Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster UMEÅ BACKEN 7:12 - husnr 1, UMEÅ LANDSFÖRSAMLINGS KYRKA (BACKENKYRKAN)

 Byggnad - Beskrivning

Backens kyrka (akt.), UMEÅ LANDSFÖRSAMLINGS KYRKA (BACKENKYRKAN) (akt.)
2011-06
Interiörbeskrivning
Ingången till kyrkorummet sker i väster genom ett vapenhus med helt glasade vindfångsdörrar och delvis glasade dörrar till kyrkorummet. Väggarna är kvastade och ljust kalkfärgsmålade i både kyrkorum och vapenhus. Snickerierna är strålaserade i gulbrunt. Mot söder leder trappor till läktarplanet och källaren. Mot norr finns WC-rum och en ursprunglig spiralgående tegeltrappa som leder upp till kyrkvinden. Det enskeppiga kyrkorummet täcks av fyra murade stjärnvalv vilande på kraftiga pelare av tegel. Väggar och valv är slätputsade och kalkfärgade i varmvit kulör. Valvkapporna är dekorerade i mörkrött och ockragult. Äldre kalkmålningar saknas i kyrkorummet, men har funnits. Golvet är lagt med grå kalkstensplattor, både i kyrksalen och i koret. I korgolvet är en minnessten från 1950-talet utlagd, som minner om alla som tidigare gravsatts inom kyrkans väggar. Taket under läktaren har betongbjälklag och bärs upp av åttkantiga kolonner. Bänkarna har L-formade gavlar, genombrutna med fyrkanter och dekorativt skurna lotusblommor. Gavlarna är målade i grågrön marmorering. Sitt- och ryggytor är ådringsmålade i mörkrött liksom läktarkolonnerna. Den sjudelade altarringen är genombruten med fyrpassmönster. Som dominerande blickfång i koret fungerar korfönstret i färgat glas, med motivet ”Örtagårdsmästaren”. Det är gestaltat av konstnären Astrid Theselius. Korfönstret inramas av ett måleri föreställande vinrankor och ett grönt draperat band med tolv vita duvor. Dekorationsmåleriet har en naivistisk stil och är utfört av konstnären Per Andersson. Även triumfkrucifixet är snidat efter hans förslag. Predikstolen med trapp mot söderväggen har en femsidig korg och står på ett åttakantigt postament med profilerade konsoler. Dess enkla barriär har pilastrar och trepassformade överstycken. Ljudtaket är åttakantigt med trappstegsformat krön och avfasad undersida. Predikstolen går i ljust- och mörkgrönt, mörkrött, gråblått och gult. I koret bakom predikstolen står körstolar på gradänger. Orgelläktaren har ett brett utskjutande mittparti med avfasade hörn. Barriären med enkla pilastrar och fyrpass-formade speglar är målad i ljust och mörkt grönt med accenter av gult. På läktaren inryms en församlingssal som mot kyrkorummet skärmas av genom ett glasat väggparti. Läktarorgel saknas, istället byggdes 1996 en stor barockorgel i nischen mot sakristian. Orgelns sockelvåning har utskjutande gråmarmorerade speglar. Ljudvåningarnas pipor omges av vinröda pelare och svärdsliljor på ett grönmålat gallerverk.

Interiören har genomgått stora förändringar sedan byggnadstiden. Idag härrör det mesta från 1987–89 då återuppbyggnaden skedde efter arkitekt Jerk Altons program. Stjärn-valven är slagna på 1950-talet, men i ett utförande som liknar de medeltida stjärnvalven. Endast sakristians valv är ursprungligt. Inget av det färgsprakande figurmålningar som fanns på de kalkputsade väggarna och sannolikt även under valven finns kvar. Vägg-målningarna överkalkades sannolikt under 1700-talets första hälft och tog allvarlig skada när kyrkan stod utan tak efter branden 1883. Arkitekterna Ludvig Petersons och Fredrik Falkenbergs restaureringar 1895, respektive 1909−1910 gjordes utan större hänsyn till den historiska byggnaden. Interiören försågs med panelarkitektur och ett tak samt väggmåleri i jugendstil (Filip Månsson) enligt tidens smak. Kvarvarande rester av medeltida måleri förstördes ytterligare under arbetet (men är dokumenterade på en avritning från 1893 i ATA). Arkitekt Knut Nordenskjölds restaurering under 1950-talet, innebar en återknytning till den medeltida karaktären. Fyra valv slogs över rummet, vilka sannolikt inte i alla delar överensstämde med dem som fanns före 1893. All inredning från 1895 och 1910 togs bort eller revs. Ny läktare, nya bänkar och ny altarprydnad tillkom, men predikstolen från sent 1700-tal eller 1800-talets början fick sitta kvar. Dessvärre förstördes allt detta vid branden 1986 tillsammans med en del lösa inventarier; ett medeltida krucifix, en Mariabild, samt två epitafier av trä respektive gips (Anders Plantin, Gyllengrip). Orgel, konstskatter och armaturer gick också förlorade under branden. Endast kyrksilvret, textilierna, dopfuntsfoten och övrigt som förvarades i sakristian klarades. Brandskadade och mer eller mindre förstörda inventarier packades i lådor och förvaras fortfarande i källaren.

Om kyrkorummets tidigare utseende kan nämnas att det försågs med orgel så tidigt som 1535. Under 1640-talet inköptes en ny orgel från Gävle, från vilken en ängel med basun än idag förvaras på Skellefteå museum. Enligt en beskrivning av kyrkan 1771 var golven av tegel och hade ett flertal gravhällar utlagda i koret. Bänkarna i kyrkan, förmodligen slutna bänkkvarter, var målade i ljusblå färg. Fyra läktare fanns i kyrko-rummet, två på södra sidan och två på den norra. Läktarbarriärerna var marmorerade i ljusgrått. Predikstolen var från 1600-talet och satt på norra sidan. Numera finns den i Vindelns kyrka. Altaret var murat av tegel och en monumental altaruppsats hade snidats 1751, av Johan Hultman. Det krucifix som hörde till altaruppsatsen finns fortfarande bevarad på Västerbottens museum. Nära predikstolen, på norra sidan, var de medeltida skulpturerna grupperade. Utseendet på kyrkorummet under det sent 1800-tal, 1909, samt efter 1955 redovisas i bildbilagan.