Stäng fönster MARIESTAD FISKGJUSEN 2 - husnr 1, MARIESTADS FÄNGELSE
Byggnad - Beskrivning
| MARIESTADS FÄNGELSE (akt.) | |
| 2006-09-15 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Administrationsflygeln, den kortare utskjutande byggnadskroppen: Bottenvåningen: Idag inrymmer bottenvåningen reception, vaktlokaler mm. De första åren fanns här vaktlokal, mottagningsavdelning med bad för nyanlända fångar samt ett kök. Här lär också tidigare ha funnits en bostad för personal. Andra våningen: Här låg från början fängelsedirektörens sexrumslägenhet. Omkring 1917 byggdes direktörsbostaden om till expedition. Direktörens kontor är dock ett av byggnadens mest bevarade rum med gamla bokhyllor och ett "brännvinsskåp" inbyggda i väggarna. Tredje våningen Här fanns från början tingssal och en bostadslägenhet med fem rum. 1853 började tingssalen även användas till kyrksal för fångarna. 1958 flyttades förhandlingarna från tingssalen som därefter användes som sammanträdesrum. 1977 delades tingssalen i mindre sammanträdesrum och en expedition. Vindsvåningen Den södra delen inreddes 1982 till personallokaler med pentry. Här var tidigare oinredd vind. I mitten av byggnaden där flyglarna möts ligger kyrksalen från 1925 ritad av Gustaf Lindgren med dekorationsmålerier av H Düring. Innertaket har synliga takstolar som stöds av pilastrar av trä, allt målat för att likna ädelträ, detsamma gäller dörrarna som har fyra eller åtta speglar. I ena änden av rummet finns ett litet kor med fönster och altare. Över rummets mitt höjer sig en sexsidig takkupa vars väggar är dekorerade med målerier nedtill och består av småspröjsade fönster upptill. 1996 tog man bort bänkarna i kyrksalen då denna började användas som sammanträdeslokal. Två av bänkarna står idag kvar på ömse sidor av sammanträdesbordet. Cellflyglarna I flyglarna på ömse sidor om administrationsflygeln inryms celler på båda långsidorna. Där cellflyglarna möts finns en spiraltrappa av järn från slutet av tjugotalet. Mellan cellerna längs byggnadens mitt fanns ursprungligen inget golv utan en balkong med räcke löpte utmed raderna av celler. På tredje våningen lades golv in redan 1946 och resten av de öppna schakten lades successivt igen under 1970-talet. På cellflyglarnas gavlar finns stora fönster som ursprungligen kunde släppa in ljus till hela byggnaden innan ljusschaktet i mitten lades igen. Cellerna består av ett litet rum med kortsidan mot ytterväggen. Cellerna har sedan 1948-49 normalstora fönster men tidigare fanns bara ett litet gallerförsett fönster placerat högt upp på väggen så att fången inte kunde se ut. Celldörrarna har ändrats och fått nya lås och ytskikt men inanför dessa förefaller dörrbladen vara de ursprungliga. I dörröppningarna finns fortfarande beslag från tiden före kyrksalen då prästen höll gudstjänst från galleribalkongen och fångarna fick sitta i cellerna och lyssna med dörren upphakad på glänt. Av de ursprungliga drygt 90 cellerna har idag åtskilliga blivit ombyggda. 1946 skapades ett antal dagrum genom att några celler slogs ihop. Två ytterligare trappor och två duschrum skapades av lika många celler. 1974 inreddes ett antal besöksrum och 1978 inrättades tvättrum och wc. Bottenvåningen: Eftersom man hade tingsförättningar i huset fungerade fängelset också som häkte. Häktets celler var förlagda till bottenvåningen. 1947 byggdes tre av cellerna om till en läkarmottagning på västra cellflygelns norra sida. När häktet överfördes till polishuset 1971 byggde man om häktets lokaler i den östra flygeln till matsal och kök, den gamla cellindelningen är fortfarande lätt att se, en cell används som köksförråd. I anslutning till matsalens östra del finns spiraltrappan från 1946 som leder till andra våningen. Andra och tredje våningen består huvudsakligen av celler. Vinden Den ursprungliga vinden som sedan 1853 inrymt ett gemensamt fångrum eldhärjades 1902 och är alltså återuppbyggd vid den tiden. Här fanns sedan bara kallvind. 1973 inreddes ett motionsrum i den västra delen och ett förråd i den östra delen. På vinden fanns förrådet för fångarnas kläder innan det förlades till den sydöstra sidobyggnaden. Sverker Larsson, länsstyrelsen Västra Götaland. Källor: Christina Jonsson "Mariestads fängelse 1848-1998, en 150-årig historia" Utgiven av: Kriminalvårdsmyndigheten Mariestad med stöd av Specialfastigheter Sverige AB. Samt muntliga uppgifter. |
