Stäng fönster HÖÖR GUDMUNTORP 11:1 - husnr 1, GUDMUNTORPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GUDMUNTORPS KYRKA (akt.) | |
| 2017-10-09 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Kyrkans huvudentré är placerad i tornets västfasad. Porten leder in till ett smalt vindfång i tornmuren med vitputsade väggar och tak. De båda pardörrarnas dörrblad är målade i ljust grått och har fyra fyllningar vardera samt rundbågiga överljus. Vapenhusets golvnivå är lägre än vindfångets och marknivån utanför och tas upp genom två trappsteg murade i tegel. Rummet har rektangulär planform och golvet är täckt med röda sexkantiga tegelplattor. Väggarna och det kryssvälvda taket är slätputsade och vittade. Valvkapporna är försedda med skvallerhål och valvribborna vilar på tresprångiga pilastrar utan bas och enkelt profilerade kapitäl. Rummets ljusinsläpp kommer huvudsakligen från ett rundbågigt fönster i den södra väggen som liksom västportens överljus är försett med polykromt glas i det övre partiet. Framför det södra fönstret ligger ett antal huggna stenar vilka delvis kan ha tillhört omfattningen till den medeltida kyrkans sydportal. Mot den norra väggen står en stor svartmålad likvagn från 1910 som var i bruk fram till 1945. I östväggen finns en stor och djup spetsbågig nisch vilken troligen utgjorde en muröppning mellan det gamla kyrkorummet och tornets bottenvåning. Nischen har en stor rundbågig blindering samt en gråmålad pardörr med tre fyllningar i vardera dörrblad som leder in till kyrkorummet. Kyrkorummet utgörs av långhus med orgelläktare samt smalare och lägre kor med absid i öst. Långhuset delas in med ådringsmålade pelare med profilerade kapitäl som bär upp mittskeppets tunnvalv. Sidoskeppen täcks av plana trätak och har gångar längs syd- och norrmurarna. Kyrkorummets väggar är liksom korets kryssvalv är vitputsade medan långhusets plantak och tunnvalv har vitmålad spännväv. Kyrkorummet förses med rikligt med dagsljus från de rundbågiga fönstren åt norr och söder. Innerbågarna tillkom på 1800-talet och är försedda med blyspröjs med diagonalställt rutmönster och fyrpassmönster i överstycket omgivet av färgat glas. I norrmuren finns en port och på motstående sida i sydmuren går fönsternischen hela vägen ner till golvet vilket antyder att det var tänkt som en sydportal. I nischen står klockarebänken i ek från 1572. De öppna bänkkvarteren är placerade på ömse sidor om mittgången vilken liksom sidogångarna är belagd med sexkantiga tegelplattor. Golvet under bänkarna samt golvytan öster om bänkkvarteren där bänkarna ersatts av lösa stolar och bord utgörs av hyvlad kalksten. Närmast koret samt i anslutning till orgelläktaren ligger röda åttkantiga tegelplattor med mindre, gula tegelkvadrater vid hörnen. I koret och absiden ligger samma hyvlade kalksten som under bänkarna. Dopfunten är placerad i långhusets nordöstra hörn och predikstolen mot triumfbågväggens södra sida. Luckan till korvinden i triumfbågväggens mitt är dekorerad med ett geometriskt stjärnmönster i gult på grön botten. På den nordöstra kortsidan i långhuset finns delar av den gamla altaruppsatsen uppsatta på väggen. I sydväggen mellan kor och absid finns en inmurad gravsten från 1782 över kyrkoherden Hilaus Barfoth och dennes hustru. Orgelläktaren upptar hela långhusets bredd och vilar på 16 pelare med utformning liknande pelarna i långhuset. Längsgående balkar bildar prismatiska kapitäl åt öster som flankeras av enkla dekorkonsoler i nygotisk stil. Läktarbarriären är ekådrad och har släta rektangulära fyllningar. Den mittersta fyllningen pryds av texten LOFVER I FOLK VÅR GUD. Mitt på läktaren står orgeln med gråmålad nygotisk fasad. Läktaren nås via en trappa i nordväst. I läktarunderbyggnaden inryms sakristia, pannrum, väntrum och toalett. Tornets övre våningar och långhusets vind nås via den utvändiga torntrappan. Trappan är spiralvriden med trappsteg av medeltida tegel. Utrymmet har oputsade gråstensväggar och