Stäng fönster TRELLEBORG HEMMESDYNGE 38:1 - husnr 1, HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA) (akt.) | |
| 2018-11-13 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med röda kvadratiska tegelplattor, väggarna är slätputsade och vitfärgade, taket är lågt och klätt med vitmålade brädor. Rummet har dagsljus från två högt sittande fönster varav det ena skärs av med taket. I norra delen finns en trappa till tornets övre våningar. Under trappan finns ett teknikutrymme avdelat med en vit brädvägg. Rummet är möblerat med broschyrställ, bord och bänk. På väggen hänger Karl XII:s monogram. En ekådrad pardörr med blyglasad överdel leder till kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus och smalare kor. Öppna ekådrade bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggarna. I långhusets västra del står orgelläktaren. Långhuset är välvt med tre putsade kryssribbvalv, vilande på tresprångiga pilastrar med kragband. Valven är murade med halvstenstegel. Valvribborna har rektangulärt tvärsnitt. Gördel- och sköldbågarna är spetsbågiga och har följdskift. I valven hänger mässingsljuskronor och på väggarna lampetter. Väggar och valv är slätputsade och dekormålade i nygotisk stil sedan 1901. Bårder med bladslingor omger fönstren och löper även längs väggarna i fönstrens nederkant. Nedre delen av väggarna är målade som imiterade stenblock och marmorerade, liksom valvbågarna och ribborna. Valvkapporna är delvis målade med bladslingor. Golvet är belagt med mörkröda kvadratiska tegelplattor från 1960. Under bänkkvarteren ligger furubrädor. Stora, lågt placerade gjutjärnsfönster belyser rummet. Fönstren är försedda med innerfönster med smal mörk metallbåge och helt glas. Predikstolen och ett piano står i sydöst, en ljusbärare i nordöst. Koret är upphöjt ett steg och belagt med samma tegel som i långhuset. Koret är välvt med ett kryssribbvalv liksom i långhuset. Väggar och valv är dekormålade och valvkapporna i koret är helt täckta med bladmönster. Koret avslutas med ett sexkappigt valv målat blått med en stjärnhimmel. Koret upptas av altaruppsats, altarring och dopfunt. Den lilla sakristian inryms bakom altaruppsatsen. I väggarna finns två små murnischer och en prästutgång. På ömse sidor om dörren sitter små fönster med färgat glas i starka färger. Orgelläktaren i väster med avrundade hörn vilar på pelare. Läktarbarriären är tät med lister för att likna ramverk, ådringsmålad och tillkom 1930 när läktaren utökades. Tornets övre våningar nås från vapenhuset. På fjärde våningen finns klockvåningen med klockbocken av furu med två klockor. Väggarna är slätputsade och på golvet ligger brädor. Det är öppet upp mot tornvinden. Det finns ljudöppningar åt fyra håll. Vinden nås genom en plåtlucka från tredje våningen. Valven är oisolerade. Taklaget förnyades när kyrkan byggdes till 1854. Takstolarna av furu står tätt och består av högben, dubbla hanband, tassar, stödben och remstycken. Träspån ligger som underlag för takpannorna. Inredning och inventarier Altaret av trä är tillverkat i ramverk och fyllningar. Altaret är rektangulärt med rundade hörn och målat ljust grönbeige. På baksidan finns lådor för förvaring. Tillverkat okänt år. Altaruppsatsen är en målning i dova färger föreställande Jesus i Getsemane målad 1862 av CC Dahlberg. Målningen omges av en förgylld ram med dekorativa bårder. Altarringen har en mjukt svängd planform och innehåller två grindar. Altarräcket av trä i nygotisk stil är genombrutet med en arkad med tre- och fyrpass. Målad i bruten vit. Överliggare och knäfall är tygklätt. Tillverkad okänt år men troligen när kyrkan byggdes till 1854. Dopfunten är medeltida av sandsten och troligen från när kyrkan uppfördes. Den runda cuppan är dekorerad med en rundbågsfris i överkant och en repstav i mitten. Nedtill finns så kallad godronnering, stående rundstavar. Foten av kalksten är fyrkantig med markerade hörntappar. Den står på ett modernt fyrkantigt underrede av kalksten. Funten står nära ”Bollerupsgruppen” enligt Lars Tynell i ”Skånes medeltida dopfuntar”. De kännetecknas av rundbågsfris i ovankant och godronnering på undersidan. Predikstolen med baldakin från 1850-talet är ritad av arkitekt J E Söderlund. Ny trappa tillkom 1901. Den sexsidiga korgen har sidor med arkadbågar med trepass. I fyllningarna är målat växter och bladornament. Korgen är målad i mörk ekådring med förgyllda detaljer och växter i dovt gult och grönt. Baldakinen kröns av en stor förgylld krona av slingrande blad. Bänkinredningen är öppen, i nygotisk stil och tillkom 1901 vid kyrkans renovering. Bänkarna är likadana som sattes in i Trelleborgs kyrka 1884 och var ritade av Helgo Zettervall. Gavlarna är dekorativt utformade med genombruten fot och fyllningar med rundbågar, fyrpass samt armstöd. Gaveln avslutas upptill av en profilerad överliggare. Ryggstöden är i ramverk med fyllningar. Målad i ljus ekådring. Röda dynor ligger i bänkarna. För att dölja nya radiatorer under sitsarna har gavelfotens öppning numera en skiva på insidan. Orgeln är byggd 1930 av A Magnussons Orgelbyggeri i Göteborg. Omdisponerades 1960 av samma firma. Fasaden i nygotisk stil ritades förmodligen av J E Söderlund 1856 till en äldre nu riven orgel. Fasaden är ekådrad med förgyllning. Mittpartiet är högre och indelat i spetsbågiga pipfält. Sidopartierna är utformade som runda torn. Dekorerad med reliefer och i ovankant med trepassbågar. Storklockan av malm är omgjuten 1730 av Andreas Wetterholtz. Lillklockan av malm är gjuten 1786 av Maria Wetterholtz. Båda klockorna är prydda med växtbårder och inskriptioner. |
