Stäng fönster HÄSSLEHOLM STOBY 57:1 - husnr 1, STOBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Stoby kyrka (akt.), STOBY KYRKA (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Stoby kyrka uppfördes sannolikt under 1100-talets senare del eller tidigt 1200-tal enligt romanskt mönster med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Möjligen fanns redan vid uppförandet ett västtorn som var bredare än långhuset, alternativt tillkom det senare under 1200-talet. Ett vapenhus adderades i söder på 1300-talet och vid slutet av medeltiden valvslogs långhus och kor. 1617–20 nedrevs tornets övre våningar och de nedre integrerades i långhuset. Byggnadsdelen utökades också åt väster och försågs invändigt med en läktare. Enligt kyrkans underhållsplan (2006) uppfördes vid denna tid ett nytt torn, en uppgift som inte överensstämmer med andra källor. Från 1700-talet finns uppgifter om att taken täcks om med blyplåt och att ett par nya fönster tas upp. 1835–36 tillkom en ny kyrka norr om långhuset, viket även medförde att långhusets valv rivs och ersätts av ett välvt brädtak. Samtidigt beslutades att vapenhuset i söder skulle rivas men någon rivning genomförs inte förrän tidigast på 1840-talet. Innehavaren av patronatsrätten, som sedan 1646 varit kopplad till ägarna av Hässleholms säteri, lovade vid bygget av nykyrkan att också förse kyrkan med torn. Detta kom till stånd ett par decennier senare när ett torn med trappstegsgavlar 1852–54 uppfördes efter ritningar av arkitekt Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet. 1908-09 genomförs en större restaurering efter förslag av byggmästare Axel Nilsson som omarbetas av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin, där den största förändringen är att långhusets tak öppnas upp i nock med öppen takstol och en läktare tillkommer i nykyrkan. I korvalven påträffas medeltida kalkmålningar som friläggs och konserveras av kyrkomålare Gottfrid Petterson. Utvändigt grundförstärks koret och absiden. I början av 1930-talet (enligt kyrkans underhållsplan 1932, ritningarna är dock signerade 1933) sker nya förändringar under Wåhlins ledning. Nykyrkan i norr avdelas till församlingssal med underliggande källare för värmecentral och nya dörrar och fönster tillkommer i hela kyrkan. Tre år senare förses korets fönster med glasmålningar av konstnär Hugo Gehlin. 1937–38 byts skiffer- och plåttak ut mot rött enkupigt tegel och kopparplåt (enligt kyrkans underhållsplan efter ritningar av arkitekt Torsten Leon-Nilson som emellertid tog arkitektexamen först 1946, sannolikt avses dennes far, arkitekt Leon Nilson). Kalkmålningarna i korvalvet rengörs av konservator Osvald Owald 1940 och 1953–54 friläggs målningar i absiden och på korets norra vägg, denna gång av konservator Hans Erlandsson. Vid det senare tillfället görs två anmärkningsvärda fynd. Bland de frilagda målningarna finns över triumfbågen mot långhuset ett motiv föreställande ett liggande djur, vilket enligt Erlandsson ska vara den första kända kyrkoavbildningen av en älg. I senare källor tolkas dock målningen föreställa en hjort och dateras till sent 1400-tal. I korets norra mur visar sig vad man trodde var en fyrkantig nisch i stället vara en smal gång som leder ut i det fria. I dagspressen citeras Erlandsson som fastställer att ”en detaljundersökning gav snart vid handen att vi träffat på den första kända skandinaviska kyrkokaminen”. Arkitekt Torsten Leon-Nilsson projekterar 1984–85 en omfattande interiör restaurering som genomförs 1986. Bland annat tillkommer innerfönster, nytt golv i koret, nya läktartrappor, nya psalmnummertavlor samt wc, kök och städutrymme. Mindre ombyggnader sker av bland annat bänkinredningen. Interiören får även sin nuvarande färgsättning. 1990–92 rengörs och konserveras kalkmålningar, altaruppsats, predikstol med baldakin samt dopbord med baldakin av konservator Våga Lindell-Andersson. 2009 avlägsnas de två främre bänkraderna och bänkskärmarna samt de äldre gavlarna och dörrarna flyttas till bakomvarande bänkrader. Trägolvet under de borttagna bänkarna ersätts av tegel. 2012 genomförs en yttre restaurering som till största del är av underhållskaraktär. Förändringar utgörs främst av att norra kyrkporten kläs med ny panel, liggande i stället för som tidigare snedställd, att solbänkarna i gjutjärn på södersidan kompletteras med kopparplåt samt att kyrkans sockel på eget initiativ av entreprenören målas med akrylatfärg. Källa: Stoby kyrka, Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning, Henrik Nilsson, Laserna restaurering, 2022-06-03. |
