Stäng fönster TRELLEBORG VÄSTRA ALSTAD 26:1 - husnr 1, VÄSTRA ALSTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VÄSTRA ALSTADS KYRKA (akt.) | |
| 2018-04-18 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning och är kyrkans äldsta del och enda medeltida rum. Det är ett rymligt rum med ett högt medeltida kryssribbvalv. Rummet har dagsljus från ett fönster i söder i en djup nisch. Golvet är belagt med tegelstenar lagt på flatan och en inmurad gravstenshäll. Väggar och valv är putsade och vitfärgade med stenens ojämna struktur synlig. Kryssribbvalvet är murat av helstenstegel, vilket betyder att teglet är stående. Valvet vilar på hörnpilastrar med olika utformning. I nordöstra hörnet finns ett djurhuvud vid ribbans anfang. Ribborna är halvrunda. Sköldbågarna med följdskift är rundbågiga åt två håll och spetsbågiga åt två håll. Rummet är möblerat med bokbord och klädhängare. Mellan vapenhus och långhus finns en passage som tillkom på 1940-talet. I passagen finns dörrar till orgelläktaren, teknikrum och till långhuset. Dörrarna är ramverksdörrar med fyllningar målade i grått. Kyrkorummet består av ett brett ljust långhus som är indelat i tre skepp avdelade med kolonner. Koret har samma bredd som långhuset men markeras genom att det är upphöjt. I långhusets västra del finns orgelläktaren. Öppna bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Även sidogångar finns. Golvet är belagt med olika material. I mittgången ligger åttkantiga cementplattor i rött och grått med svarta hörntärningar från 1892. I sidogångarna ligger tegelgolv från 1940. Under bänkkvarteren ligger sexkantiga handslagna tegelplattor. Tegelgolvet under bänkarna är det golv som före 1892 års utvidgning låg i mittgången. Stora rundbågiga gjutjärnsfönster med blyinfattat tonat glas belyser rummet, samt ett runt fönster i korets östvägg. Fönsterbänkarna är täckta med mörk kalksten. Kyrkorummets mittskepp är välvt med ett spetsbågigt trävalv medan sidogångarna har plana tak. Samtliga väggar och innertak är slätputsade och vitfärgade. Valvet bärs upp av två rundbågsarkader med vita kolonner med fyrklöverformat tvärsnitt. Mellan valvet och arkaden löper en bred profilerad list. Från taket hänger mässingskronor och på väggarna sitter mässingslampetter. Koret är upphöjt med ett terrazzosteg. Golvet i koret är belagt med cementplattor med blommönster och en fris. Innanför altarringen ligger furugolv belagt med en matta. I korets sidoskepp ligger samma plattor som i långhusets mittgång. Koret upptas i mitten av altaruppsatsen innanför altarringen. På ömse sidor om altaret finns rundbågiga dörrar med ramverk och fyllningar som leder till sakristian. I söder står predikstolen, digitalpiano och trädopfunten. På norra sidan står stendopfunten, dopaltare och ljusbärare. I koret finns två fönster med glasmålningar med motiv av Paulus och Martin Luther mot norr och söder. I öster ovan altaruppsatsen finns en rund glasmålning av Jesus uppståndelse. Sakristian har en halvcirkelformad plan. I öster finns en ramverksdörr ut och på ömse sidor fönster. Golvet är belagt med plattor lika långhuset. Väggarna och det plana, låga taket är putsade och vitmålade. I sakristian finns skrivbord, skåp till textilförvaring och värdeskåp. Orgelläktaren i väster upptar hela långhusets bredd. Läktaren bärs av kvadratiska träpelare. Undersidan är klädd med målad pärlspontpanel. Den täta orgelbarriären är indelad med en rundbågsarkad och målad i vitt, beige och guld. På läktaren