Stäng fönster TRELLEBORG SANKT NICOLAUS 1 - husnr 1, SANKT NIKOLAI KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SANKT NIKOLAI KYRKA (akt.) | |
| 2018-02-28 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Vapenhuset i tornet är ett rektangulärt rum med sparsamt dagsljus från två fönster med glasmålningar från 1943 av Hugo Gehlin. På golvet ligger tegelgolv, åttkantiga gula och mindre röda hörntärningar. Väggarna är klädda med bröstpanel där den tidigare bänkinredningens motivmålade gavlar är inmonterade. Ovanför panelen är väggarna målade i tegelimitation. I taket sitter, liksom på väggarna, inmonterat målade bänkgavlar mellan bjälkarna. Åt väster finns bakom ekpanel och dörrar vindfång, wc och elcentral. I öster leder höga dubbeldörrar till långhuset. Kyrkorummet består av ett långhus med tre travéer, korsarmar åt norr och söder och ett upphöjt kor. I väster finns orgelläktaren. Öster om koret ligger sakristian. Från norra korsarmen nås Ehrenbuschska gravkapellet. Öppna bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggarna. Golvet är belagt med röd och grå slipad öländsk kalksten från 2015 och under bänkarna ligger ekparkett från 1978. Väggarna är putsade och målade med oljefärg i röd, gul och svart tegelimitation. Fönsternischerna är målade med flerfärgade bladfriser. Rummet är välvt med spetsbågiga fyrdelade ribbvalv som vilar på pilastrar. Ribborna består av profiltegel med tre rundstavar. Valv, ribbor, sköld- och gördelbågar är mycket rikt dekorerade med flerfärgade blomsterbårder. Valvkapporna har en gul bottenfärg med schablonmåleri. En ny stor halvrund altarplats/podium byggdes ut i korsmitten 2015 i anslutning till koret. I trappan upp till altarplatsen är infälld belysning och sättstegen är klädda med plåt med delar av trosbekännelsen utskuren i plåten. Koret är till skillnad från kyrkan i övrigt vitmålat sedan 1937. Valvribborna är gråmålade och vilar på putsade konsoler på väggen. Golvet är belagt med röda och gula tegelplattor som är lika vapenhusets golv. Innanför altarringen ligger svart och vitt marmorgolv som är täckt med matta. Längs norra och södra väggarna i koret står medeltida korstolar. Intill östväggen står sedan 1937 återigen altaruppsatsen från 1600-talet. Rosettfönstret bakom altaruppsatsen murades igen 1937 men glasmålningarna syns utifrån. Dessutom finns två rundbågiga fönster med glasmålningar med bilder av Paulus och Petrus. Glasen är tillverkade i Tyskland och tillkom 1907. Norra och södra korsarmen har golv, väggar och valv som är lika långhusets. Bänkinredningen är borttagen i båda korsarmarna. Norra korsarmen är inredd med lekhörna, sidoaltare, modell över Jerusalem och monter med silversamling. På väggarna hänger flera epitafier. Här finns ingången till Ehrenbuschska gravkapellet med en dörr från 1600-talet som flyttats hit från predikstolstrappan. I gravkapellet står kistor från 1600-1700-talet. Kapellet är vitmålat, har tegelgolv och är välvt med ett flackt kryssvalv. I södra korsarmen står den digitala orgeln, skåp och broschyrställ. Gravstenar som tidigare låg i golvet är uppsatta längs en vägg. Vardagsentrén är i södra korsarmen via ett vindfång. Det nybyggda vindfånget har golv av bohusgranit och innertak av slät ekpanel. Väggarna är dels de befintliga tegelväggarna på kyrkan och dels nya glaspartier. Den befintliga granitsockeln togs bort och ersattes av en putsad sockel. Kontakterna för dörröppning är placerade på stolpar av perforerad cortenstål. Orgelläktaren i väster i tornet öppnar sig mot långhuset genom en spetsbåge. Läktaren byggdes ut en meter 1967. Den täta barriären av ådringsmålat trä har en arkad av rundbågar och kolonetter. Orgelns ryggpositiv är integrerat i barriären. Sakristian nås med en dörr vid sidan om altaruppsatsen. Rummet är halvcirkelformat och har fyra fönster med glasmålningar från 1932 av konstnär Anders Nilsson. Taket är välvt med ett flackt hjälmvalv med dekormålning med rankornament. Golvet är belagt med heltäckningsmatta. Rummet är möblerat med förvaringsskåp och skrivbord. Tornets övre våningar nås via ett trapphus med ingång både utifrån och från vapenhuset. Trapphuset är samtida med tornet från 1617. Tornet ersatte då ett smalare senmedeltida torn. Ingången från vapenhuset till trappan är dock från 1933. Spiraltrappan och väggarna är av tegel. Upp till orgelläktaren är trappans steg belagda med