Stäng fönster SJÖBO SÖVDE 35:1 - husnr 1, SÖVDE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SÖVDE KYRKA (akt.) | |
| 2018-10-09 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom kyrkans huvudentré i väster nås det kvadratiska vapenhuset i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med kvadratisk grå ölandskalksten lagt i förband och de putsade väggarna är liksom det medeltida ribbvalvet och dess knippepilastrar putsade och vitkalkade. I södra väggen finns en djup rundbågig nisch efter en igenmurad dörr- eller fönsteröppning. Rummet upptas till stor del av orgelläktaren som skjuter ut i vapenhuset från långhuset. Över läktarbarriären finns sedan restaureringarna i början av 1950-talet en panelad vägg som delar av rummet mot långhuset och skär ribbvalvet. Ytterportens pardörr utgörs på insidan av ramverk med tre fyllningar vardera i fernissad ek. Mot kyrkorummet leder en gråmålad pardörr, även denna med ramverk och tre fyllningar, vilken tillkom när vapenhuset delades av på 1950-talet. Kyrkorummets golv är belagt med kvadratisk ölandskalksten i varierande kulörer lagt i förband. Bänkinredningen står på upphöjda golv av lackad furu. Korets golvnivå är ett steg högre än övriga kyrkorummet och här är kalkstenen lagd diagonalt. Väggar och valv är liksom i vapenhuset putsade och vitmenade. De medeltida delarna, det vill säga det förlängda långhuset, är slagna med ribbvalv vars pilastrar har samma profilerade kapitäl som i vapenhuset. Valvbågarna och svicklarna har sedan 1999 delvis frilagt nonfigurativt kalkmåleri där rött är den dominerande kulören. Figurativa kalkmålningar har påträffats under putsen men inte kunnat friläggas på grund av deras dåliga vidhäftning. På vinden ovanför valven finns fragment av en bildframställning som tolkats som Sankt Kristoffer. Fjärde travéens nordvästra valvanfang är avkapat nedtill, vilket troligen har skett i samband med tillkomsten av nuvarande eller tidigare bänkinredning. Fjärde travéen, som tidigare fungerat som kor, har så kallade sakramentsnischer i väggarna, två i söder och en i norr. Korsarmarnas och korets kryssvalv som är samtida med byggnadsdelarnas uppförande på 1600-talet saknar ribbor och valven vilar direkt i murverken. Korets östvägg har ett flertal järnkrokar, troligen för epitafier under tiden koret fungerade som gravkor. Fönstren är målade i ljust grått och saknar innerbågar. Dörrarnas insidor utgörs av gråmålade fyllningsdörrar, delvis med gråmarmorerade speglar. Orgelläktaren i väster upptar hela långhusets bredd och vilar på fyra träbjälkar i väst–östlig riktning som bärs upp av sex pelare med kvadratiskt tvärsnitt. Pelarnas nedre delar är bredare och gråmarmorerade medan de profilerade kapitälen har polykrom bemålning i svart, rött och guld. Den slutna läktarbarriären med svängt framskjutande mittparti är uppbyggd av svartmålade ramverk och fyllningar med målad akantusornamentik i vitt och guld. Den profilerade överliggaren pryds av tandsnitt i svart, rött och guld. I söder återfinns en gråmålad spiraltrappa i trä som tillkom vid 1950-talets restaurering. Sakristian i öster har golv av lackad furu, vitmenade tegelväggar och innertak av spåntade gråmålade bräder. De gråmålade fyllningsdörrarna har lövformade trycken. Rummet är inrett med textilskåp, skrivbord och diskbänk med underskåp. Tornets tillbyggnad nås endast vi ytterdörren i söder. Utrymmet har gjutet betonggolv, vitmenade tegelväggar och hög takhöjd, där en brant trätrappa i öster leder upp till tornvåningarna. Såväl första som andra tornvåningen har äldre brädgolv och väggar av fogad natursten. I övre tornrummet syns gavlarnas tegelmurverk i munk- respektive renässansförband. I nedre tornrummet står en tidigare klockbock av ek medan kyrkans enda klocka hänger i en klockbock på övre tornvåningen, även den i ek. Kyrkvindens takstolskonstruktion av så kallad svensk typ i furu och ek tillkom 1760, med delvis återanvänt virke. Valven är oisolerade. Inredning och inventarier Altaret utgörs av ett murat och putsat blockaltare klätt med breda plank på fram- och ovansida. Troligen samtida med altaruppsatsen. Altaruppsatsen i polykromt bemålat trä tillkom 1640 genom Otte Thagesen Thott och Jytta Gyllenstierna, vilket deras initialer och respektive vapensköldar