Stäng fönster SOLLEFTEÅ VÄSTERHÄLLAN 1:4 - husnr 1, BOTEÅ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BOTEÅ KYRKA (akt.) | |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Golvet i vapenhuset stora rektangulära skifferplattor lagda med cementfog. I öster en låg rundtegelomfattad spetsbågeportal med djupt sittande brunmålad trädörr in till förutvarande kapell. Väggar och kryssvalvstak slätputsade och benvit målning. Mot västra väggen står en gravhäll i röd kalksten från 1618. In till kyrkorummet genom ett vindfång skapat vid restaureringen 1947-1952 med dubbla släta pardörrar med bågsegmentformat överljus. Grön lasering och skinnskoning. Dekor i glaset med arkadmotiv. Läktaren finns direkt till vänster vid inträdet till kyrkorummet. Sju runda ringkapitälförsedda, grågrönmarmorerade kolonner på runda baser bär läktaren i väster. Undertakets breda panelning omålad. Träpanelinklädd trappa upp till övre våningen i södra delen mot västväggen. Under trappa ett mindre förråd. Två infällda armaturer med röd utanpåliggande list i tak. Rak barriär, tillverkad 1808 av bildhuggaren Nils Dahlqvist från Nora, med tre fyllningar indelade med pilastrar som kapats av i nedre del. I fyllningar dekor med ett centralt ymnighetshorn och lyra flankerad av korslagda trumpeter genom lagerkransar. Förgyllning och silverbemålad dekor. Barriären grönmålad med dito marmorerade fyllningar. Orgeln byggd så sent som 1954 med fasad skapad av arkitekt Otar Hökerberg. Golvet i kyrkorummet utfört i trä med fernissa, möjligen pigmenterad. Mittgång med brun heltäckningsmatta. Väggar och takytor slätputsade och skäckigt gråmålade, troligen från 1952-års restaurering. Dekormåleriet från Thurdins restaurering 1901 är nämligen helt borta. Kyrkorummet täcks av ett rikt förgrenat, så kallat sturevalv i koret och två stjärnvalv i långhuset, alla med förkroppade valvribbor och med väggstöd/pilastrar i flera avsatser. Slutna bänkkvarter från 1947-1952 med ombyggda bänkar från 1901 med fyllningar på både dörrar och fasta skärmar, grågröntonad målning i olika nyanser. Insidor rödbrun målning. Ryggstöd med två fyllningar. Längst fram mot kor två brinnande urnor ställda på skärmen. Här framme intill koret finns en sidogång mot söder. Gången leder till sidokapellet under en djup sköldbåge. Kapellet är förenat med kyrkorummet och har en rikt profilerad portal i väster mot vapenhuset. Även kapellet har ett stjärnvalv, möjligen sekundärt inslaget. Spår av medeltida kalkmålning finns högst upp på kapellets södra vägg. Troligen har hela kyrkans interiör varit bemålad, möjligen genomfördes övermålningen vid 1804-08 års ombyggnation. I kapellet återfinns dopfunten i uppländsk kalksten från 1400-talet, som också utgör kyrkans äldsta föremål. Hitflyttad i samband med restaureringen 1947-1952. Här finns ett litet förenklat altare i trä mot öster, skapat av Hökerberg 1952, med en äldre nisch i murväggen 2 m ö golv. En liten dekormålad bård löper runt hela väggytans kant mot taket i öster, även denna från 1952. Fast väggbänk utan skärm mot södra väggen, grå målning. Däröver ett fönster med sex spröjsade lufter, okopplade bågar troligen från 1950-talet, de översta med bågsegmentform, grå målning. Två bänkar in mot kyrkorum, öppna, och ställda mot norr rakt mot predikstolen. Koret ett steg upp, golv i fernissat trä. Semirund tät altarring från 1901 med gröngrått ramverk och gröngråbrunt marmorerade fyllningar, gröngråsmalrandigt tyg på knäfall, handledare i trä, gul målning. Två segment går att öppna utåt kor, ringen öppen mot östväggen. Insida ring ett golv i trä ännu ett steg högre, gröngrå lasering. Altarbord, troligen