Stäng fönster SJÖBO BJÖRKA 22:1 - husnr 1, BJÖRKA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BJÖRKA KYRKA (akt.) | |
| 2018-10-09 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom kyrkans huvudentré i söder nås vapenhuset vars enda ljusinsläpp kommer från två lågt sittande små rektangulära fönsteröppningar i södra fasaden. Golvet är belagt med gult rektangulärt tegel, väggarna är vitputsade och innertaket utgörs av breda spontade tiljor målade i grågrönt. Utmed med väggarna löper murade och vitputsade sittbänkar. I det nordöstra hörnet finns två murade trappsteg som leder vidare till en avsats med en brant vindstrappa i trä målad i samma kulör som taket. Ingången till kyrkorummet sker genom en rakt avslutad ramverksdörr vars övre glasade fyllning har bårder av röda och blå glas. Dörren sitter i kyrkans ursprungliga romanska sydportal, vars omfattning är fragmentariskt bevarad i form av en bas med två engagerade kolonner öster om dörröppningen. Dörrbladet är liksom ytterportens insida målad i samma grågröna kulör som taket. I golvet framför dörröppningen ligger en äldre gravhäll. Långhusets utgörs av två travéer slagna med kryssvalv. Valvribborna med rektangulärt tvärsnitt och de spetsbågiga sköld- och gördelbågarna vilar på knippepilastrar med profilerade kapitäl. Valven är liksom de slätputsade väggarna vitkalkade. I det nordöstra hörnets ena valvsvickel är ett parti med äldre kalkmåleri frilagt. Golvet är belagt med brunbetsat och lackat furugolv. Långhuset upptas till största del av de slutna bänkkvarteren på ömse sidor om mittgången. I det nordvästra hörnet står orgeln medan det sydöstra upptas av predikstolen. Koret avskiljs från långhuset genom en rundbågig triumfbåge med trabesbjälke vilken bär upp ett triumfkrucifix flankerat av två mindre träskulpturer (se vidare Inredning och inventarier). Utformning för golv, väggar och valv går igen från långhuset, med skillnaden att kryssvalvets ribbor vilar direkt på sköld- och gördelbågarnas murpelare. Valvribborna har frilagt kalkmåleri i rött och svart. Fönstrens glasmålningar som tillkom i början av 1960-talet är tillverkade av Franz Mayersche Hofkunstanstalt i München och framställer i starka färger en kalvariegrupp i söder samt Maria och barnet i norr. Absidens golvnivå som är ett steg högre avgränsas av altarbarriären och sträcker sig därmed ut i koret. Golvmaterialet är det samma som i långhus och kor. Väggar och hjälmvalv är slätputsade och vitkalkade. Vid södra väggen finns en piscina i rött handlaget tegel som är murad i förband med väggens murverk och ovan denna en nisch. Ovanför koringången i öster finns en ritsning i putsen som markerar en äldre igensatt murverksöppning. Absiden upptas i övrigt av altaruppsatsen. Långhus, kor och absid bevarar betydande delar av sina ursprungliga takstolskonstruktioner. Virket i långhuset och koret har daterats dendrokronologiskt till 1300–1308 respektive 1300–1302. Inredning och inventarier Altaret av okänd ålder utgörs av ett blockaltare i trä med tre murade pelare som avslutas ovanför altarskivan och utgör fundament till altaruppsatsen. Altaruppsatsen i skulpterat trä av så kallad additionstyp tillverkades enligt inskriptionen på predellan år 1600. Upphovspersonen är okänd. Formspråket är typiskt för renässansen med arkitektonisk uppbyggnad där predellan har tre kvadratiska socklar som bär upp marmorerade kolonnetter. Mellan dessa finns fyra texttavlor som försågs med bibeltexter från gamla och nya testamentet i samband med att altaruppsatsen målades om 1772. De ursprungliga texterna är okända men kan möjligen ha innehållit nattvardens instiftelseord. Mittpartiet flankeras av volutvingar medan överstycket utgörs av ett kraftigt listverk krönt av ett gavelmotiv med hermer flankerat av volutgavlar och tureller. Altaruppsatsen