Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TRELLEBORG SANKT NICOLAUS 1 - husnr 1, SANKT NIKOLAI KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SANKT NIKOLAI KYRKA (akt.)
2018-02-28
Historik
Den första tegelkyrkan uppfördes i början eller mitten av 1200-talet med långhus och ett valvslaget rakavslutat kor. Långhuset hade förmodligen plant innertak. Under 1300-1400-talen byggdes kyrkan till med vapenhus, sakristia och flera sidokapell längs långhussidorna. Alla gavlar var försedda med gotiska trappgavlar. Långhuset valvslogs och försågs med kalkmålningar. Ett smalt kyrktorn byggdes i sydväst.

1617 rasade kyrktornet och ett nytt torn byggdes i väster med renässansgavlar. Trapphuset är samtida med tornet. Tornmurarna byggdes delvis av återanvänt tegel från en närbelägen medeltida klosterkyrka. Vid en arkeologisk undersökning 1991 framkom att sydvästra hörnet kan innehålla rester av det medeltida tornet.

Under 1600-talet tillkom altaruppsats och predikstol. I slutet av 1600-talet inrymdes Ehrenbuschska gravkapellet i det nordvästra sidokapellet. 1881-83 gjordes en mycket kraftig ”restaurering” av kyrkan efter ritningar från 1872 av Helgo Zettervall. Kyrkan revs till stora delar. Endast tornet och delar av långhusmurarna sparades. Långhusmurarna kläddes in i en yttre tegelbeklädnad. Tornet förhöjdes, fick trappgavlar och en perspektivportal. Det medeltida koret revs och ett nytt östparti med korsarmar och rakavslutat kor byggdes. Kring koret uppfördes två lägre sidobyggnader och en halvrund avslutning i öster för sakristia. Murarna byggdes med nytt maskinslaget tegel. Taket täcktes med skiffer. Hur mycket som finns kvar av långhusmurarna bakom det nya teglet är osäkert. 1884 (eller 1894 enligt andra uppgifter) dekormålades hela interiören under ledning av Svante Thulin.

Helgo Zettervall (1831-1907) var domkyrkoarkitekt i Lund och senare chef på Överintendentsämbetet i Stockholm. Han restaurerade domkyrkorna i Lund, Uppsala, Skara och Linköping samt en mängd andra kyrkor. Hans restaureringsideologi var inspirerad av den franska arkitekten Violett-le-Ducs principer. En byggnad skulle restaureras tillbaka till den stil den en gång var byggd i eller ”borde” varit byggd i med hänsyn till dess ålder. Det ledde till en omfattande rivning och uppbyggnad i tolkad medeltidsstil. Zettervall var under sin tid som överintendent en varm förespråkare för nygotiken i kyrkor som den bästa arkitekturstilen för att förmedla det teologiska budskapet.

Kyrkan har flera gånger reparerats, nedan följer ett urval från underhållsplanen. Under 1900-talets första hälft försågs kyrkan med glasmålningar vid tre tillfällen. Interiören har förändrats under 1900-talet genom att bänkar tagits bort i korsarmarna och i korsmitten. En del inventarier från gamla kyrkan som togs bort
vid 1883 års restaurering har återförts till kyrkorummet. På 1930-talet vitfärgades koret och den äldre altaruppsatsen sattes åter upp. Korets glasfönster i öster sattes igen på insidan för att inte störa altaruppsatsen. En dörr togs upp från vapenhuset till tornet.

1967 genomfördes en restaurering. Orgelläktaren byggdes ut. Torntaket byttes från skiffer till koppar. Bänkarna byggdes om för att göras bekvämare. Vapenhuset inreddes med biutrymmen. 1978 byttes golven till ekparkett under bänkarna och kalksten i gångarna. Fönstren försågs med ytterbågar och de cementputsade fönsterbänkarna täcktes med kopparplåt. 1991 monterades granitskivor på sockeln och skiffertaket lades om. 2012 byggdes en handikapptoalett i vapenhuset. 2013 byggdes ett nytt vindfång till en sidoentré efter förslag av Barup &Edström arkitekter. 2014-2015 genomfördes en invändig ombyggnad efter förslag av Barup &Edström arkitekter. Ombyggnaden omfattade bland annat nytt golv i långhuset och tvärskeppet. Förlängning av korgolvet mot väster med ett halvrunt podium i korsmitten. Infälld hiss i golvet till podiet. Utbyte av radiatorer. Gravhällar som tidigare låg i golvet flyttades till södra korsarmens vägg. Exteriört fogades murarna om. 2017 kompletterades belysningen.