Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ESLÖV HURVA 35:1 - husnr 1, HURVA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

HURVA KYRKA (akt.)
2017-10-10
Historik
Hurva kyrka uppfördes troligen under 1200-talets första hälft som en romansk stenkyrka med rektangulärt långhus samt smalare och lägre kvadratiskt kor i öster. Ingångar fanns i söder och norr. Långhus och kor valvslogs under 1400-talet och ett granskningsprotokoll från 1672 tyder på att såväl västtorn som vapenhus i söder adderats under senmedeltiden. Tidigare under 1600-talet hade kyrkan fått sin nuvarande altaruppsats. Hur länge kyrkans första torn fanns kvar är oklart. På 1740-talet uppförs en fristående klockstapel vilket bör betyda att tornet senast vid denna tid rivits. 1748 tillkom altaruppsats av den i regionen produktive och från Hurva bördige träsnidaren Johan Ullberg.

Från 1800-talets första hälft är en del mindre förändringar kända, bland annat togs ett fönster upp ”fram i kyrkan på norra sidan” 1833 och fem år senare reparerades och kompletterades långhusets och korets blytak.

Den förändring som i stor utsträckning ännu präglar kyrkans exteriör skedde 1855–57 under ledning av domkyrkoarkitekt C.G. Brunius. Liksom i de flesta andra skånska socknar hade tidens ökande befolkningsmängd gjort att den medeltida kyrkan inte längre rymde sin församling. Brunius lät uppföra ett fullbrett västtorn med trappstegsgavlar vars nedre våning utgjorde en förlängning av kyrkorummet. Hit förlades även huvudentrén och trots att tornets nedervåning inte utgjorde vapenhus utan en del av kyrkorummet ansågs vapenhuset i söder överflödigt och revs. Eftersom kyrkklockorna överflyttades till tornet gick den fristående klockstapeln samma öde till mötes. I korets östmur upptogs en prästingång och sannolikt var det vid detta tillfälle som koret fick sin trappstegsgavel. Med säkerhet tillkom korets nuvarande fönster men möjligen också kyrkans övriga. Invändigt försågs hela kyrkorummet med nytt tegelgolv och den befintliga bänkinredningen kompletterades med nya rader i tornets nedervåning där även en orgelläktare uppfördes. Korets östra del avskärmades från kyrkorummet med ett enkelt skrank och fick funktion som sakristia. Altaruppsatsen och predikstolen restaurerades och bänkarna, såväl befintliga som nytillverkade, målades.

Två år efter kyrkans återinvigning 1857 ersätts kyrkans blytak av understruket tegel. 1869 bryter en brand ut som ödelägger stora delar av byn. Skolan och kyrkan är de enda byggnader som klarar sig, även om kyrkans fönster skadas. 1873 putsas kyrkan om med kalkavfärgad portlandcement.

1892 genomförs nästa mer omfattande förändring i form av en invändig restaurering ledd av byggmästare Ola Hansson från Hammarlunda. Mittgången och koret beläggs med viktoriaplattor från AB Skånska Cementgjuteriet medan bänkkvarterens tegelgolv läggs om i nytt bruk. Väggar och valvens ribbor och bågar förses med kvadermålningar av målarmästare Jöns Knutsson från Hurva. 42 nya bänkar, ådringsmålade i mörk ek och utförda ”i fullkomlig likhet med dem i Höör kyrka”, tillverkas. Orgelläktaren byggs ut åt öster och predikstolen, som troligen tidigare stått på långhusets södra sida, flyttas till den norra.

1912 införskaffas en ny orgel byggd av Eskil Lundén i Göteborg.

1934 sker målningsarbeten på bland annat dörrar och fönster och interiörens kvadermålade ytor vitkalkas. I slutet av 1930-talet läggs tegeltaken om och 1944 elektrifieras belysning och orgelfläkt. I samband med detta tillkommer utomhusbelysning och stolparmaturer på kyrkogården. Tre år senare, 1947, ersätts kyrkans gjutjärnskamin av ett lågtrycksångesystem till vilket ett pannrum anläggs i en källare norr om koret. I mitten av 1950-talet uppförs ett bårhus i kyrkogårdens sydvästra hörn efter ritningar av arkitekt Bror Thornberg. 1964 rivs en tillbyggnad över källartrappan som uppförts utan tillstånd i samband med källarbygget 1947.

1973 elektrifieras klockringningen och 1975 får kyrkan en ny orgel tillverkad av A. Mårtensson Orgelfabrik AB i Lund, vilken installeras i den befintliga fasaden. Vid en utvändig restaurering hösten 1983 knackas all befintlig puts utom på korets östgavel ner och i samband med detta genomförs en murverksdokumentation. 1984 avlägsnas de främsta bänkraderna i kyrkorummet. Bänkar tycks även ha plockats bort i långhusets västra del under läktaren några år tidigare. 1988 anläggs en minneslund på kyrkogården. 1992 konserveras altaruppsats och predikstol av konservator Lars Sandberg. Samtidigt läggs trägolvet innanför altarringen om och knäfall och handfall kläs om. 1994–95 utförs såväl exteriöra som interiöra reparations- och underhållsarbeten efter program av Forslund & Wikerstål Arkitekter, Helsingborg. 1998 byts det tidigare värmesystemet ut mot värmepump med bergvärme.

2002 renoveras de blyinfattade fönstren och följande år sker en utvändig renovering under ledning av Hans Ponnert Arkitekt- & Restaureringskonsult AB. 2011 plockas sista bänken norr om mittgången bort.