Stäng fönster SJÖBO RÖDDINGE 38:1 - husnr 1, RÖDDINGE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| RÖDDINGE KYRKA (akt.) | |
| 2019-09-12 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkobyggnaden Röddinge kyrka uppfördes under sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal enligt traditionellt romanskt kyrkobyggnadsmönster med långhus, smalare och lägre kor samt troligen en halvrund absid i öster. Under 1400-talet tillkom torn i väster, vapenhus i söder och kyrkorummet slogs med kryssvalv som försågs med kalkmålningar. Ytterligare kalkmålningar, vilka tillskrivits Everlövsgruppen, tillkommer kring år 1500. Under 1600- och 1700-talen genomgår kyrkan troligen inga större förändringar. Tornets västentré tas upp 1844–45, då även tornet och absiden får ny takplåt. 1877 sker större omvandlingar då kor, absid och vapenhus rivs och korsarmar liksom nytt kor och absid tillkommer. 1924 uppförs en vägg i den tidigare rundbågiga muröppningen mellan kyrkorummet och vapenhuset i tornets bottenvåning. Tredjedag jul 1928 drabbas kyrkan av en allvarlig brand som lyckas stävjas innan den angriper de västra delarna med det medeltida långhuset och tornet alltför hårt. Korpartiet, 1800-talets korsarmar liksom fast inredning och inventarier skadas däremot kraftigt eller förstörs helt. Återuppbyggandet inleds året därpå under ledning av länsarkitekt Nils A. Blanck, där kyrkan återfår ett mer medeltida uttryck med mindre korsarmar och korparti som avslutas med trappstegsgavlar. En sakristia med underliggande pannrum adderas i mötet mellan koret och norra korsarmen. Interiören får i stort det utseende den har än idag, med klinkergolv, platta innertak i trä i korsarm och kor, ny fast inredning samt inte minst genom friläggandet av långhusvalvens medeltida kalkmålningar, vilka hade påträffats vid en restaurering 1885 men då åter kalkats över. Kyrkan kunde återinvigas 1930. 1944 tillkommer ny altartavla av konstnären Axel Kulle, som vid återuppbyggandet av kyrkan hade försett de platta innertaken med dekorationsmålerier. 1955–56 genomförs restaurerings- och installationsarbeten, återigen av Nils A. Blanck. Utöver exteriört och interiört underhållsmåleri ådringsmålas bänkinredning, kalkmålningarna rengörs, nya dörrar med ekpanel tillkommer och elektrisk belysning och uppvärmning installeras. Åren därpå, 1957–58, rivs orgelpodiet i långhuset och ett nytt byggs upp i södra korsarmen där en ny orgel tillverkad av Mårtenssons orgelfabrik i Lund placeras. 1978 återfinns kyrkans offerstock från 1600-talet som hade stulits två år tidigare, varpå den konserveras av konservator Sten Peterson. Året därpå ersätts tornets takplåt med tegel. Avvattningssystem och avtäckningar utförs i kopparplåt. Kyrkans medeltida dopfunt som hade skadats kraftigt i samband med branden 1928 konserveras under första hälften av 1980-talet och återkommer till kyrkan 1986 med nytillverkad fot av stenhuggare Mats Johansson. 1990 installeras elektrisk klockringning och lucköppning och året därpå tillkommer en ljusbärare tillverkad av Bertil Bengtsson i Hörby genom donation. Vid en yttre renovering 2006 förstärks takkonstruktionen. 20o7 havererar dopfunten och tio år senare deponeras den slutligen hos Historiska museet i Lund. Den dopskål i glas som använts tillsammans med dopfunten sedan 1962 försågs 2007 med ett enkelt stativ i trä. |
