Stäng fönster SJÖBO ÖVEDSKLOSTER 2:10 - husnr 2, ÖVEDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖVEDS KYRKA (akt.) | |
| 2018-10-08 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom kyrkans huvudentré i väster nås det rektangulära vapenhuset. Golvet är på en mindre yta direkt innanför porten belagt med kalkstensplattor, i övrigt med kvadratisk rött tegel. Väggarna är liksom det plana innertaket slätputsade och vitkalkade. Kyrkportens insida utgörs av en enkel brädkonstruktion målad i grå oljefärg och försedd med bandgångjärn samt låskista i svartmålat smide. Mot norr och söder leder gråmålade ramverksdörrar med glasad överdel till läktartrappa respektive förråd. Kyrkrummet nås genom en pardörr i form av gråmålade ramverksdörrar vars övre del har frostat glas med rombisk spröjsning. Kyrkorummet är utformat som en bred salskyrka. Golvet är belagt med samma kvadratiska tegel som i vapenhuset. Korets ett steg högre golv är belagt med kalkstensplattor i varierande format medan det i de stängda bänkkvarteren ligger såpskurade furugolv. Väggarna och det spegelvälvda taket är slätputsade och vitkalkade. Fönstrens innerbågar i trä är gråmålade och spröjslösa. I söder leder en gråmålad ramverksdörr med stående rektangulära fyllningar till sakristian. Strax öster om dörren återfinns predikstolen som nås från sakristian via en rundbågig murverksöppning. På motsvarande sida i norr återfinns herrskapskyrkan, som har en stickbågig murverksöppning mot kyrkorummet. Från herrskapskyrkan skjuter en tresidig läktarbarriär med svarvade balusterdockor ut i kyrkorummet, på vilken vilar två kolonner som bär upp ett tresidigt ljudtak. Läktarbarriär och ljudtak är målade i grå oljefärg med förgyllda detaljer. Orgelläktaren i väster upptar hela kyrkorummets bredd och vilar i bakkant på murade och vitputsade pilastrar. I framkant bärs den vid ytterväggarna upp av smala kannelerade och gråmålade pilastrar i trä, medan den vid mittgången vilar på två breda pelare i trä, även dessa kannelerade och gråmålade. Den slutna och gråmålade barriären är i söder och norr utformad som ramverk vars fyllningar pryds av förgyllda rombiska raster. På mittpartiet, som åtskiljs från sidopartierna av minnestavlor med svart botten och förgylld ram och text, återfinns tre förgyllda bevingade änglaansikten samt festonger. Barriärens överliggare är profilerad med förgylld godronnering. Orgelläktaren nås via två dörrar i västväggen, placerade i rundbågiga nischer. Dörrarna utgörs av gråmålade ramverksdörrar med tre fyllningar och kammarlås. Sakristian har gråmålade brädgolv och vitputsade väggar och tak. Det sydöstra hörnet har en rundbågig altarnisch. Fönstrens innerbågar har samma utförande som i kyrkorummet och ytterdörrens inre dörrblad utgörs av en gråmålad ramverksdörr med tre fyllningar. Predikstolen nås via en trappa i lackad ek. Sakristian har fasta sittbänkar under fönstren och är i övrigt möblerad med skrivbord, stol och skåp för textilförvaring. Herrskapskyrkan har samma utförande som sakristian gällande golv, väggar, tak, fönster och dörrar. Möbleringen utgörs av en gråmålad sittbänk med dynor med rött tyg samt fem karmstolar i rokokostil, målade i grått och klädda med rött tyg. Från vapenhuset nås via en trappa i trä med gråmålat stolpräcke en övre våning med obehandlat brädgolv och vitputsade väggar. Från rummet, som upptas av orgelverket, leder de två dörrarna till orgelläktaren. I väster leder en enkel trätrappa vidare till klockvåningen, där kyrkvinden nås genom en mindre bräddörr. Takstolskonstruktionen är utförd i furu med dragare av stål mellan hanbanden. Valvet är isolerat. Inredning och inventarier Öveds kyrka bevarar i stor utsträckning ursprunglig inredning och inventarier. Om inte annat anges är nedanstående föremål samtida med kyrkan, tillverkade 1759–61 och ritade av Carl Hårleman eller Jean Eric Rehn. Altaranordningen utgörs av ett blockaltare i trä målat i en ljust sandgul kulör med altarskiva av svart kalksten. Den förgyllda dekoren består av festonger med ett bakomliggande raster och en centralt placerad medaljong framställandes en kalk med Det allseende ögat. De avfasade hörnen bär bevingade änglahuvuden. På altaret står ett stort förgyllt latinskt kors och över korfönstret hänger en förgylld strålglans i trä med Det allseende ögat, en kerub samt grå moln, troligen i gips. Ett