Stäng fönster MORA VÄSTBYGGE 271:1 - husnr 1, VENJANS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VENJANS KYRKA (akt.) | |
| 2005-09-15 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Långhuset är treskeppigt med klövervalv i det höga mittskeppet, något spetsbågigt i sin mitt-del och med karnisformade sidor. Mittvalvet vilar på dubbla åsar som är förstärkta av tvärgående och utsmyckade hanbjälkar. De lägre sidoskeppen har platta tak som bärs av trästolpar, bärlinor och tvärgående bjälkar. Övre partiet mellan pelarna och ytterväggarna ifylls med kontursågade överstycken utformade som bågar. Övergången mellan långhuset och koret understryks av en bågformad inramning samt av en triumfbåge med triumfkrucifix. Perspektivet förstärks av korets sneda väggar, altaruppsatsens omfattning och över altarbordet av korfönstret med sin glasmålning. Koret har en kraftig pro-filerad taklist som sammanfogas med altaruppsatsens inramning. Korets kupolvalv är något spetsbågigt och panelfodrat. Koret har förbindelse med sakristian genom en enkel dörr i korets södra vägg, samt en ytter-dörr i öster. Under sakristian finns en källarvåning som nås genom källarluckor utanför. Sakristian har platt tak och fodring av masonitskivor. Kyrkorummets väggar och valv är fodrade med spåntad panel som är färgsatt i vitt, rosa och ljusgult. Byggnaden har genomgående lackade brädgolv av furu som inlades under slutet av 1950-talet. Korets golv är förhöjt med två trappsteg. Vapenhuset har platt tak fodrat liksom väggarna med vit målad panel. Norra sidan har inredningar för wc och förråd, södra sidan för torntrappan och förråd. Vapenhuset skiljs från kyrkorummet genom gråmålade pardörrar. Tornet har två tornkammare över vapenhuset, varav den nedre förenas med läktaren. Klockkammaren är inbyggd i spiran, i höjd med ljudöppningarna. Inredning och inventarier Kyrkans förnämligaste inredning utgörs av den bevarade delen av ett altarskåp från senmedeltiden. Det anses vara ett mellansvenskt arbete från omkring 1500 och utgör en gåva som erhölls från moderkyrkan i Mora då Venjans församling bildades 1607. Helgonfiguren i skåpet antas föreställa Maria Magdalena. Skåpdörrarna har målade helgonbilder och en madonnabild. Skulpturen och skåpet övermålades på 1850-talet. Helgonskåpet är placerat på södra skeppets östra gavel. Altaranordningen är samtida med kyrkan. Den utgörs av en inramning kring korets glasmålning och inspireras av renässansens altaruppsatser och portalomfattningar men utgör en romantiserad tolkning av dessa. Den har kolonner, listverk samt kornischer i flera nivåer samt en kontursågad yttre krans med i överdelen en duva med ringkors. Altarbordet som har speglar och profilerad sockel på framsidan är sammanbyggt med omfattningen. Altaruppsatsen är gråmålad med inslag av förgyllningar i kransen. Ursprunglig färgsättning utgjordes av ekådringar och förgyllningar, nuvarande härrör från 1950-talet. Glasmålningen i fonden föreställer två hjortar drickande ur en källa med i fonden det himmelska Jerusalem. Den är utförd 1916 av firman Ringström i Stockholm efter en kartong av Fredrik Falkenberg. Altarringen är samtida med altaranordningen. Den är halvrund med stoppat knäfall och räcke. Framsidan har avlånga speglar med förgyllda listverk, i övrigt är den gråmålad. Golvnivån är förhöjd med ett trappsteg inom ringen. Ett större altarkors som härstammar från 1855-års altaranordning förvaras numera i sakristian. Korset är av trä med sniderier, förgyllt och vitmålat. På var sida om altaret står två stora, sjuarmade golvkandelabrar. De är tillverkade av mässing och är sammanbyggda med gråmålade träpostament. De härstammar från altaranordningen i 1790-talets kyrka. Dopfunten är utförd av skulpterad täljsten från Handöl. Foten har utsmyckats med groteska maskaroner symboliserande djävulen samt med ovanför dessa en hopslingrad orm. Cuppans undersida har kvistar, blad och äpplen och sidorna bär reliefer föreställande