lyses upp av delvis medeltida ljusgluggar åt väster. Tornets andra våning nås från trapphuset via en rundbågig valvbåge i tornmuren. På tredje våningen finns en kraftig klockbock av ek för kyrkans två klockor. Golvet utgörs av breda obehandlade ekplank och smalare furuplank. De södra, norra och östra väggarna är uppförda i oputsad gråsten medan den västra murades om i oputsat tegel på 1800-talet. Takstolen är till största del ursprunglig från 1300-talet och tillverkad av ek, den är sammanfogad genom tappning, bladning och laxhakar med ekdymlingar. Taklaget över långhuset är från 1860-talet och tillverkat i furu. På tornfasaden som syns från långhusets vind kan det tidigare medeltida takfallet avläsas i den gamla putsen. Inredning och inventarier Altarordningen tillkom 1860-talet i samband med nyuppförandet av långhus, kor och absid. Altaret utgörs av en ramverkskonstruktion med enkla fyllningar dolda av altarduk, antependium och altarbrun. Altaret var tidigare prytt av ett stort träkors som ersatts av en kopia av Bertel Thorvaldsens skulptur ”Kristus” från 1821. Skulpturen står mot ett rundbågigt bakstycke tillverkat av stående brädor klätt med mörkgrönt sammetstyg och förgylld ram. Den halvcirkelformade altarringen tillverkades 1962 och utgörs av en överliggare och glest ställda ståndare i lackad ekfanér. Knäfallet är klätt med lila tyg från 1990-talet. Delar av den gamla altaruppsatsen från 1600-talets första hälft finns uppsatta på långhusets norra och östra väggar. Altaruppsatsen tillverkades sannolikt av träsnidaren Jacob Kremberg. De bevarade delarna utgörs av altartavlans ramverk samt av fyra hermer. Predikstolen med baldakin tillverkades på 1860-talet och är placerad mot sydöstra långhusväggen. Predikstolen är ådringsmålad och har åttkantig korg som vilar på en pelare med profilerad bas och nås via en trappa från söder. Korgens sidor är försedda med fyllningar, över dessa löper en mindre förgylld list och ett utkragande profilerat listverk som avslutas upptill med en skoning av grönt sammetstyg. Baldakinen har ett avsmalnande tak som kröns av ett förgyllt latinskt kors. Dopfunten är tillverkad i krysshamrad höörsandsten och formgavs 1973 av konstnären Stig Ryberg från Malmö. Den utgörs av en låg cylinderformad fot, en utkragande kubisk mittdel och en låg cylindrisk överdel. I överdelen finns en urgröpning för dopfatet i mässing. Mittdelen är dekorerad med inhuggna symboler. Kyrkans orgel som tillkom 1879 tillverkades av A.V. Lundahl i Malmö. 1930 byttes orgelverket ut mot ett nytt tillverkat av M.J. & H. Lindegren i Göteborg, vilket i sin tur ersattes med dagens orgelverk 1967 som tillverkades av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund. Den ljusgrå orgelfasaden av A.V. Lundahl är bevarad sedan 1879 och har en högrest nygotisk utformning med ett högre mittparti flankerat av två lägre. Sidopartiernas pipfält avslutas uppåt av vardera tre rundbågar och ovanförliggande krenelering flankerade av tornkrönta pilastrar. Mittpartiet har större pipor och markeras av ett nygotiskt gavelmotiv med ett latinskt kors upptill. I mittpartiets nedre del finns ett lackerat spelbord. Bänkinredningen utgörs av två öppna kvarter placerade på var sida om mittgången. Gavlarna är tillverkade i gråmålat gjutjärn och har mjuka former samt ornamentik i nygotisk stil. Nya bänksitsar, ryggstöd, psalmbokshyllor och fotstöd i lackad ekfanér tillkom på 1960-talet efter ritningar av arkitekt Jan Löfqvist. Klockarebänken som står mot långhusets sydvägg tillverkades i ek 1573 och stod tidigare i det medeltida långhuset. Sidorna är tillverkade med ramverkskonstruktion och har tre slutna sidor och en öppen ingång på ena kortsidan. Fyllningarna är släta medan framsidans sidopartier är dekorativt snidade och har förhöjd rundbågig solfjäderornamentik. Under rundbågarna finns vapensköldar och textband. De två kyrkklockorna hänger i tornets klockbock av ek. Storklockan göts om 1868 och lillklockan 1675. |
