Stäng fönster KRISTIANSTAD ÄSPHULT 27:1 - husnr 1, ÄSPHULTS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÄSPHULTS KYRKA (akt.) | |
| 2021-10-28 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkans består av ett långhus med ett lägre, smalare kor och en halvrund absid i öster samt ett senare tillbyggt torn i väster. De äldsta delarna byggdes under den romanska stilperioden sannolikt under 1100-talet eller 1200-talets början. Det romanska murverket är uppbyggt av fältsten, både grov-, fintuktad samt obearbetad och med fönster- och portalomfattningar, sockel och hörnkedjor av finhuggen sandsten. Sockeln har en fint huggen profil i form av en platt, en hålkäl och en vulst upptill. Sockeln har samma utseende som på Linderöds kyrka vilken genom dendrokronologi är daterad till 1220-talet och det är troligt att byggnaderna kan ha tillkommit i nära sammanhang. Den medeltida kyrkan hade en nord- och en sydportal, belägna ungefär mitt för de nuvarande västra långhusfönstren. Minst två ursprungliga fönsteröppningar har funnits, högt belägna mitt emellan långhusets nuvarande två östra fönsteröppningar. Ett fönster med tegelomfattning har också dokumenterats i korets södra sida, troligen en sekundär fönsterupptagning. Medeltida puts som är bevarad på kyrkvinden visar att väggarna i kyrkan varit putsade och kalkade samt dekorerade med kalkmålningar. Putsen på väggarna har inte nått över murkrönet som troligtvis utgjorde gränsen för ett innertak av brädor spikat på ett bjälklag. Absiden täcktes dock av ett murat hjälmvalv. Under senmedeltiden tillkom ett kryssvalv i koret vilket senare dekorerades med kalkmålningar, kanske av Anders Johansson som 1498 dekorerade Linderöds kyrka. Före Äsphult kyrkas ombyggnad på 1800-talet fanns också tegelvalv i långhuset som var indelat i två skepp med vardera tre valvtravéer uppburna av valvpelare i mitten. Enligt en del källor kan långhusvalven ha tillkommit först i slutet av 1700-talet men detta är ännu oklart. Vid något tillfälle, möjligen redan under medeltiden, byggdes kyrkan till med ett vapenhus i söder. På en karta från 1688 avbildas kyrkan även med en tillbyggnad mot norr vilket dock inte har kunnat bekräftas genom andra källor. År 1650 byggdes kyrkan till med ett torn i väster av murarmästaren A. Bruun från Meissen. Västra långhusmuren revs helt och tornets bottenvåning inkorporerades med långhuset. Någon form av byggnadsarbeten utfördes på tornet år 1795 vilket framgår av årtalet format genom ankarslutar i tornets fasad. År 1851 flyttades kyrkans huvudingång till tornets västra sida och vapenhuset i söder revs. Under 1800-talet genomgick kyrkan ytterligare ombyggnad efter ritningar av arkitekten Helgo Zettervall. Byggnadsarbetena utfördes av byggmästaren Nilsson från Svedala och år 1880 stod kyrkan färdig. Ombyggnaden innebar att tornet byggdes på med trappgavlar och kyrkorummet erhöll nya fönsteröppningar med gjutjärnsfönster. Invändigt revs valven och mittpelarna som delade in långhuset i två skepp. Två nya valvtravéer slogs med samma bredd som långhuset. Ett betonggolv gjöts och ny bänkinredning tillkom. I koret flyttades altaret något. I samband med ombyggnaden påträffades både romanska och gotiska kalkmålningar invändigt i kyrkan. De ansågs dock inte värdefulla att bevara och dokumenterades heller inte. Under 1900-talet renoverades kyrkan i ett antal omgångar. 1927 ersattes en äldre fjäderorgel med en ny orgel tillverkad av A. Mårtenssons Orgelfabrik i Lund och en orgelläktare i väster byggdes om efter ritningar av länsarkitekten Nils A. Blanck. Yttertaket som i början av 1900-talet lagts om med rödmålad galvad plåt lades 1932 om med tegel över långhus och kor. Mellan 1951 och 1952 fick kyrkan en ny värmeanläggning och golven lades om samt bänkarna målades om och sakristian i absiden erhöll en ny möblering. I tornet fick klockvåningen nytt bjälklag och ny klockstol tillkom. Under en renovering 1996 gjordes en utvändig tak- och putsrenovering av kyrkan och i samband med detta genomfördes en murverksdokumentation av Magnus Lindhagen, Regionmuseet Kristianstad. Bland annat dokumenterades delar av de igensatta portalöppningarna, fönster i långhuset samt absidens södra sida och färgspår i grått och rött på omfattningar och hörnkedjor. Under 1997 gjordes en sanering av kyrkans golv vilket var mycket fuktbelastat. Golven grävdes ur och ett nytt golv av brädor lades i bänkkvarteren och tegelgolv i övriga delar. Vid grävningsarbetet gjordes en byggnadsarkeologisk undersökning av Skånes hembygdsförbund/ Landsantikvarien i Kristianstads län. Rester av äldre golvnivåer och golvmaterial av tegel och kalkbruk påträffades samt en stenhäll och två pelarfundament som kan ha utgjort grundläggning för kyrkans äldre valvpelare. |
