Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster BORGHOLM ZELAND 2 - husnr 1, BORGHOLMS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

BORGHOLMS KYRKA (akt.)
Interiörbeskrivning
Interiört har kyrkorummet genomgått genomgripande förändringar. Rummet hade ursprungligen en tämligen traditionell inredning med en ljus färgsättning. Inredningen bar, liksom exteriören, nyromanska drag med inslag av nygotik. Församlingen förefaller dock i det källmaterial som finns bevarat ha varit mycket missnöjd med sin kyrka och bl a kallat den för den fulaste kyrkan i kristenheten. Enligt andra uttalanden saknade kyrkan såväl skönhetsvärden som konstnärliga värden. Den dåvarande kyrkoherden V Bexell skriver så här om kyrkan i boken Svenska stadsmonografier: ”Dess största brist är dess felaktiga proportioner. Rummet är på en gång för kort, för brett och för lågt. Utan överdrift kan sägas, att interiören både med hänsyn till utformning och även ifråga om fasta inventarier saknar skönhetsvärde”.

Arbetet med att omgestalta kyrkorummet påbörjades under 1950-talet. Uppdraget att rita det nya rummet gavs till arkitekten Carl Hampus Bergman. Bland hans mera kända arbeten är den stora renoveringen av Kungliga biblioteket i Stockholm. Parallellt med arbetet i Borgholms kyrka arbetade han också med renoveringen av Persnäs kyrka. De båda renoveringarna i Borgholm och Persnäs omgestaltade kyrkorummen men i Persnäs blev förändringarna inte fullt så genomgripande som i Borgholm.

Det nya kyrkorummet i Borgholm fick ett innertak med en helt ny utformning. Över kyrkorummet gjordes ett plant tak medan taket över läktaren och delar av koret följde yttertakets form. Med hjälp av fyra pelare av betong, en i vart hörn av kyrkorummet, sänktes taket utmed långhusets sidor i norr och söder. Det gav kyrkorummet en antydan till att vara treskeppigt. Hela taket kläddes in med träpanel. I öster sattes det runda fönstret igen och istället togs ett långsmalt, rektangulärt fönster upp som försågs med färgat glas i vitt, blått och lila. Även långhusets fönster försågs med färgat glas i gula och bruna nyanser. Tillsammans med det mörka taket gav det ett dämpat ljus i kyrkorummet. Fönstren gjordes av konstnären Harald Garmland. Golvet belades med kalksten och korets golv höjdes ett steg. En ny läktare med trappa från kyrkorummet byggdes. Läktarbarriären göts av betong och förhöjdes med ett enkelt träräcke. På läktaren placerades en ny orgel med fasaden i liv med läktarbarriären. En helt ny inredning gjordes. De öppna omålade bänkarna av trä fördelades på två kvarter vända mot öster. Altarbordet tillverkades av kalksten med en kraftig skiva av omålat trä. Förutom det långsmala fönstret utgjordes altarutsmyckningen av ett fritt hängande kraftigt kors i smide över korets mitt. Predikstolen placerades, liksom före renoveringen, vid korets norra vägg i anslutning till ingången till sakristian. Den tillverkades av stående kalkstensskivor. Placering är den samma som predikstolen hade i kyrkorummet före renoveringen. I ett av kyrkans förrum, i anslutning till entrén i söder, inreddes ett doprum.

Med den nya, för tiden moderna inredningen och de konstnärliga utsmyckningarna, fick Borgholms kyrka ett kyrkorum med ett helt nytt uttryck som inte har mycket gemensamt med exteriörens nyromanska stil. Under 1900-talets andra hälft har ytterligare förändringar gjorts i kyrkorummet. År 1979-80 laserades innertaket och troligen också bänkinredningen i grått. En ny läktartrappa ordnades 1990 från ingången i norr. Efter långvariga problem med läktarorgeln togs denna bort och ersattes 1995 av en ny orgel byggd av delar från den gamla orgeln samt delar från den kororgel som fanns i S: t Elavi kapell. I samband med det sattes det södra korfönstret igen. På läktaren ordnades istället sittplatser med lösa stolar. Den senaste förändringen utfördes 2004 då altarbordets träskiva laserades i mörk ton.

Doprummet som inreddes 1959-61 dekorerades med ett målat fönster av konstnären Erik Jerkén som flyttades från kyrkorummets östra gavel. Man sattes också in ytterligare ett målat glasfönster av konstnären Erik Höglund, Boda, och rummet inreddes med dopfunt och altare i kalksten ritade av CH Bergman. År 1994 togs dopfunten bort och rummet används idag som andaktsrum.

Trots de förändringar som gjorts under 1900-talets andra hälft har kyrkorummet bevarat andan av 1959-61 års renovering. Det är till stora delar ännu det kyrkorum som skapades av arkitekt Bergman som besökaren möter idag. Kyrkorummets inredning och konstnärliga utsmyckning skapar en väl sammanhängande helhet. Inredningen håller en hög kvalité när det gäller både utförande och material. Den öländska stenhuggeritraditionen är synlig t ex i predikstolens och dopfuntens utförande. På Öland finns få kyrkorum från den här tiden och av dem som finns är Borgholms kyrka det enda exemplet där man valt att göra en total omgestaltning. Även i Kalmar län finns få kyrkor som har en ålderdomlig exteriör men en relativt modernt interiör. Två undantag är de båda kyrkorna i Örsjö och Ryssby. Båda dessa kyrkor har återuppförts efter bränder. Att som i Borgholms fall totalt omgestalta det ursprungliga kyrkorummet är ovanligt.

Inventarier
Idag finns inga inventarier bevarade i kyrkorummet från det kyrkorum som fanns före 1961. Flera av inventarierna som brukas idag har ritats av arkitekt C H Bergman t ex altaret och predikstolen. Inventarierna är stilmässigt väl anpassade till kyrkorummets 1960-tals inredning.