Stäng fönster TRELLEBORG MAGLARP 22:3 - husnr 1, MAGLARPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| MAGLARPS KYRKA (akt.) | |
| 2017-11-15 |
| Historik |
|---|
|
Eventuellt föregicks den nuvarande tegelkyrkan av en träkyrka. Vid arkeologiska grävningar 1971 hittades en begravningsplats äldre än tegelkyrkan. Gravar framkom i koret och stolphål i långhuset som är äldre än den romanska kyrkan. Kyrkan är en romansk tegelkyrka troligen byggd i slutet av 1100-talet. Den bestod av långhus, smalare kor och halvrund absid i öster och i väster ett brett västtorn. Kyrkan tillhör en av nordens äldsta tegelkyrkor. Det brukliga var att bygga av natursten. Dateringen grundar sig på gravfynd i tornet av en tegelkista och byggnadstekniken. Det breda västtornet har ursprungligen antagligen varit privat kapell åt byggherren. Kyrkan hade enligt tidens ideal norr- och sydport och högt sittande rundbågiga fönster mot norr och söder. Kyrkan var oputsad interiört och hade ett plant trätak. Under 1200-talet byggdes tornet på med en klockvåning. Den eventuella emporöppning för patronus som funnits mellan torn och långhus murades igen då. Man antar att kyrkans privata karaktär för byggherren då minskade till församlingens fördel. I tornets andra våning finns förtagningar i två hörn som enligt Sundnér kan tolkas som en möjlighet till att det funnit en empor. Det är dock inte klarlagt, det kan finnas en annan anledning. Ett korskrank uppfördes mellan långhus och kor. Under 1300–1400-talet valvslogs kyrkan och kalkmålades. Absidens hjälmvalv är dock byggt samtidigt som absiden. Under 1600-talet försågs tornet med svängda renässansgavlar. Kyrkan fick ny inredning. Under 1700-talet skaffades en orgel och en ny altaruppsats. 1790 gjordes nya större fönsteröppningar i långhus och kor. 1806 byggdes en korsarm, nykyrka, som fick läktare 1842 och valvslogs 1855. 1830 revs ett vapenhus byggt vid okänd tid. Detta år revs även tornvalven. Tornet avskildes tidigare från långhuset med en dubbelbåge som revs och ersattes av nuvarande vägg. En ny huvudentré gjordes i väster. När biskop Flensburg visiterade kyrkan 1871 tyckte han att dess inre visade ett ”mindre prydligt skick” och förespråkade att församlingen skulle bygga en ny större kyrka utan platsbrist. Biskopen föredrog nygotiska kyrkor och församlingen hade pengar. Planering för ett kyrkobygge är ett långsiktigt projekt. Trots att befolkningen minskade och den nygotiska stilen var på nedåtgående fortsatte församlingen projektet även om det fanns många olika viljor inom församlingen om kyrkbygget. En nygotisk kyrka byggdes på slätten några hundra meter ifrån byn och invigdes 1909. En del inventarier flyttades över till den nya kyrkan, bland annat klockorna och dopfunten. Den gamla kyrkan lämnades som ödekyrka. 1928 gjordes restaureringsarbete med att laga tak, murar och fönster på gamla kyrkan efter förslag av arkitekt Einar Lundberg. Kyrkan började användas ibland sommartid. 1971 gjordes en stor restaurering efter förslag av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Den innebar bl.a. att murverket lagades, nya fönster sattes in, absidens dörr sattes igen och tre romanska fönster rekonstruerades i absiden, sakristia och förråd anordnades under läktaren i nykyrkan, golven lades om, bänkarna byggdes om och några bänkrader togs bort. En byggnadsarkeologisk undersökning gjordes samtidigt av Barbro Sundnér. Kyrkan återinvigdes i december 1971 och blev församlingskyrka. 2004 och 2015 kalkades kyrkan om exteriört. Omkring 2007 gjordes bredare ränndalar mellan torn och långhus, underbrädningen lagades efter takläckage, nockpannorna omfogades och takplåtar lagades. Den nygotiska kyrkan från 1909 slutade församlingen använda 1976. Efter en lång process, ända upp i regeringsrätten, gavs tillstånd till rivning som genomfördes 2007. |
