Stäng fönster HEDEMORA HUSBY PRÄSTGÅRD 2:1 - husnr 6, HUSBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HUSBY KYRKA (akt.) | |
| 2005-03-17 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkorummet har tunnvalv som avslutas över korabsiden med ett halvt kupolvalv Tunnvalvet har en stomme av bräder och är utfört i stuck. Väggar och valv delas av på höjden genom en kransgesims som bärs av pilastrar uppställda i par. I höjd med pilastrarna är gesimsen förkroppad. I förlängningen av pilastrarna har valvet svagt markerade bågar, i motsvaran-de bredd. Långväggarna indelas i fält genom pilastergrupperna. Valvet är färgat i vitt medan väggarna har fått en gråbeige kulör, upp till brösthöjd är dock väggarna gråfärgade. Gesimsen som delar valv och vägg har marmoreringar. Fragment av de rika väggmålningarna som härstammar från den medeltida kyrkan har tagits fram och konserverats i samband med renoveringen på 1930-talet. De förekommer på södra långväggen, västra gaveln och i sakristian. Nuvarande färgsättning är en följd av 1980-talets restaurering. Kyrkorummet har tegelgolv av liggande stortegel, vilket härstammar från ombyggnaden på 1780-talet. Teglets karaktär och färgskiftningar avslöjar olika omläggningsetapper. Nivåskillnaden mellan koret och mittgången utjämnades i samband med 1980-talets restaurering. Bänkkvarterens brädgolv, uppförda på betonggrund, tillkom på 1930-talet. Långhuset har även ingångar i södra och norra långväggarna. Södra porten har utskjutande omfattning som motsvarar fönsternischens bredd ovanför. Porten har innerdörrar med rak avslutning och dörrarna har inglasad överdel med spröjsning. Norra porten har en blind nisch över dörrarna, vilken motsvarar fönsteröppningen som igenmurades i samband med tillkomsten av sakristians vapenhus. Tornets östra sida lämnades öppen mot kyrkorummet. Tornets våningsplan fick därför en direkt anslutning till läktarna. Även vapenhuset i tornet har tegelgolv. En nivåskillnad förekommer mellan vapenhuset och kyrkorummet, denna utjämnas genom två trappsteg. Vapenhuset har putsade väggar och vitmålat brädtak. Tornkammaren på första planet inreddes på 1980-talet. Den har ett samlingsrum för kören över vapenhuset och en trappa som leder till övre tornkammaren. I gången mellan tornkammaren och läktaren har en textilkammare inretts. Övre tornkammaren inreddes på 1980-talet till kyrkomuseum. Den har en trappanslutning till nedre kammaren samt till klockkammaren. I gången mellan kammaren och läktaren har tillkommit en skärmvägg med pardörrar. Sakristian uppfördes i två etapper och ombyggdes slutligen på 1930-talet då den omvandlades till kapell. Rummet täcks av två valv, det ena och äldsta är ett s.k. gubbvalv dvs. ett stjärnvalv utsmyckat med figurer som ännu har delar av sin ursprungliga målade dekor. Det andra, ett klostervalv, härstammar från sakristians tillbyggnad 1748. De två ursprungligen skilda rummen har sammanslagits genom att en rundbågig öppning skapats i skiljemuren. I södra muren, mot långhuset, finns två dörrar. Den ena leder till predikstolen och den andra till kyrkorummet genom en tambur. Dörren i väster öppnar sig mot sakristians vapenhus som tillfördes på 1980-talet. Sakristians dörr mot kyrkorummet låg ursprungligen mitt i gaveln, men flyttades vid ombyggnaden på 1780-talet, mot västra hörnet. Sakristian har två fönsteröppningar på östra sidan och en i västra muren. De är försedda med gallerverk och järnluckor. Den andra fönsteröppningen på västra sidan omvandlades till dörr i samband med tillkomsten av vapenhuset på 1980-talet. Vapenhuset har en yttre ingång i väster. Sakristian har en öppen spis i nordvästra hörnet, vilken härstammar från tillbyggnaden 1748 och rummet har trägolv. Utrymmet under