Stäng fönster TOMELILLA TOSTERUP 2:1 - husnr 1, TOSTERUPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TOSTERUPS KYRKA (akt.) | |
| 2017-04-19 |
| Historik |
|---|
|
Tosterups äldsta delar byggdes sannolikt under romansk stilperiod vid 1100-talet slut eller 1200-talets början då huvudparten av Skånes medeltida kyrkor tillkom. Den ursprungliga kyrkan bestod av långhus, kor och möjligen absid i öster. Eventuellt fanns också ett ursprungligt tunnvälvt västparti. Av denna kyrka kvarstår långhusets och korets norra murar samt triumfbågens norra del. Långhuset nordportal är belägen ungefär mitt på norra fasaden vilket är ovanligt. Portalöppningarna brukar vara placerade längre västerut i kyrkans långhus Andra centralt placerade portaler finns i stora kyrkor såsom domkyrkan i Lund, S:ta Maria kyrka i Vä samt S:ta Maria kyrka i Åhus. Ytterligare exempel på en mindre kyrka med denna portalplacering i Skåne är S:t Olof kyrka på Österlen. Tosterups medeltida kyrka hade ett fönster på var sida om norra portalen och ett på korets norra sida. Hur övriga mursträckningar såg ut vet man inte då dessa inte längre är bevarade. Liksom flertalet romanska kyrkobyggnader i området byggdes kyrkan av kalkstensflis. Byggnadsmaterialet har möjligen hämtats i området då det några kilometer norr om Tosterups gods finns ett stenbrott, vilket användes på 1700-talet. Dörrar och fönsteromfattningar var rundbågsavtäckta och av huggna kalkstensblock. Senast under 1400-talets första hälft murades nordportalen och en fönsteröppning i långhusets norra sida igen. Kyrkan dekorerades därefter, omkring 1450-1475, med målningar av Vittskövlemästaren. Målningarna täcker väggarna och fortsätter in under de nuvarande valven. Curt Wallin tolkar detta som att kyrkan inte har varit valvslagen när målningarna tillkom utan bör ha haft ett plant innertak av trä eller en öppen takstol. Kyrkan kan också ha haft ett tunnvalv i likhet med Östra Ingelstads kyrka vilket skulle medgett målning av innerväggarna i hela dess höjd. Vid början av 1500-talet (någon gång mellan 1513- 1527) målades vapensköldar tillhörande Braheätten på norra kormuren. I slutet av 1500-talet gjordes en genomgripande ombyggnad av kyrkan initierad av kyrkans patronus, Jörgen Brahe. Endast kyrkans norra långhusmur och kormur lämnades kvar medan övriga delar revs. Till de norra murarna fogades bredare långhus med nytt västparti, vapenhus i söder samt ett bredare och längre kor. Gavlarna murades med tinnar. Västpartiet bestod av en kvadratisk tornpåbyggnad över långhusets västra del. Möjligen kan det finnas medeltida delar bevarade i västpartiets nedre våningsplan. Nya ribbvalv slogs över kor och långhus. Under koret byggdes ett gravvalv åt familjen Brahe på Tosterups slott. En inskriftstavla på tornets västra sida anger kyrkans byggnadsår, 1598, vilket ska läsas som året för den genomgripande ombyggnaden. Enligt Curt Wallin bör kyrkans byggmästare ha varit Hans van Steenwinkel d.ä. men några direkta belägg för detta finns inte mer än att Steenwinkel var inblandad i andra byggnadsarbeten i familjen Brahes tjänst under 1500-talet, bland annat på Tosterups slott. Under 1600-talet genomgick Skåne omfattande förändringar i samband med krigsåren och övergång till svenskt territorium. Dåvarande ägaren till Tosterup, Krageholm och Högestad friherren Jörgen Ifversen Krabbe, arkebuserades på Stortorget i Malmö år 1678, dömd för förräderi. Han begravdes i en dyrbart utsmyckad praktkista i Tosterups kyrkas gravvalv. Under 1700-talet tillkom en del av kyrkans nuvarande inredning såsom predikstolen med baldakin, altare och läktarskrank. Vid mitten av 1700-talet hade kyrkan ett stort rundbågigt fönster i väster och två något mindre fönster på långhusets södra sida. Under 1770-talet lät Tosterups nye ägare Rutger Barnekow rensa gravkammaren från äldre kistor, med undantag av Jörgen Krabbes praktkista, för att bereda plats för sig själv och sin egen släkt. Någon gång under 1800-talets andra hälft togs nya och större fönsteröppningar upp i kyrkans fasader, stickbågiga fönster i söder och ett runt fönster i öster. Under åren 1880-1890 utfördes ett räcke framför altaret av en lokal snickare efter ritning av Augustine Ehrensvärd. År 1932 gjordes en invändig restaurering av kyrkan. Väggar och valv kalkades om, altargolvet lades om med handslaget tegel och altarringen målades i vit kulör. Mellan år 1954-55 togs kalkmålningarna fram i långhuset och koret och konserverades av C.O. Svensson. Den utvändiga putsen på kyrkans romanska delar togs ned och ursprungliga fönsteröppningar frilades. I den västra fönsteröppningen insattes glas medan den östra endast frilades utvändigt. Elektricitet installerades i kyrkan. Nästföljande år togs en äldre färgsättning fram av C.O. Svensson på kyrkans bänkar och läktare. Arbetena övervakades av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. År 1960 konserverades Jörgen Krabbes kista. Elbelysning installerades i gravkammaren och dess golv lades om. Kyrkan restaurerades därefter både utvändigt och invändigt mellan åren 1962-1964. Renoveringen leddes av Eiler Graebe. Yttertaket av skiffer reparerades och ett fönster i öster sattes igen. Ingång till kyrkan gjordes från väster genom en ny dörröppning till tornet. Invändigt lades golven om med nytt tegel i långhuset samt befintligt golvmaterial i kor och vapenhus. Ny läktartrappa utfördes och läktarens bjälklag och pelare justerades. Dessutom målades inredningen om och konserveringsåtgärder utfördes på snickerier och kalkmålningar. I samband med renoveringen togs Krabbes kista upp från gravkammaren under koret och år 1967 uppställdes kistan i vapenhuset, sannolikt efter konservering. En gallergrind sattes in mellan vapenhuseet och långhuset. Kalkmålningarna restaurerades återigen 1987 av Våga Lindell-Andersson. År 2005 gjordes en yttre renovering av kyrkan då fasader och fönster målades om. |