dopaltare från 1947 är placerat mot långhusets norra vägg i anslutning till koret. Altaret i gråmålat trä med svart marmorskiva har profilerad sockel och överstycke. Utformningen är hämtad från predikstolen, med ramar av listverk som på framstycket pryds av ett änglahuvud och en festong i förgyllning. Ett samtida altare med snarlik utformning men utan förgylld dekor finns i sakristians rundbågiga nisch. Altarbarriären i gråmålat trä upptar hela korets bredd och är uppbyggt av svarvade balustrar med profilerad överliggare samt knäfall klätt med ljust naturgarvat skinn. Mittpartiet är framskjutande och direkt söder och norr om detta finns grindar. Predikstolen med baldakin hänger på långhusets södra vägg där den nås via en rundbågig muröppning från sakristian. Den tresidiga korgen har rektangulär planform med hörn avfasade i en hålkäl. Under- och överstycken är kraftigt profilerade. Sidorna pryds av festonger som infattas av ramar av listverk, även dessa med avfasade hörn. På framsidans överstycke finns ett bevingat änglahuvud. Den tresidiga baldakinen avlutas nedtill av en tofsförsedd lambrekäng medan det profilerade överstycket kröns av en kula med kors. I taket hänger en förgylld duva. Predikstolen och baldakinen är bemålade i samma ljusa sandgula kulör som altaret, med förgyllda detaljer. Dopfunten i sandsten är kyrkans enda utpräglade rokokoföremål. Planformen är fyrsidig med konkava sidor, vilket övergår i en stiliserat klockformad fot där hörnen markeras av ribbor som nedtill avslutas med voluter medan sidorna pryds av huggen blad- och blomsterornamentik. Den runda och låga cuppan utgörs av ett profilerat listverk med huggen ornamentik. Den slutna bänkinredningen i två kvarter på ömse sidor mittgången är enkelt utformad med dörrar, ryggstöd och bänkskärmar uppbyggda som ramverk med fyllningar. De numrerade dörrarna och de släta gavlarna har en enkelt profilerad överliggare. Bänkarna har fotstöd och psalmbokshållare. Orgelläktarens bänkkvarter är öppna men har i övrigt snarlik utformning. Långhusets kvarter kortades vid Eiler Græbes restaurering på 1940-talet för att tillskapa sidogångar utmed ytterväggarna. Bänkinredningen är målad i en blågrå kulör men var enligt kyrkans underhållsplan ursprungligen vinröd. Kyrkorgeln tillverkades av den framstående orgelbyggaren Olof Schwan 1806 (årtalen 1806–09 förekommer i källorna). Den utgör en av endast sju bevarade orglar av Schwan och den enda i södra Sverige. Ursprungligen 10½ stämmor men har renoverats och i viss mån byggts om 1852–53 av E. H. Lysell, Färlöv, 1869 av Jöns Olsson Lundahl samt 1947 eller 1948 av Th. Frobenius & Co, Lyngby, Danmark. Den gråmålade orgelfasaden i klassicistiskt formspråk, ritad av arkitekten Olof Tempelman, är femdelad med tre tureller och två plana partier. Piporna är synliga och till största del ljudande. I turellerna, som har profilerade kapitäl, vilar piporna visuellt på förgyllda bladornamenterade konsoler. De yttre turellerna kröns av förgyllda brinnande oljelampor. På de plana partierna framställs dekor i form av lagerkransar, palmkvistar och musikinstrument. Kyrkan har två kyrkklockor i malm, varav den äldsta från 1578 bör härstamma från den medeltida kyrkan. Klockan bär inskriptionen ”VINDICEBUS FLAMIS SIBI QUI SOLA CONTRARIA DELET. IPSA QUE JUSTA REGULA SOLA MANET. SI DEUS PRO NOBIS, QUIS CONTRA NOS. ANNO DOMINI 1578. G X N M B A” samt initialerna ” LS – HB – AN – PM – PJ och diverse bomärken. Den yngre klockan göts 1806 av Johan H. Fries i Kristianstad och bär inskriptionen ”ÅR 1806 BLEF DENNA KLOCKA AF TVÄNNE GAMLA OMSTÖPT DÅ RIKSRÅDET M: M BARON MALTE RAMEL FÖRSAMLINGENS HERRSKAP OCH MAGISTER LARS MOLIN KYRCKOHERDE. På andra sidan finns inskriften; ”GLORIA IN EXCELSIS DEO PS. 72:5. GIUTEN I CHRISTIANSTAD AF JOHAN H. FRIES NO 9”. Båda klockorna har sedan 1990 elektrisk drivning. Av kyrkans övriga inventarier av särskilt kulturhistoriskt intresse bör nämnas ett epitafium i italiensk marmor över Hans Ramel och dennes maka Amalia Beata Lewenhaupt utfört av skulptören Erik Gustaf Göthe på tidigt 1800-tal. Epitafiet är placerat på långhusets södra vägg i anslutning till koret och under det står en sarkofag i marmor. I herrskapskyrkan finns ett processionskrucifix i vitmetall som är ett krigsbyte från Prag 1648. Krucifixet är i privat ägo och deponerat till kyrkan av Hans Otto Ramel, Övedskloster. |