apostlarnas symboler. Kupan har ett lock av mörk ek, med snidad dekor, som kröns av en höna med kycklingar. Dopfunten är utförd 1912, före den nya kyrkans uppförande, av bildhuggaren Eugen Hammarberg efter ritning av arkitekt Carl Alfred Danielsson-Bååk. Triumfkrucifixet, med kors av ek och Kristusfigur av ljust träslag, tillkom 1957 och är utfört av Herman Karlsson. I samband med upprustningen 1957 insattes en ny predikstol utförd av skulptören Sven Lundqvist. Den är byggd av päronträ och omålad. Korgens och trappräckets fyllningar bär som utsmyckning snidade bibliska figurer. Ljudtaket är cylindriskt och av samma material och karaktär som korgen. Till predikstolen hör ett timglas från 1700-talet som tillhört gamla kyrkan. Kapellets 1600-tals predikstol står numera i Öje kapell dit den såldes år 1796. Kyrkans predikstol från 1855 står numera i Kättbo kapell. Predikstolen som uppställdes i kyrkan 1917 hade endast korg; dess öde är okänt. Till korinredningen hör även två nummertavlor som numera hänger i anslutning till långhusets östra fönster. De är tillverkade av Pehr Hedman i Falun i början på 1800-talet och inköptes kort därefter. De var ursprungligen uppsatta på räfflade stolpar men de hänger numera på smidda konsoler och är vridbara. De har förgyllda rektangulära ramar krönta av sol med strålar och är sengustavianska till stilen. Bänkinredningen består av två kvarter med öppna fasta bänkar. Bänkraderna har raka gavlar som är tillverkade delvis med dörrarna från 1790-talets bänkinredning. Fram- och bakskärmarna är av samma typ. Till viss del återanvändes även bänkarnas ryggstöd och sitsar. Gavlar och skärmar har dubbla speglar med profilerat ramverk. Runt ytterväggarna finns väggfasta bänkar med ryggstöd. På läktaren finns sex enkla bänkar. Bänkinredningen är ommålad på 1950-talet med en färgskala som går i grått, gult, beige och rött. Ursprungligen var bänkarna målade i klarblått. Över mittgången hänger tre större ljuskronor av mässing och över koret två mindre. Två av dessa är från 1600- och 1700-talen och övriga från 1900-talet. I sidoskeppen hänger sex lyktor av trä och glas, de anskaffades 1957. I vapenhuset hänger två ovanliga ljuskronor av hamrat järn med dubbla ringar och bl.a. hängande löv och dalpilar. Enligt inskrifter är de donerade 1910 respektive 1911. Läktaren i väster tillkom 1917, kort efter kyrkans uppförande, möjligtvis återanvändes delar av 1850-talets läktare. Till sin bredd motsvarar den ungefär mittskeppets bredd. Läktarbarriären är uppsatt mot en treklöverformad öppning med två kolonner som öppnar sig mot torn-kammaren där orgeln står. Läktaren har en smal utskjutning över kyrkorummet, den förstärks av dekorativa konsoler i underdel. Barriären har speglar och profilerade listverk. Färgsättningen går numera i grått och vitt men var ursprungligen endast vit. I väster har läktaren sin fortsättning i tornets kammare där orgeln är uppställd. Den nås genom tornkammaren. Kyrkans första orgel anskaffades 1870, den hade tidigare brukats i Floda kyrka och var tillverkad av G.W. Becker. Orgeln såldes senare till Enviken där den alltjämt står. Därefter inköptes från Lima kyrka en orgel som brukades till 1910-talet då gamla kyrkan revs. I samband med uppförandet av nya kyrkan anskaffades även en ny orgel, som placerades på läktaren i väster. Orgelverket var byggt av Setterquist & Son och fasaden ritad av kyrkans arkitekt, F. Falkenberg. Verket ombyggdes helt 1957, fasaden nedmonterades medan delar av gamla verket återanvändes, orgeln blev därefter utan fasad. Under 1990-talet återinsattes dock Falkenbergs jugendfasad. Den är av betsat trä med snidad ornamentik, kornisch och lister samt speglar och har fem infällda pipfält. Kyrkan har två klockor; lillklockan är gjuten i Stockholm 1648 och storklockan, som ursprungligen skapades 1628, omgjuten 1864. Övriga upplysningar På norra väggen i vapenhuset hänger en minnestavla från uppförandet av 1796-års kyrka. |