Skrombergaklinker. I tornets andra våning, ovanför orgelläktarens isolerade valv, finns ett före detta fläkthus till orgeln. Den östra väggen i rummet är långhusets forna västgavel och väggen har medeltida rundbågiga och senmedeltida spetsbågiga blinderingar. I det höga klockrummet är väggarna putsade och vitmålade, golvet av obehandlade brädor och det finns ljudluckor i alla väderstreck. I klockbocken av kraftigt återanvänt ekvirke hänger tre klockor från 1500-talet. Här finns även kvar tornväktarens brädinklädda sovplats. Tornväktaren tutade i en kopparlur i alla väderstreck varje kvart enligt Frostin. Så sent som 1858 beslöt sockenstämman att återigen anställa två tornväktare. På vinden ovanför långhus, tvärskepp och kor är takstolarna av saxtyp med ett hanband strax ovanför de isolerade valven. Skiffret byttes 1991 och ligger sedan dess på plywoodskivor på läkt. Inredning och inventarier Altaret från 1937 är murat av rött tegel med kraftig altarskiva av kalksten. Sidoaltare, i norra korsarmen, av lackat ekträ från 1960-talet med medeltida altarskiva av svart kalksten. Skivan har fem inhuggna konsekrationskors och återfanns när gamla kyrkan revs. Flyttbart altare från 2015. Altaret är utformat som en kub av bronsplåt som är laserskuren med ett mönster. Plåtarna är utvikningsbara. Toppskivans fyra trekantiga bitar kan fällas ut och vilar då på sidornas utfällbara plåtar som fungerar som stöd. Tillverkat av plåtslagare Gert Johanssons plåtslageri. Altaruppsatsen från omkring 1650 är av rikt skulpterad målad ek i barockstil. Den är uppbyggd i tre våningar avdelade med bjälklag. Centralscenen visar nattvardens instiftelse i snidad relief av ek. Den var ursprungligen målad men tvättades trären vid Zettervalls ombyggnad. Bilden flankeras av träskulpturer av Moses och Johannes döparen. Dessa inramas vertikalt av kolonner. På sidorna sitter rikt snidade vingar med medaljonger av Adam och Eva. Vingarna kröns av skulpturer. Altaruppsatsen kan komma från den verkstad som Jacob Kremberg i Lund efterlämnade. Altaruppsatsen är gjord av flera olika hantverkare enligt konservatorn som restaurerade den 1965. Altaruppsatsen var undanställd från 1881 fram till 1937 när den återfick sin plats. Altarringen av trä från 1883 är ritad av Helgo Zettervall. Altarringen har en genombruten arkad av kolonnetter. Ekådrad med detaljer i färg och guld. Överliggare och knäfall är klädda med röd sammet. Dopfunten av kalksten är sannolikt tillverkad på Gotland omkring år 1300. Cuppan är åttkantig och dekorerad med spetsbågiga trepassformer i relief och en målad svart bård med text i guld. Foten är åttkantig. Tidigare har dopfunten varit högre med ett skaft och varit bemålad. Cuppan täcks av en marmorerad träskiva med hål för dopfatet. Över dopfunten hänger en snidad träbaldakin som tidigare tillhörde predikstolen. Predikstolen från mitten av 1600-talet är rikt skulpterad i ek. Originalfärgen togs bort 1883 och predikstolen fick sina nuvarande färger, brun marmorering, förgyllning men mestadels trären. Korgens sidor har inom rundbågiga fält reliefer av bibliska händelser. Hörnen markeras av evangelisterna som skulpturer. Tidigare fanns en dörr till predikstolens trappa. Numera sitter dörren i ingången till Ehrenbuschska gravkoret. Bänkinredningen är öppen, ritades av Helgo Zettervall och tillkom 1883. Bänkarna byggdes om 1967 för att göras bekvämare. Inredningen är ådringsmålad med detaljer i grönt och rött i relief på gavlarna. Fasta dynor finns på rygg och sitsar. Integrerat fotstöd och psalmbokshylla. Stolar från 2015 ritade av Åke Axelsson från Gärsnäs Möbler. Trästolarna är betsade rödbruna med skinnklädsel på sits och ryggstöd. Stolarna står kring det nybyggda podiet i korsmitten. Orgeln på orgelläktaren byggdes 1972 av orgelbyggare Dieter Ott från Göttingen i Tyskland. Fasaden är av laserad ek. Orgeln används inte. Digitalorgel, Allen, från 1990-talet står i södra korsarmen. Storklockan är från 1559, mellanklockan från 1501 och lillklockan från 1525. En klocka från 1899, tillverkad av Linderots urfabrik, som används som slagklocka för tornuret sitter på utsidan av tornet. Övrigt Flera epitafier, bland annat Bertelsens från 1614 där rådman Niels Bertelsen avbildas med sina tre hustrur, varav två döda, samt ett dött barn. Korstolar, senmedeltida av ek. Eventuellt övertogs stolarna från franciskanerklostret när det revs på 1600-talet. |
