Stäng fönster TOMELILLA BENESTAD 55:1 - husnr 1, BENESTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Benestads kyrka (akt.), BENESTADS KYRKA (akt.) | |
| 2016-08 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkan består av långhuset, koret samt sakristia i absiden och en liten vestibul vid entrén i väster. En orgelläktare sträcker sig över hela tornbottenvåningen och ett stycke öster om tornbågen. Läktarens bjälklag har sitt upplag i sidomurarna samt ett par pelare i framkant. Läktarbarriären framför tornbågen är något rundad vid sidorna, indelad med speglar och ett par pilastrar som ramar in barriärens mittparti. Orgeln står placerad alldeles väster om tornbågen. Läktaren och snickerierna till inbyggnaderna under läktaren är gråmålade medan pelarna har samma färgsättning som bänkinredningen, träfärgade med röda, gröna och gråmålade detaljer. Den östra hal-van av tornbottenvåningen är möblerad med bänkar och utgör en del av långhuset. Bänkarna upptar i stort sett hela långhuset förutom längst i öster som har en förhöjd golvyta. Predikstolen står i dess södra del och vid norra sidan står dopfunten. Golvet i kyrkan är lagt med kvadratiska plattor av rött tegel. Ett steg av skrädhuggen kalksten markerar övergången mellan den främre delen av långhuset och mittgången. Altarplatsen, innanför altarringen, och absiden är förhöjt ytterligare ett steg med ett golv av gråmålade brädor. Kyrkans väggar och valv är putsade och kalkmålade med undantag av inbyggnaden under läktaren kring vestibulen som är en gråmålad brädvägg. Långhusets tre valvtravéer täcks av kryssvalv som smalnar av till trekantig form mot valvanfangen. Valven är slagna med en hel stens tjocklek, en äldre form av tegelvalv än halvstensvalv. Även valvribbornas form samt ribbornas följdskift tyder på en relativt tidig datering. Valven täcks av målningar från omkring 1500 vilka tillskrivs Everlövsgruppen. Längs ribbor och valvbågar finns både vegetativa och geometriska mönster växelvis målade i olika färger. Valvkapporna har figurativa målningar i starka färger med scener från gamla testamentet från skapelsen i öster och yttersta domen i väster. Korvalven är liksom långhusvalven helstensvalv och utgår från tresprångiga pilastrar med svagt profilerade och högt placerade kragband. Höjdnivån på kragbanden i långhus- och korvalvet visar skillnaden mellan golvnivån i det medeltida kyrkorummet. Korets golv låg högre än långhuset. Valvribborna i korvalvet har en tresidig spetsig form vilka övergår till fyrsidig form i valvkrönet. Korvalvets målningar har tillskrivits Snårestadsgruppen verksam omkring 1325-1350. Gruppens målningar kännetecknas av en övergångsstil mellan romanskt och tidig gotik med återhållsamma motiv i ljusa färger, symmetriska inramade i medaljoner, med palmett och vinranksdekor samt ett centralt hjässornament. De bevarade målningarna är hållna i ljust gula och gråa kulörer med grå kvadermålning längs valvbågarna. Målningarna föreställer skapandet av Adam och Eva, Gud presenterar Eva för Adam samt Syndafallet. En fågel i västra valvkappan har tolkats som en näktergal. På triumfbågens insida finns bilder av tre profeter. En målning på triumfbågens norra sida har tolkats som Sankt Kristoffer. Denna tillhör eventuellt Everlövsgruppens målningar eller en tredje målningsperiod. Dessutom har delar av triumfbågens målningar romanska drag, exempelvis hittar man de trappstegsformade ornamenten i romanska målningar från 1100-talet i Finja kyrkas triumfbåge. Triumfbågen har rundbågig form och valvkrönet bär spår av ommurning. Triumfbågens nedre del är förtjockad mot öster. Den östra delen utgör i själva verket vederlag för korvalvet. Påbyggnaden på triumfbågen har tolkats som ett korskrank men kan kanske också tolkas som en slags förtagning för korvalvet till triumfbågsmuren. Anfangstenarna, där valvbågen har sin början, kragar ut från muren I höjd med anfangstenarna till triumfbågen finns urtag på både södra och norra sidan vilket bör ha varit fäste för kyrkans triumfkrucifix. Tribunbågen mellan kor och absid har också rundbågig form med mycket högt placerade anfangstenar. Absiden täcks av ett hjässvalv utan synliga dekormålningar. Koret upptas av ett träaltare med en altaruppsats som står