västläktaren inreddes på 1980-talet. Ny sakristia, samlingsrum, kapprum, toaletter och mindre förvaringsutrymmen förlades dit. Dubbla trappor till nedre läktaren placerades bakom, mot västra gavelmuren. Inredning och inventarier Altaranordningen, med en stiltypisk nyklassicistisk tempelfasad med kolonner och attribut, är ritad 1860 av L. Hawerman. Den är målad i vitt med marmoreringar och förgyllda detaljer. Altartavlan, som är insatt i en rundbågig nisch i mitten av altarfasaden, föreställer Kristi uppståndelse och är utförd 1862 av A-G. Hertzberg. Altarbordet är murat, men inklätt med träpanel. Det är som altarringen och altaruppsatsen ritat av Hawerman. Altarringen har balusterdockor och speglar marmorerade i samma mörkgröna kulör som altaranordningens sockel och altarets panel. Kyrkan har även en serie altartavlor från 1679 förställande Nattvarden, Lidandet, Begravning-en och Himmelsfärden. De tillhörde altaranordningen från 1670-talet, föregångaren till nuvarande, men är numera uppsatta på olika platser i kyrkorummet. Även mittersta delen av kyrkans ursprungliga medeltida altarskåp är bevarad, och uppsatt på korets södra vägg. Den består huvudsakligen av ett utsmyckat skåp med hög träskulptur, en stående Maria med Jesusbarnet som dateras till omkring år 1500 (Bonnier). De två nummertavlorna med pelare och ovala inramade tavlor är märkta 1780. De är fristående och uppställda på vardera sidan om koret. De har grönmarmorerade pelare och förgyllda gustavianska ramar. Kyrkans medeltida dopfunt i rödbrun sandsten är också bevarad och utgör den enda romanska dopfunten i landskapet (Bonnier). Den är numera placerad i södra delen av koret. Gamla predikstolen från 1620 var ursprungligen uppsatt närmast koret, mot främre pelaren i norr. Den ersattes på 1790-talet av nuvarande men återtogs i bruk 1952 då den flyttades till den f.d. sakristian, som sedan 1935 var ombyggd till kapell. Den är numera tagen ur funktion och omplacerad som prydnad i kyrkorummets sydvästra hörn. Predikstolen är utförd i tidstypisk renässansstil och korgen är smyckad med snidade figurer av de fyra evangelisterna. Kyrkorummets nuvarande predikstol med korg och ljudtak är från 1792 och uppsatt på norra långväggen. Den nås från den ursprungliga sakristian, genom en trappa i muren. Den är målad i gråvitt och utsmyckad med förgyllda attribut, korgen är prydd med bl.a. förgyllda bibliska motiv och ljudtaket bär ett kors på klot samt tre urnor med eldslågor. Timglaset är samtida med predikstolen. Den pampiga draperimålningen bakom predikstolen har återställts i samband med restaureringen på 1930-talet. Triumfkrucifixet med kors i ek hänger numera över norra sidoingången. Korset har i armarnas mitt ett snidat rep som bär den polykrommålade Kristusfiguren tidigt 1500-tal, vilken troligen är samtida med återinvigningen av kyrkan (Bonnier). Kyrkorummet har fyra slutna bänkkvarter som avgränsas av sidgångar, mittgång och tvärgång. Bänkrader har avlägsnats på 1980-talet, bak under läktaren, i samband med inredningen under denna. Ytterligare rader bör ha förekommit i koret men har avlägsnats vid ett tidigare tillfälle. Det är även troligt att bänkarna kortats för att bredda ut mittgången. Klart är att de om-byggdes och ommålades på 1930-talet. Sin nuvarande omfattning och färgsättning fick de på 1980-talet. De har raka, svagt profilerade överstycken, blågröna marmorerade spegelfält i gavlar och dörrar och en inramning målad i grågrön färg. Invändigt är bänkarna rödlaserade. I kyrkorummets mittgång hänger fem ljuskronor av mässing. Längs bak under läktaren hänger en sällsynt mässingskrona som bedöms härstamma från medeltiden, och har endast ett fåtal motsvarigheter i landet. Storkronan om 30 armar är från 1736. Övriga