Stäng fönster ÄNGELHOLM ÄNGELHOLM 3:115 - husnr 1, ÄNGELHOLMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Ängelholms kyrka (akt.), ÄNGELHOLMS KYRKA (akt.) | |
| 2016-01 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Vapenhuset i tornets bottenvåning har golv och sockel av röd kalksten, putsade och vitmålade väggar, och täcks av ett slätputsat kryssvalv som utgår från yttermurarna. I väggen finns en nisch med en träskulptur över kyrkans skyddshelgon S:t Botulf. Mot långhuset finns en pardörr från 1932 av pendeltyp med speglar av blyspröjsade råglas. Motsvarande dörrar återkommer i korsarmarnas vindfång. I vapenhusets östra mur finns gråa fyllningsdörrar från samma år mot spiraltrapporna till torn och orgelläktare. Från vapenhuset kommer man in under orgelläktaren, som restaurerades 2000 till ursprungligt utseende. Läktarens undersida är byggd av gråmålade kassetter av pärlspont mellan träbalkar, som vilar på grönmarmorerade pelare. Det täta räcket består av rödmarmorerade speglar mellan övre- och undre listverk. Hugo Gehlins målningar som prydde barriären mellan 1948-2000 är idag uppsatta på södra långhusväggen. Till läktaren går en tät utrymningstrappa inkapslad bakom väggar av gråmålade gallerverk. Kyrkorummet har väggar och golv lika vapenhuset och täckts av vitkalkade kryssvalv med fyrsidiga, rundbågiga ribbor. De vilar på avfasade pilastrar och pelare med bandkapitäl. Fönstren är försedda med innerbågar av trä från 1938, uppbyggda med fasta spröjsar och blyinfattade, lätt tonade antikglas. I de båda östra fönstren sitter Torsten Norbergs glasmålningar, som föreställer liknelsen om Såningsmannen resp. Kristus som den gode herden. Kyrkorummet är indelat med sex slutna bänkkvarter, i korsarmarna fria från ytterväggarna, ställda på ett lackerat brädgolv. I korsmitten har man tagit bort ett antal bänkar, vilket gett plats åt ett flyttbart altarbord, lösa stolar och dopfunten. Det vitputsade koret nås via en kalkstenstrappa. Altaret står på ett kalkstenpodium längst in i koret, som täcks av ett ribbvalv inhugget i yttermuren. Framför altaret ligger en kormatta, och på ömse sidor om denna står flyttbara knäfall. Sakristian från 1932 nås från koret via en stickbågig fyllningsdörr, som sitter i den ursprungliga fönsternischen. Först möter man en hall med toalett och ytterdörr, sedan den sexsidiga sakristian. Dess golv är belagt med stavparkett, väggarna är putsade och vitmålade och taket av mörkt trä med i mitten ljusa inlägg i form av en davidsstjärna. Rummet är bl.a. möblerat med skrivbord, textilskåp, piscina och altare med altarkors. Tillbyggnaden från 1986 nås via vindfånget till norra korsarmens portal. Mötet mellan kyrkan och tillbyggnaden är utformat som en helglasad spalt, från vilken finns ytterdörrar mot väster och öster. Från spalten kommer man in i en korridor, på ömse sidor flankerad av diverse biutrymmen bakom vitlaserade lamelldörrar. Golvet är av klinker och sadeltaket uppglasat med blålilalackerade partier, som är fästa till limträbalkar. Mot korridorens slut vidgar sig rummet till ett kombinerat pentry och samlingsrum. Tornets första våning används som teknikutrymme. Golvet är av bräder, väggarna putsade och sandfärgade och taket putsat. I västra muren finns ett rundfönster, som satts igen med en tjock träskiva. Från tornkammaren leder en rak trappa vidare till klockvåningen, och en metallucka till kyrkvinden ovan de isolerade valven. Taklaget i bilad fur, till största delen bevarat från 1866-68, är uppbyggt av sparrar, tassar, stödben på dubbla remstycken, sparrsax samt hanband, som består av två plankor spikade på ömse sidor om sparrarna. Underlagstaket består av träpanel. Konstruktionen i kors-mitten är förstärkt med tre sekundära u-balkar av järn som bultats till trästommen. Klockvåningen upptas till största delen av klockbocken i bilat timmer, i vilken hänger tre klockor. Via järnstegar fästade till yttermurarna är det möjligt att ta sig vidare upp till spiran, vars inbrädade taklag av fur är bevarat sedan tornet uppfördes. Inredning och inventarier Altaret är gjort 1932 av kalksten och ritat av Nils Blanck. Dessutom finns ett flyttbart altarbord från 2000, ritat av Wikerstål arkitekter, byggt i ek med mässingsdetaljer. Altarskåpet, tillverkat 1941, är en triptyk med predella, fast mittparti och två flyglar. Målningarna, gjorda av Torsten Nordberg, föreställer scener ur Kristi Liv innanför förgyllda ramar, med centralt en framställning av Jesus på korset. På flyglarnas bak-sidor finns intarsia i 31 träslag, som framställer Kristus som förkunnare för alla folk, utförda av dekopören Manne Manning. Altartavla, från 1700-talet, med målning av Jesus i Getsemane. Tavlan hänger i koret. Altarringen från 2000, ritad av Wikerstål arkitekter, består av raka, delbara partier byggda i ek. Knäfallet är klätt med svart skinn. Dopfunten i kalksten är huggen 1941 av Anders Jönsson och ritad av K.M. Westerberg. Den har en cirkulär bas, ett runt, profilerat skaft och en rak, cirkulär cuppa prydd med reliefframställningar, som påminner om dopets gåva, ansvar och förpliktelser. Predikstolen av bemålat trä är byggd 1866 efter murmästare J. Hallbergs ritningar. Den åttkantiga korgen, som bärs av en avfasad pelare, har fem synliga sidor. Dessa pryds av rundbågiga, röda fält, åtskilda av pilastrar, sedan 1947 prydda med snidade, polykroma skulpturer av Jesus och evangelisterna. Korgen nås genom en tät, rak trappa med en tät barriär med arkadmotiv. Ovan predikstolen hänger en åttkantig baldakin, krönt av en ängel från 1947 och på undersidan smyckad med en hängande duva. Bänkinredningen är från Nils Blancks renovering 1931-32 och fick dagens färgsättning vid Wikerstål arkitekters renovering 2000. Bänkarna är slutna med gråa gavlar med pilastermotiv och dörrar och fronter av ramverk med rödmarmorerade speglar. Orgeln är byggd år 2000 av Carsten Lund, Birkerød, med två manualer, pedal och cymbelstjärna. Orgelfasaden från samma år är femdelad och uppbyggd av rektangulära, öppna pipfält med ekramar med förgyllda detaljer. Överkanten efterliknar en trapp-stegsgavel. I långhuset står en kororgel från 1972, byggd av Anders Persson i Viken. Lillklockan (Luntertunklockan) är från 1470. Manteln pryds av lister, textbårder med inskrift i minuskler och ett gjutaremärke i form av en krona inuti en sköld. Klockan tros vara gjuten av ”Mester Lars”, som även stått bakom den i Skummeslövs kyrka. I tornet hänger även Mellanklockan (Callmanderklockan) och Storklockan (Botulfsklockan), gjutna 1925 resp. 1948 av M& E Ohlsson i Ystad, och båda prydda av textbårder. På orgelläktaren hänger sedan 1948 klockan från 1654, stöpt av Hans Meyer, i en snidad träställning. Klockan är smyckad med rundlister, textbårder och mansansikten. |