står orgeln och bänkar. Tornets övre våningar nås utifrån från tornets norra ingång via en trätrappa i ett tegelmurat trapphus i muren. Det tegelmurade trapploppet i tornets nedre del kan vara medeltida. Tornvalvet är oputsat. I klockvåningen på tredje våningen står klockbocken med tre klockor. Väggarna i tornet är av gråsten, golvet av obehandlade brädor. De stickbågiga ljudöppningarna har omfattning av tegel. Vinden över långhuset nås genom en öppning från tornets andra våning. Tunnvalvet är isolerat. Takstolen är av furu med sparrar, hanband, stödben, tassar och snedsträvor. Inredning och inventarier Altaret från 1964 är murat i rött tegel och har en kraftig altarskiva av slipad mörk kalksten. Altaret är murat intill östväggen. Altaret tillkom vid Torsten Leon-Nilsson restaurering. Dopaltaret från 1949 är ritat av Eiler Græbe. Det är murat i rött tegel med vita fogar. Altarskivan är av polerad mörkgrå kalksten. Altaruppsatsen i renässansstil av additionstyp är troligen från 1590-tal. Tavlorna tillkom eventuellt 1695. Förmodligen var det tidigare texttavlor på bildernas plats. Altaruppsatsen restaurerades 1941 av Osvald Owald. Tavlorna framställer Jesu födelse och korsfästelse, nattvardens instiftelse och himmelsfärden. Över målningarna finns en baldakin målad som en himmel. Baldakinen vilar på två framförställda kolonner. Uppsatsen har snidade vingar på sidorna samt kröns av figurer och ett gavelmotiv. Altarringen från 1892 har en femsidig plan. Räcket har en genombruten rundbågsarkad med räfflade pelare i trä målat i bruten vit kulör med bronserade detaljer. Överliggaren är målad i grönt. Knäfallet är tygklätt. Dopfunt 1 av Ignabergakalksten är gjord av skulptören Anders Jönsson 1944. Cuppan är rund med huggna reliefer föreställande Bebådelsen, Herdarnas tillbedjan och Jesu dop. Foten är åttkantig, skaftet runt med en vulst. Dopfunt 2 från mitten av 1800-talet är av trä och koppar. En räfflad rund träpelare står på en kvadratisk fot. Pelaren kröns av en dopskål i koppar med mönster. Predikstolen är av snidat målat trä i renässansstil från 1598. Trappan tillkom 1892. På 1940-talet togs ekådringen bort och tidigare färgsättning togs fram. Korgens sidor framställer evangelisterna i reliefer inom rundbågiga fält som kröns av gavelfält. Hörnen markeras med kolonner med baser i form av änglar och kapitäl med akantusblad. Bänkinredningen är öppen och tillkom 1892. Den var ursprungligen målad i ekådring. Ombyggda under 1940-talet för att göras bekvämare med lutande ryggstöd. Gavlarna är uppbyggda med ramverk och fyllning. Utformningen påminner om enkla pilastrar med bas och kapitäl. Gavlarna är marmorerade i grått och brunt medan övrigt är målat grått. Psalmbokshylla och fotstöd är integrerat. Orgeln är byggd 1968 av Nils Hammarberg i Göteborg. Orgelfasaden är från 1868, troligen ritad av C Mårtensson. Fasaden är indelad i tre pipfält med rundbågiga öppningar avdelade med pilastrar krönta med spiror och klot. Ovanför rundbågarna finns dekorationer i form av olika musikinstrument. Fasaden är målad i ljusa färger med vitt, beige och detaljer i guld. Orgeln kompletteras av ett digitalpiano av märket Yamaha som står i koret. Storklockan från 1928 är gjuten av M&E Ohlsson i Ystad. Mellanklockan är gjuten 1757 av Andreas Wetterholtz i Malmö. Lillklockan är ursprungligen från 1814 men göts om 1945 av M & E Ohlsson i Ystad. Samtliga klockor pryds av inskriptioner och bårder. Mellanklockan dessutom av änglar och figurer. |