alldeles väster om tribunbågen. Altaret och altaruppsatsen bildar en skärm mot sakristian som upptar hela absiden. Kyrkans vindsutrymmen nås från läktaren via en öppning i en av tornvalvets kappor. Långhusets västra gavel är inte bevarad och långhusvind och tornvind utgör därmed ett öppet utrymme. Från långhusvinden nås koret genom en rakt avslutad, ursprunglig öppning i gavelmuren. En sekundärt upptagen öppning leder in till absidvinden från koret. Absidvinden är mycket liten och svårtillgänglig. Taklaget över långhuset är till stora delar sentida med inslag av virke från 1700-talet. I kortaklaget finns en hel del virke av ek vilket kan vara äldre återanvända taklagsdelar. Inredning och inventarier Altare Kyrkans altare är av trä med täckta sidor bestående av ett ramverk med spegelfyllningar. Altaret är marmorerat i rött och brunt med fyllningar i gult, blått och rött. Den ursprungliga färgsättningen togs fram av konservator Osvald Owald i början av 1950. Altaret är möjligen samtida med altaruppsatsen från 1700-talet. Altaruppsats Altaruppsatsen är från 1732 och tillskrivs Mathias Stenberg eller hans elev P. Jacob. Den centralt placerade altartavlan föreställer korsfästelsen med ett kors med Jesusfiguren skulpterat i trä mot en målad bakgrund. Korset med Jesusfiguren är en rekonstruktion utförd 1952 då tavlan restaurerades. Tavlan står på en hög predella och flankeras av kolonner. Över tavlan finns ett listverk samt ett gaveltympanon med akantusdekor krönt av Kristus med korsfanan i mitten och två vilande keruber vid sidorna. Uppsatsen är målad i grå och brun marmorering med svarta texttavlor, förgyllda listverk samt detaljer i rött, grönt och blått. Två senare altartavlor täckte den äldre altaruppsatsen före 1952. Den ena är från 1700-talets andra hälft och föreställer korsfästelsen. Den andra är en kopia av en tavla av Carl Bloch föreställande uppståndelsen. Tavlorna hänger i absiden. Predikstol Predikstolen med tillhörande baldakin är från 1690-talet eller 1700-talets början. De utfördes möjligen av Mathias Stenberg eller en av hans elever. Korgen har fyra sidor avdelade med pelare med korintiska kapitäl. På sidorna finns rundbågsnischer flankerade av pilastrar och i nischerna står skulpturer föreställande apostlarna. Överst på korgen finns ett profilerat listverk och hela korgen är målad i vitt, svart, orange och gult samt rikligt dekorerad med blandkransar, förgyllda rosor, vindruvsklasar och girlanger. Baldakinen är utförd i samma stil med änglahuvuden placerade mellan varje sida och krönt av olika vapensköldar. I ljudtaket finns en förgylld duva. Dopfunt Kyrkans dopfunt av övedssandsten ritades av Theodor Wåhlin och tillverkades 1904. Dopfunten har rund cuppa med raka sidor. Kring sidan finns en huggen inskrift i relief med texten LÅTEN BARNEN KOMMA TILL MIG och över denna en huggen flätdekor. Skaftet har en palmettdekor över en repstav och foten är formad som bladflikar med volutformade fötter. Till dopfunten hör ett dopfat från 1739. Den nuvarande dopfunten ersatte en dopfunt av trä vilken var samtida med altaruppsatsen och sannolikt hade samme upphovsman. Bänkar Bänkarna är slutna, tillverkade av omålad furu, rakt avslutade upptill och med spegelfyllningar i dörrar och ryggsidor. Överliggarna och ramen kring speglarna är målade i rött, ljusgrått, grönt och gult. Bänkinredningen tillverkades 1952-54 efter ritningar av arkitekt Eiler Graebe. Orgel Kyrkan har en pneumatisk orgel från 1954 byggd av A. Mårtenssons orgelfabrik AB i Lund. Fasaden tillhör en äldre orgel från 1887 byggd av Sven Fogelberg i Lund. Denna är uppbyggd med synliga pipor inom en trekantsgavel med en centralt placerad rundbåge och två lägre rundbågsfält. Orgelfasaden är gråmålad med förgyllda akroterier överst. Klockor I kastalen hänger två klockor. Båda klockorna göts 1907 av en äldre klocka från 1200-1400-talet. Övrigt I långhuset hänger Carl XI:s namnchiffer från 1689 av snidat trä med polykrom bemålning. Delar av ett triumfkrucifix av trä från 1300-talet finns bevarat och består av en torso med huvud. Krucifixet påträffades i kastalen 1954 och var då i mycket dåligt skick. Krucifixet konserverades av konservator Osvald Owald och hänger numera i triumfbågens södra sida. |
