Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TRELLEBORG FRU ALSTAD 42:1 - husnr 1, FRU ALSTADS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

FRU ALSTADS KYRKA (akt.)
2018-04-19
Interiörbeskrivning
Interiör
Entrén finns i tornets bottenvåning. Det är ett litet kvadratiskt vindfång utan dagsljus med ett högt valv. Golvet är belagt med kalksten. Väggarna är tunt vitputsade med tegelstrukturen synlig. Flera öppna bomhål efter byggnadsställningar är bevarade i väggarna. Kryssribbvalvet har spetsbågiga sköld- och gördelbågar och är vitputsat. Ribborna är halvrunda. En järnlykta med klarglas hänger ner från valvet. Pardörren av ramverk till kyrkorummet är klädd med liggande grönblå panel mot vindfånget.

Kyrkorummet består av ett brett långhus med två skepp och ett smalare kor. I långhusets västra del finns orgelläktaren. Långhuset är nästan kvadratiskt. I dess mitt står en pelare, från vilken fyra stjärnvalv utgår. 16 valvribbor möts i mittpelaren. Slutna grönblå bänkar med mittgångar upptar långhuset. Bänkarna är vända åt två håll. Predikstolen står i sydöst i långhuset. Golvet är belagt med kvadratiska kalkstensplattor i rött och grått, diagonalt lagda. Under bänkkvarteren ligger furubrädor. Högt placerade fönster belyser rummet. Fönstren är indelade med murpelare av profiltegel. Väggarna är tunt slätputsade och vitkalkade med underliggande tegelstruktur synlig. Ett band av kalkmålningar löper längs långhusets väggar. De avbildar bibliska scener samt olika helgon. Målningarna är numera mycket fragmentariska. Banning daterar väggmålningarna till 1500-talet medan valvmålningarna är från 1400-talet.

Långhusets fyra stjärnvalv har ribbor som vilar på konsoler på väggarna, utformade som en triangel som avslutas med en knopp nertill. Valvkapporna är murade av halvstenstegel. Ribborna av formtegel är rundade i nedre delen och övergår till fyrkantigt tvärsnitt i övre delen. Valven möts i mittpelaren i långhuset. På mittpelaren finns flera bomärken från tidigare pilgrimer. Gördel- och sköldbågar är spetsbågiga med rundade ribbor. Ribborna är målade i rött och grått med imiterad kvaderindelning. Längs ribborna löper en stiliserad växtbård. Målningarna i valven tillhör Skanörgruppen. Ribborna i koret i Skanör är målade på samma sätt.

Triumfbågen mellan långhus och kor är bred, hög och rundbågig och målad med kvadermålning i rött och grått. Ett triumfkrucifix från 1400-talet med detaljerat skulpterat ansikte står på en trabesbjälke i triumfbågen. Koret är upphöjt med tre trappsteg av grå kalksten. Golvet är även i koret av röd och grå kalksten och väggarna är tunt vitputsade med tegelstrukturen synlig. På väggarna är sex konsekrationskors,
invigningskors, målade. Flera nischer finns i korväggarna. Koret täcks av ett stjärnvalv och i östra delen av ett sexkappigt valv. Valvribbornas växtbård är mer stiliserad i koret. Koret upptas av altaruppsatsen innanför altarringen samt bänkar längs väggarna. I nordväst står dopfunten och ett piano.

Orgelläktaren i väster i långhuset är från 1742. Den flyttades i mitten av 1800-talet till norra långhusväggen. Vid Wåhlins renovering 1907 flyttades läktaren tillbaka till sin tidigare plats i väster. Läktaren vilar på livligt marmorerade kolonner. Den täta läktarbarriären är indelad med målade bilder från Jesus levnadshistoria. Bilderna omges av ett marmorerat ramverk. Ett textfält i underkant beskriver motiven.