på den i övrigt textprydda predellan vittnar om. Corpus framställer Nattvardens instiftande i skuren relief flankerad av skulpturer av evangelisterna Matteus och Markus ståendes mellan vita kolonnetter med akantuskapitäl. På överstycket återfinns Korsfästelsen i relief, återigen flankerat av evangelistskulpturer, här Lukas och Johannes. Sidopartierna och krönet utgörs av rikt utsirade vingar och överst står en skulpterad Kristusfigur med segerfanan över inskriptionen ”Surrexit, non est hic, Marx 16:6.” (Han är uppstånden, han är icke här). Altaruppsatsens upphovsman är inte känd men har även tillverkat kyrkans predikstol och ska därtill ha snidat ett innertak på Sövdeborgs slott. En tavla på altaruppsatsens baksida förtäljer vilka förbättringsåtgärder Brita Barnekow lät utföra i kyrkan 1759 och 1760, där det bland annat framgår att altaruppsatsen bättringsmålades det senare året. Altarskranket i polykromt bemålad ek utfördes 1703 av bildhuggaren Anders Råå och utgörs av ett svartmålat ramverk med fyllningar av skuren akantusornamentik. Centralt i framstycket finns en medaljong med ett bibelcitat från Psaltaren. Planformen är rektangulär, där sidostyckena ansluter till altarets kortsidor. Grind finns åt norr. Knä- och handfall är klädda med röd sammet. Predikstolen med baldakin i polykromt bemålad ek tillkom liksom altaruppsatsen 1640, medan dörr och trappa är samtida med altarskranket och tillverkat av Anders Råå 1703. Korgen har oktagonal planform och vilar på en urnformad fot. Sidofälten framställer scener ur Jesu liv i skuren relief medan hörnen markeras av karyatider i form av dygder. Den åttasidiga baldakinens profilerade listverk kröns av ornerade vingar med änglaansikten och avslutas nedåt av pinjekottar och ett gallerverk av skuren akantus, vilken troligen utgjort förlaga till dörren, trappbarriären och altarskranket, alternativt är adderat till baldakinen 1703. Undersidan pryds av skuren växt- och fruktornamentik i relief samt innanför ett listverk en djupblå himmel med strålglans och en centralt hängande duva i vitt och förgyllning. Trappan med barriär och dörr är samkomponerat med altarskranket och uppbyggt av svartmålade ramverk med fyllningar av skuren akantusornamentik. Den romanska dopfunten i sandsten från 1100-talet har fyrkantig fot med hörntappar, runt profilerat skaft samt rund cuppa med huggen dekor i form av godronnering, repstav och rundbågefris. Urholkningen är skålformad med uttömningshål. Dopfunten vilar på en senare tillkommen sockel av slammat tegel. Den öppna bänkinredningen i ådringsmålad furu bör stilhistoriskt ha tillkommit kring sekelskiftet 1900. Gavlarna avslutas upptill med trepassformer och skurna fyrpass. Ryggstöden utgörs av ramverk med liggande fyllningar. Bänkarna har psalmbokshållare, fotstöd och sittdynor klädda med brunt tyg. De fyra främsta bänkraderna utgörs av slutna herrskapsbänkar med adelsvapen på gavlarna och sittbänkarna vända mot varandra. Ett liknande sentida arrangemang syns i södra korsarmen där bänkar vänts mot varandra och kompletterats med bord. Kyrkorgeln med 18 stämmor fördelade på två manualer och bas tillverkades 1951 av Troels Krohn, Hillerød, Danmark och föregicks av en orgel byggd 1874 av A.V. Lundahl, Malmö vilken i sin tur hade ersatt kyrkans första kända orgel från 1783. Från denna första orgel, byggd av Andras Malmlöf i Malmö, är huvuddelen av den polykromt bemålade fasaden i trä bevarad. Fasaden är tredelad med högre mittparti och framskjutande synliga pipor (från 1874 respektive 1951) flankerade av kannelerade pilastrar. De övre och undre kraftiga listverkens bemålning ansluter till kyrkans övriga fasta inredning i trä. Den enda kyrkklockan är gjuten 1896 av J.A. Beckman i Stockholm och pryds av bladfris, fyrpass, akroterionfris samt text omgiven av druvklasar och medaljonger. Kläppen byttes kring 1990, den äldre finns bevarad i tornet. Vad som hänt med den klocka som 1720 omgöts av Lars Wetterholtz i Malmö är okänt. Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse bör särskilt nämnas en mässhake från 1759 som ska vara ritad av Johan Tobias Sergel, ett antal kistplåtar över de adelsfamiljer som vilat i gravkammaren samt en fattigstock som tros härröra från tiden mellan senmedeltid och 1600-tal. |
