Stäng fönster KÄVLINGE STÄVIE 15:3 - husnr 1, STÄVIE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Stävie kyrka (akt.), STÄVIE KYRKA (akt.) | |
| 2014-09 |
| Historik |
|---|
|
Stävie kyrka uppfördes under 1100-talet i tidtypisk stil med långhus och ett smalare, rakslutet kor. Det antas att kyrkan fick blytak, plant innertak av bräder och motställda portaler. Den västra långhusväggen och norra korväggen smyckas med kalkmålningar, som daterats till 1125-50. Tornet tillkom senare under medeltiden, och byggdes med östmuren ridandes på långhuset. De övre våningarna nåddes via en utvändig trappa. Det är oklart varför kyrkan troligen byggdes utan absid. I den byggnadsarkeologiska diskursen är frågan, om varför så många av de skånska kyrkorna försågs med absid, föremål för diskussion. Enligt Brunius anteckningar försågs kyrkan troligtvis med absid, som i så fall förstörts vid något tillfälle och inte dokumenterats. Absiden sågs, enligt Jes Wienbergs studier, som en religiös symbol för bl.a. himlen och biskopens överhöghet. Erik Lundberg menar, å andra sidan, att i varje härad fanns en raksluten kyrka uppförd på kungens initiativ. Under 1200-talet täcks koret med ett kryssvalv. Långhusvalven byggs under 1400-talet, liksom dubbla vapenhus mot norr resp. söder. Det norra vapenhuset rivs 1796, samtidigt som golvet läggs om och höjs. 1848 byggs kyrkan radikalt om under Carl Georg Brunius ledning. Det södra vapenhuset rivs och korsarmar uppförs i norr och söder. Takstolarna över långhus och torn byts ut. Tornets kryssvalv rivs och långhuset muras om. Samtliga omfattningar görs om med synligt tegel. Tornets västra fönster görs om till huvudingång och nya bänkar sätts in. I samband med arbetena identifieras kalkmålningarna runt triumfbågen ovan valven. 1852 renoveras tornet och västra gavelröstet muras om för att efterlikna korsarmarnas rösten. 1879 tas ett fönster upp i norra korväggen, och spår av kalkmålningar hittas. Orgelläktaren byggs 1892, samtidigt som den yttre trappan till tornet ersätts med en invändig. En dörr tas upp i östra korväggen till sakristian bakom altaret. 1940 görs en renovering efter Eiler Graebes handlingar, som bl.a. omfattar målning och översyn av fönster och dörrar, omputsning och ommålning interiört liksom renovering av bl.a. bänkar och predikstol. 1979-80 utförs en omfattande restaurering efter Nils Perssons beskrivning. Fasaderna putsas om, undantaget koret, med kc-bruk. Kortaket läggs om med ny blyplåt lika befintlig. Takstolarna, tegelomfattningarna, dörrar och ljusluckor ses alla över och renoveras. Befintlig tegeltäckning från 1956 behålls. Invändigt renskrapas alla ytor från befintliga färgskikt och kalkvittas. Vapenhuset, långhuset och korsarmarna får nytt tegelgolv på en makadamfyllning, medan korgolvet beläggs med kalksten. Kortrappan byggs om och planoch sättsteg kläs med sandsten. En avbalkning görs i norra korsarmen för sakristia. I vapenhuset byggs en toalett m.m. bakom en panelvägg och en ny trappa till tornet. Altaret byggs om och får en ny altarring. Östra korväggen lagas och dess dörr sätts igen. Inredningen ommålas och installationerna förnyas. Valven isoleras. Vissa åtgärder genomförs utan Riksantikvarieämbetets godkännande, som man därför tvingas ändra i efterhand. samband med ombyggnaden hittar man kulturlager med ben och keramik, liksom nedgrävningar från gamla gravar under de befintliga kyrkomurarna, vilket indikerar att en tidigare kyrka funnits på samma plats som den nuvarande. Den senaste renoveringen görs 1996-1999 efter Forsberg& Wikerståls ritningar. Lös puts rivs ner och fasaderna spritputsas och kalkas. Fönster, tak och trä- och järndetaljer ses över och renoveras. Interört putslagas väggarna och kalksanden avlägsnas. |