Det medeltida vapenhuset från 1400-talet nås från långhusets sydportal som är rekonstruerad 1907. Dörren är äldre av tre ekplank målad grönblå med ett kraftigt lås med skjutregel mot långhuset och klädd med diagonalställd panel mot vapenhuset Ytterdörren mot söder är också av tre breda ekplank och med ett kraftigt äldre lås av trä. Golvet är av kalksten och väggarna tunt putsade. Taket är plant och slätputsat.
Vapenhuset innehåller förvaringsskåp, bänkar och ett bord. På väggen hänger orgelfasaden från 1856 och på golvet står en kyrkklocka från 1552. Sakristia och förråd byggdes till på korets norrsida 1907 av Theodor Wåhlin. En ursprunglig dörröppning i koret togs åter upp till utbyggnaden. Golvet är belagt med brädgolv, väggarna och det plana taket är slätputsade vita. Sakristian är möblerad med textilskåp, värdeskåp och skrivbord.

Vinden och tornets övre våningar nås från tornets norra ingång med en murad rund tegeltrappa som övergår i en brant ståltrappa med gallerdurk. Tornet är mycket smalt och klockorna hänger ovanför varandra. Väggarna är putsade och flera bomhål från byggnadsställningar är bevarade. På långhusvinden finns spångar över de oputsade valven. Väggarna är av storstenstegel. Taklaget av furu och enstaka av ek består av sparrar, hanband, stödben, tassar och remstycken samt saxsparrar.

Inredning och inventarier
Altaret av okänd ålder är murat och slätputsat. Altarskivan är av slipad mörk kalksten.

Altaruppsatsen i snidad bemålad ek är från 1689 och gjord av snickarmästare Ludvig Andersson i Malmö, enligt Ernst Frostin. Altaruppsatsen är uppbyggd av predella, en altartavla i mitten som är omgiven av marmorerade kolonner och sidovingar samt ett överstycke. Oljemålningen i mitten föreställer nattvarden. En tidigare kyrkoherde är avbildad i vänstra delen av tavlan. Sidovingarnas ytterkontur är utformad som drakliknande djur och på dem är snidade blommor i en urna.

Altarringen från 1907 är ritad av Theodor Wåhlin och har en femsidig plan. Räcket består av kraftiga urnformade balusterdockor med en profilerad överliggare målad i grönblått. Knäfallet är klätt med röd sammet.

Dopfunten av sandsten är från 1100-talet. Foten nytillverkades 1906-07 av kalksten efter Wåhlins ritning. Den runda cuppan är slät utan dekor. Den fyrkantiga foten med lågerhuggen kant övergår i ett skaft med flera vulster och lister.

Predikstolen av snidat bemålat trä i barockstil är troligen från 1739 och tillverkad av skulptören Alexander Råå. Trappan tillkom 1906-07 efter T. Wåhlins ritningar. Predikstolen restaurerades 1907 då dess vita färg avlägsnades och ursprunglig färg togs fram. Korgens fyra sidor är rikt snidade med snäckor och växtslingor. Sidorna avdelas med vridna kolonner och änglahuvuden i ovan och nederkant. En baldakin hänger ovanför predikstolen. Baldakinen av bemålat trä kröns av överstycken med slingrande växtornamentik. Hörnen markeras av små snidade tinnar.

Bänkinredningen är sluten, tillkom på 1700-talet men byggdes om 1907. Sidostyckena behölls. Norra skeppets bänkar är från 1907. Bänkarna har ryggar och framskärmar tillverkade av ramverk och fyllningar. Gavlarna är släta medan dörrarna är dekorerade med en rundbåge som vilar på räfflade pilastrar. En profilerad överliggare binder samman gavlar och dörrar. Målade i grönblått. På en dörr är sparat spår av tidigare bemålning med landskapsbilder.

Orgeln är byggd 1944 av E A Setterquist & Son i Örebro. Fasaden är ritad av Eiler Græbe. Den moderna fasaden har synliga trä- och metallpipor. Mittpartiets pipor är utformade som ett V, bakom står träpipor formade som ett A. Orgeln 1944 ersatte en äldre orgel från 1856 vars fasad numera är uppsatt på väggen i
vapenhuset.

Lillklockan är gjuten av M F Kiellström 1790. Moderna storklockan är gjuten 1964 av M & E Ohlssons klockgjuteri i Ystad. Dessa två klockor hänger ovanför varandra i tornet. Storklockan är gjuten 1522 av Jens Grydestöber i Lund. Denna klocka används inte utan står i det gamla vapenhuset.

Övrigt
Krucifix från mitten av 1400-talet. Senare bemålning. Korset är från Wåhlins renovering 1907. Detaljerat skuret lidande ansikte med djupa fåror.