är från 1600-, 1700- och 1800-talen. Vägglampetterna har tillkommit i samband med restaureringen på 1930-talet. De är ritade av restaureringsarkitekt R. Hjorth. Hängarmaturer med skärmar av mässing tillkom vid 1980-talets restaurering. Den medeltida kyrkan har haft flera läktare med olika placeringar, men dess historia är inte helt klarlagd. En läktare placerad i södra skeppet omtalas och känt är förekomsten av en gapskulle över sakristian, vilken troligen tillkom på 1400- eller 1500-talet (Bonnier). Möjligtvis har denna brukats senare som orgelläktare då en ny orgel anskaffades 1642. Men en särskild orgelläktare som också placerades på norra väggen uppfördes nära koret. År 1643 anges att alla tre läktarna målades. Den stora förändringen inträffade i samband med kyrkans tillbyggnad på 1780-talet. Befintliga läktare revs medan ett nytt monumentalt orgelverk med praktfull fasad placerades överst på den ena av de två läktarna i väster. Såväl läktaren som orgelfasaden är alltjämt bevarade. Läktarna bärs i mittersta delen av kolonner längs ner och av pilastrar i övre delen. Läktarna har förbindelser med motsvarande våningsplan i trapphuset. Båda läktarna har bänkar. Tidigare nåddes läktarna genom en trappa i vapenhuset men nedre läktaren fick på 1980-talet nya tvillingtrappor som placerades mot kyrkorummets västra gavel, bakom den nya inredningen. Utrymmet under nedre läktaren inreddes samtidigt med sakristia, väntrum och utrymme för tekniska funktioner. Det är oklart när Husby kyrka fick sin första orgel men vid visitationerna 1623 och 1635 anger orgeln som förfallen. Denna ersattes dock 1642 med en ny om 14 stämmor, uppförd av Anders Bruse. Den ombyggdes 1725 av J.N. Cahman till en orgel om 17 stämmor med ryggpositiv. Orglarna var fram till 1780-talet placerade på en läktare över sakristians dörr eller på kvinnfolks läktaren. I samband med kyrkans ombyggnad på 1780-talet uppfördes ett nytt monumentalt orgelverk av Niclas Söderström, kyrkans organist. Det är denna orgel som alltjämt är bevarad och placerad på övre delen av läktaren i väster. Orgelfasaden är utförd i barockstil med i mittdelen ett valv mot tornkammaren. Piporna är grupperade i pelare på sidorna och i överstycket, med väderlådan, samt i yttre vingar utformade som harpor. Det fristående spelbordet är placerat under valvet. Orgeln restaurerades och renoverades många gånger under 1800-talet och fram till 1935. Verket var i sin ursprungliga konstruktion i bruk fram till 1935 då den försågs med spelluft från en ny orgel som installerades på nedre våningen av läktaren, under den ursprung-liga. Färgsättningen på den grönmålade fasaden med marmoreringar och förgyllningar restaurerades på 1980-talet. Den nya orgeln om 27 stämmor är uppförd av Åkerman & Lund. Den saknar fasad och är gömd bakom en skärmvägg av listverk. Söderströms orgel är en av få bevarade orglar från 1700-talet inom stiftet. Redan under medeltiden hade kyrkan tre klockor. De hängde dock i en fristående klockstapel som förnyades senast 1639. När tornet tillkom i samband med kyrkans ombyggnad på 1780-talet överfördes klockorna dit. Den äldsta, mellanklockan, härstammar från 1606 och är omgjuten 1656. Storklockan är från 1657 och göts på plats i Husby, den blev omgjuten 1818. Även lillklockan från 1667 är gjuten i Husby. Övriga upplysningar Ett stort antal högreståndsgravar har varit förlagda till kyrkan; i koret, gångarna, sakristian och vapenhuset. Efter ombyggnaden 1782 upphörde gravsättningen i kyrkan och gravhällarna flyttades utanför södra ingången. Undantagna är de fyra gravhällarna som omplacerades i koret. Kyrkan har en omfattande samling av medeltida figurer, många numera placerade i kapellet, samt ett flertal epitafier från 1600-talet. |
