Stäng fönster ÄNGELHOLM AUSÅS 74:1 - husnr 1, AUSÅS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Ausås kyrka (akt.), AUSÅS KYRKA (akt.) | |
| 2015-12 |
| Historik |
|---|
|
Den kyrkliga historien i Ausås lär gå tillbaka till 1200-talet, då en romansk kyrka byggdes på samma plats som dagens kyrka. Vid markgrävningar i slutet av 1920-talet påträffades grundmurarna till det gamla långhuset omedelbart innanför de nuvarande murarna. Den forna kyrkan hade en typiskt romansk plan med långhus, ett kor i flykt och en absid. Till byggnaden anslöt ett torn, av samma bredd som långhuset, från sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal. I övrigt är litet känt om den romanska kyrkans utformning, men det verkar troligt att gestaltningen påverkats av närheten till cistercienserklostret vid Herrevad. Enligt språkforskaren Anna Blennow, som studerat inskriften på kanten till dopfuntens cuppa, visar den avancerade latinska sångtexten på ett troligt samröre med de bildade munkarna och deras asketiska idealkyrkorum. Godsen kring Ausås har i hög grad påverkat kyrkans utveckling. 1795 lät Vilhelmina Cedercrantz, vars familj ägde både Spannarp och Vegeholm, bygga ett gravkor för sina systrars kvarlevor. 1815 fördes kistorna i gravkoret till en gravplats på Strövelstorps kyrkogård, och församlingen gjorde om koret till sakristia. Spannarps påverkan på kyrkan märks idag genom familjen Barnekows gravplats på kyrkogården, liksom några donerade inventarier från godsets olika ägarfamiljer. Hit hör bl.a. en stor ljuskrona av mässing, skänkt 1662 av Jens Michelsen och Anna Gjedde. I mitten på 1800-talet var kyrkan i behov av renovering, och därtill för liten för den snabbt växande församlingen. Murmästaren A. J. Hallberg, som tidigare ansvarat för två tillbyggnader vid Strövelstorps kyrka, valdes vid en auktion 1853 att rita och bygga en ny kyrka. Året efter kom entreprenadsystemet med kringresande byggmästare att avskaffas efter hård kritik, inte minst från domkyrkoarkitekten Brunius, då det bl.a. ansågs leda till fuskbyggen och minskade sockenbornas del i arbetet. Överindententsämbetets arkitekter tog del av alla kyrkobyggen genom den kungliga förordningen, och Hallbergs förslag modifierades av Johan Fredrik Åbom. Hans största ändring var, att han bytte ut Hallbergs föreslagna absid mot ett polygonalt kor. I deras gestaltning sammanmältes klassicistiskt, gotiskt och romanskt till en slags blandstil. Kyrkobygget avslutades 1858 av Hallbergs borgenärer. Kyrkan fick en klassicistisk plan med stora, rundbågiga fönster, medan långhusets valv murades efter medeltida ideal. Murarna uppfördes i putsad gråsten, sannolikt av sten tillvaratagen från den gamla kyrkan, och med oputsade tegeldetaljer, såsom omfattningar och gesimser, inspirerade av Brunius medeltidsaktiga dekorer. Bara det medeltida tornet skonades, gavs ett nytt tak och fick typiskt skånska trappgavlar, som åter hade kommit på modet från 1840-talet. 1869 förstärks långhusmurarna med dragstag, som avslutas med ankarjärn i fasaderna. 1872 installeras kyrkans första orgel av Anders Viktor Lundahl. Den nuvarande orgel-läktaren byggs senast vid detta tillfälle. 1905-06 görs en inre renovering efter Theodor Wåhlins ritningar, granskade av Över-intendentsämbetets Agi Lindegren. Golven täcks med kalksten, koret får en ny altarring med golv av viktoriaplattor och dörrarna mellan koret och sakristian ersätts av draperier. Långhuset får nya bänkar och järnfönster med blyinfattade glas sätts in. 1929 monteras en ny värmeanläggning som ersättning för den panna, som dittills stått på långhusets södra sida. Skorstensstocken kapas ovanför valvsvicklarna. Kalorifersystemet installeras i ett pannrum under långhuset, som nås genom ett litet tillbyggt entréfång med trappgavel på långhusets norrgavel. Åren som följer görs diverse underhållsarbeten; kyrkan ommålas, tornet repareras och belysningen utökas. Vid något tillfälle kläs ytterväggarnas insidor in med bröstningspanel. Eiler Graebe ansvarar för flera arbeten mellan 1945-55; plåttaket byts mot tegel, nya ytterportar av ek sätts in och flertalet träinventarier ommålas. 1979 anordnas en liten dopplats med altare på långhusets norra sida. 1981 omputsas hela kyrkan exteriört, trots Riksantikvarieämbetets misstycke, med kc-bruk och avfärgas med silikat. Valven tilläggsisoleras med lösull, och man tar fram ritningar på innanfönster som dock aldrig realiseras. 1985 kalkar man kyrkan invändigt. 1986-87 tar A-konsult fram handlingarna till en interiör renovering. Delar av förslagen genomförs, bl.a. målas bröstningspanelerna och bänkarna om i nuvarande kulörer. Ett förråd byggs i tornets första våning bakom orgelläktaren. Den norra trappan dit sätts igen. Dörren mot trappan från vapenhuset behålls som blinddörr. 2014 görs en översyn av de daterade elsystemen. Kyrkan elsaneras och brand- och inbrottslarm installeras. 2015 tilldelades församlingen kyrkoantikvarisk ersättning för att konservera textilier och förbättra förvaringen för dessa, för diverse fasadarbeten och för omläggning av kyrkans stormskadade yttertak. |
