Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ESLÖV REMMARLÖV 13:2 - husnr 1, REMMARLÖVS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Remmarlövs kyrka (akt.), REMMARLÖVS KYRKA (akt.)
2016-02
Interiörbeskrivning
Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset i tornets bottenplan. Golvet är belagt med svarta och vita viktoriaplattor med kringliggande meanderbård. De slätputsade väggarna är bemålade i en bruten vit kulör. Taket är målat i en ljusgrå kulör och består av spontad panel bakom synliga, profilerade takbjälkar. Kyrkportarnas insida är målade med grå linoljefärg medan de vardera fyra speglarna accentueras av målerier i gult och grönt. Pardörrarna som leder till kyrkorummet har liknande färgsättning men endast tre speglar vardera.

Långhuset och koret präglas av den ljusa och enhetliga färgsättning som tillkom 1971, med väggar i gulvit plastfärg. Tredingstaket spontade panel är målade i en ljust grå kulör medan de synliga takbjälkarna har en mörkare grå bemålning. Äldre fotografier visar att kyrkans tak ursprungligen hade en betydligt mörkare färgsättning. Golven har samma viktoriaplattor som vapenhuset. I mittgången, som flankeras av öppna bänkkvarter på upphöjda furugolv, ligger en grön gångmatta som fortsätter upp i koret. Mellan de kopplade fönstren avdelas väggarna av pilastrar. Ovan perspektivportalen mot vapenhuset återfinns en väggmålning ibland annat rött, blått och gult föreställande ett Georgskors i ett fyrpass. Målningen kröns av bibelord från Lucas 11:28: SALIGA ÄRO DE SOM SOM HÖRA GUDS ORD OCH GÖMMA DET. Citatet lär tidigare varit målat på kyrkans predikstol.

Koret är en förlängning av långhuset, med samma utförande i golv, väggar och tak, och nås via tre trappsteg i cementmosaik. Nivåskillnaden i förhållande till långhuset förstärks av en nyklassicistiskt utformad barriär i grå kulör. Koret domineras av de tre korfönstren vars glasmålningar framställer Kristus och de fyra evangelisterna. Den södra korsarmen upptas i sin helhet av orgelläktaren som avskiljs från det övriga kyrkorummet genom en barriär med arkadmotiv och dekorativa målerier i form av lyror och blomstermotiv. Läktarens golvnivå är cirka 1,5 meter högre än korets, i våg med fönstrens underkant och den tidigare kvadermålningens bröstningshöjd.

Sakristian i den norra korsarmen har liknande golvnivå som långhuset och nås via en trappa från koret. Golvet är belagt med en grönmelerad heltäckningsmatta och de slätputsade väggarna är målade med samma färg som långhus och kor. Insidan av pardörren i den norra entrén är bemålad enligt samma princip som dörrarna i vapenhuset. Från sakristian leder en trappa i trä till en rundbågig dörr genom vilken predikstolen i långhuset nås.

Inredning och inventarier
Altaret i trä är samtida med kyrkan och har en enkel utformning i nyklassicistisk stil. Altarbordet har rektangulär planform och framsidan pryds av fyra pilastrar samt en enkel tandsnittsfris. Altaret kröns av ett lågt dekorativt bakstycke, där utsmyckningen i form Georgs-kors och utsirade bladrankor med drag av jugendstil går igen från väggmålningen på långhusets västra vägg. Altaret är målat i samma grå kulör som merparten av den övriga fasta inredningen, med detaljmåleri i gult samt en mörkare grå kulör.

Den femsidiga altarringen är precis som altaret från kyrkans byggnadstid och utförd i trä i nyklassicistisk stil. De svarvade balusterdockorna är utförda som pelare med enkel bas och tärningskapitäl bär upp
överliggaren som är utformat som ett profilerat entablement. Färgsättningen går igen från altaret, men med ett mer frekvent användande av den mörkgrå kulören. Knäfallet, som är en del av det altarpodium altarringen står på, är klätt i röd sammet. Innan för altarringen är altarpodiet belagt med en ljust grå
textilmatta.

Predikstolen på långhusets norra vägg härstammar från den medeltida kyrkan och tillverkades av bildhuggaren Petter Löfberg i Gullarp 1753. Löfberg tillverkade samma år den altaruppsats som tillhörde Remmarlövs gamla kyrka och som efter att först ha sålts till en privatperson i samband med kyrkans rivning nu förvaras på Kulturen i Lund. Den femsidiga korgen i ek var ursprungligen bemålad men blev i samband med överflyttningen i sin helhet brunbetsad. Samtidigt kompletterades korgen med ett droppformat understycke. De fem tavlorna framställer Jesus och de fyra evangelisterna med respektive attribut. Utförandet skiljer sig från Löfbergs andra verk, vilket tyder på han kan ha återanvänt delar från en äldre predikstol.

Tanken om en tidigare predikstol bekräftas av baldakinen, vars storlek och ålder indikerar att den hört ihop med en mindre predikstol. Baldakinen, som även den är brunbetsad, bär Christian IV:s namnchiffer vilket bör betyda att den tillverkats innan den danske kungens död 1648.

Den tidigmedeltida dopfunten av sandsten överflyttades även den från Remmarlövs gamla kyrka. Den runda cuppan är dekorerad med repstavsbårder i över- och underkant samt knutornament. Den cylinderformade foten avslutas med en kvadratisk platta och är rikligt dekorerad med motiv som lilja, fyrklöver samt palmett- och knutornament. I skarven mellan cuppa och fot syns en tydligt sekundär fog.

Bänkinredningen består av bänkar i trä i öppna kvarter, samtida med kyrkans uppförande. Det nyklassicistiska formspråket, med bland annat engagerade kolonner och Georgs-kors, och färgsättningen i två grå kulörer samt en gul går igen från den övriga 1800-talsinredningen.

Kororgeln är tillverkad av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund och ersatte 1976 ett äldre orgelharmonium tillverkat av Svensson-Ahlfors i Eslöv som ännu står kvar på orgelläktaren. Kororgeln har en manual och fyra stämmor.

De två kyrkklockorna i malm är gjutna av K.G Bergholtz & Co i Stockholm 1895. Den medeltida kyrkans klocka lämnades som delbetalning för gjutningen, och möjligen kan metallen från denna klocka ha återanvänts i någon av de nya klockorna.

Kyrkan har flera lösa inventarier av kulturhistoriskt intresse, bland annat det ursprungliga krönkorset, en gapestock eller straffstock, troligen från 1753, samt en likbår märkt med årtalet 1863. Dessa föremål förvaras alla på tornvinden. Från den medeltida kyrkan överfördes också en mässhake från 1800-talet samt ett par ljusstakar från 1500-talet.