målades åter om 1890, då även texternas språk moderniserades, och har idag en färgsättning i rött, brunt, svart, vitt, blått, grönt och förgyllning. Den halvrunda altarringen i grågrön kulör är uppbyggd av svarvade balusterdockor med profilerade över- och underliggare. Knäfallet är klätt med ljusröd ylleväv. Grindar med samma utförande ansluter mot korets ytterväggar. Predikstolen i polykromt bemålat trä från 1643 har fyrsidig korg vars hörn markeras av de fyra evangelisterna med respektive attribut ståendes på volutprydda socklar som i sin tur vilar på volutformade konsoler med maskaroner. De tre synliga sidofältens reliefer framställer Dopet, Kristus på Förklaringsberget och Nattvardens instiftelse. Överstycket är profilerat med skurna ornament. Färgsättningen domineras av ljusblått, grått och förgyllning. Korgen vilar på en murad och vitputsad sockel. Över predikstolen hänger en sexsidig baldakin vars listverk är samkomponerat med korgens överstycke. Ljudtaket kröns av skulpterade figurer och kartuscher med kristusmonogram. Från listverket hänger fyra basunblåsande änglafigurer medan den fältindelade undersidan pryds av ornamentik, frukter och en centralt hängande förgylld duva. Predikstolen med baldakin ska ha ommålats en gång efter tillkomsten 1643. 1985 genomfördes en konservering med bland annat retuschering av figurer och partiell ommålning med äggtempera. Kyrkan saknar dopfunt och har istället en enkelt utformad dopfatsställning i gråmålat smide som tillverkats för ett dopfat i driven och punsad mässing från 1698. Den slutna bänkinredningen i ek från 1600-talet har gavlar med dubbla kannelerade pilastrar bärandes entablement med skuren relief och tandsnittsfris. Dörrarna är utformade som ramverk med en fyllning som pryds av dekormåleri av 1700-talstyp med akantusblad som bildar sköldformer. Vissa av dörrarna är även numrerade. Det mindre bänkkvarteret i sydvästra hörnet har en färgställning som möjligen härrör från 1700-talet eller tidigare, där ramverk och gavlar är marmorerade i blått och grått, medan dessa delar i övriga kvarter är täckmålade i den grågröna kulör som går igen i stora delar av kyrkans fasta träinredning. Orgeln med fem stämmor plus pedal tillverkades 1977 av Anders Perssons orgelbyggeri i Viken som kororgel för Södra Åsums nya kyrka. I samband med att orgelläktaren i Björka kyrka revs 1985 införskaffades orgeln som ersättning för ett tidigare harmonium. Utformningen är modernistiskt enkel, med synliga pipor i en femdelad fasad, och färgsättningen går i grågrönt och ljusgrått. Kyrkklockan som hänger på långhusvinden är tillverkad 1691 i malm och pryds av textband och lister. Triumfkrucifixet som hänger i triumfbågen är daterat till slutet av 1400-talet. Korset är av ek medan den lidande Kristus är tillverkad i björk och har instuckna kvistar i törnekronan. Det 1,44 m höga krucifixet deponerades på tidigt 1900-tal till Historiska museet i Lund, men återfördes till kyrkan i samband med den interiöra restaureringen 1985 och placerades då på en ny trabesbjälke. Triumfkrucifixet flankeras av två mindre skulpturer i björk föreställande den botfärdige respektive den obotfärdige rövaren. Till kyrkan hör ett proccesionskors i koppar som daterats till 1100-talet och därmed är äldre än kyrkan. Korset har cirkulära ändplattor med bildframställningar av evangelisterna medan Kristus återfinns på korsstammen. På korsets andra sida syns istället Petrus med nycklarna omgiven av helgonfigurer. Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse bör nämnas en träskulptur föreställande Johannes Döparen som hänger på norra långhusväggen och har daterats till 1400-talet, en äldre järnbeslagen sockenkista placerad vid uppgången till predikstolen samt en kormatta i röllakansteknik av Märta Måås Fjetterström från 1928. |
