kyrkan mer karaktär av rokoko än nyklassicism. Till detta intryck bidrar inte minst den sirligt graciösa tornlanterninen med karnissvängda takfall och placeringen av ingången på tornets södra fasad. Idealet för den mer programmatiska nyklassicistiska kyrkotypen är att entrén är belägen i väster. Vid en restaurering 1858 byttes portalomfattningen ut mot en ny högrest där toskanska halvkolonner bär upp en fronton. En trappa av stora kalkstensblock leder upp till den bruna spegeldörren, som är samtida med portalomfattningen, och som hängts i en rundbågöppning. Förändringen av entrépartiet är jämte att en diskret dörr togs upp vid platsen för ett fönster på sakristians norrvägg 1971 de enda mer betydande förändringarna av exteriören som gjorts sedan 1812. Troligen panelslogs och vitmålades då kyrkan efter att tidigare ha varit rödfärgad. |