tillverkat 1808 av Nils Dahlqvist från Nora, med svängda hörn, bred fris med röd, veckad drapering och frans/tofs bård ovandenna samt förgylld äggstavslist under bordsskivan. Det är dock av en annan stramare fason än predikstolen av samme man. Barocksvängd altaruppsats inramande korfönster skänkt till kyrkan 1954 med antikfärgat bly-infattat glas i gult, grönt och gråvitt, målat av Yngve Lundström i Stockholm, tillverkat av N.P. Ringströms, Stockholm. Små symboler i vissa glasvariationer av kors, samt fiskar, duva och druvklase. Altaruppsatsen tillverkad under 1700-talet, troligen av Johan Edler d ä., och förgylld 1768 av Eric Hofverberg från Jämtland. Den är utförd med blåmarmorerat ramverk, volutinramad predella, som skjuter ut med stöd åt sidorna för två bevingade sk profilörer, som håller bibelcitat på pergament i sina händer. Förgyllda inre listverk, yttre detaljer som rocailler och överst en strålsol. Segerlammet tronar över predellans målning med benådad David, målningen utförd av för mig okänd person. Citat under målning på förgyllt språkband; "Såsom hiorten rovar efter friskt vatten, så rovar min själ Gud till sig". Strax intill i söder finns en oval nummertavla med förgylld ram fästad i altarringen. Ymnighetshorn under, strålsol över. I koret finns fasta bänkar i söder respektive norr. I norr finns också predikstolen, tillverkad 1808 av bildhuggaren Nils Dahlqvist från Nora, med rak trappa från öster strax intill entré till sakristian. Tät front med en fyllning. Svagt utåtsvängd, fyrsidig korg nedåt, fasade hörn med kraftfulla förgyllda voluter, inåtsvängd botten som avslutas med lagerklase? Kraftigt nedre listverk i form av lagerfläta, under denna en tygfästongbård framför korgbotten. Tre fyllningar på korgsidor med kristna motiv - ormen framför Adam?, Guds ande (ängel) med bibel i moln med två änglar nedanför, figur med kalk och kungakrona. Rocailler och kartuscher. Grönmålat ramverk, mycket rik förgyllning. Övre utåtsvängd armstödslist med akantusbård, möjligen palmett. Fyrkantigt ljudtak med nedhängande tygfästonger med tofsar(tillverkat i trä förstås), stående kartuscher på sidornas fronter, änglaansikten på takfotslisten. Grönmarmorerat ramverk, förgyllda detaljer. Överst krönande kors på klot. Fyra malmkronor över mittgång och kor. Den senare från 1679, den intill från 1770 och de båda övriga från 1901. I sin äldsta utformning hade kyrkan ett smalare kor, som kan ha varit försett med absid. Grundstenar efter en utbyggnad i öster har konstaterats och har uppenbarligen kunnat nås via dörröppningen i öster. Öppningens omfattning har fogstruket tegel, vilket tyder på att den kan vara (sen)medeltida, men dess funktion är oklar. Om utbyggnaden är en ursprunglig absid, kan denna eventuellt ha avskiljts från koret och använts som sakristia innan kyrkan byggdes om till salskyrka. In till sakristian via en enkeldörr i korets norra del med stående bred panel, grön lasering, rundbågeavslut. Gråblå målning insida. Här finns också två följare i trä samt äldre svartmålat regellås. Röd heltäckningsmatta på golv, slätputsade väggar med gråskäckig målning, bred träpanel i tak, grå målning. Två tvåluftsfönster i norr och öster med djupa nischer, kopplade, utåtgående bågar, grå målning. Smidesgaller på insida. Åtta spröjsade glas per luft i norr där nischen är stickbågig, tre i öster med välvd båge i nisch. Lågt i tak. Entré i väster inrättad vid Otar Hökerbergs restaurering 1947-52. Inre enkeldörr med tre fyllningar, grå målning, liten sluss mot lika ytterdörr, men med glas i övre fyllning. Skåpinredning på södra väggen skapad 1952 av Hökerberg. |
