Stäng fönster TOMELILLA BOLLERUPS KYRKA 1:1 - husnr 1, BOLLERUPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BOLLERUPS KYRKA (akt.) | |
| 2017-03-08 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Den västra entrén leder direkt in till tornets bottenvåning som utgör vapenhus sedan 1869. Väggarna är putsade och vitkalkade, golvet är lagt med stora kalkstensplattor och innertaket är av vitlaserad träpanel. I golvet mot norr ligger en gravsten och ytterligare en gravhäll står upp mot nordväst. Mot söder leder en gammal trätrappa upp till tornets andra våningsplan genom en öppning i innertaket. Trappan har svängd form och är mycket brant samt målad i vitt och grönt. Tornbågen, den ursprungliga öppningen mellan torn och långhus mot väster är ovanligt hög och har vederlag av huggen skråkantad kalksten. I tornbågen sitter sedan 1960-talet en vitlaserad furupanel med en rakt avslutad dörr av oljad ek. Kyrkorummets medeltida del, långhuset, har golv av rött kvadratiskt tegel och trägolv i bänkkvarteren. Väggarna är putsade och vitmålade, och taket utgörs av de medeltida valven i två travéer. I den sydvästra valvsvickeln finns en lucköppning till vinden. Långhuset är sparsamt inrett. Förutom bänkinredningen finns ett par minnestavlor på väggarna över renoveringarna 1740-41 samt 1869. Bänkinredningen är från 1960-talet men är utförd i traditionell stil som slutna bänkar. Bänkarna upptar hela långhuset fram till korsmitten. Längs ytterväggarna, under träbänkarna, kan man se rester av murade väggfasta bänkar vilka grävdes fram i samband med renoveringarna under 1900-talets mitt. En markering i putsen på södra väggen visar också läget för kyrkans sydportal som delvis överlappas av långhusets sydvästra fönsteröppning. Långhusvalven har en uppbyggnad som är typisk för 1400-talet. Dessa är uppmurade av en halv tegelstens tjocklek på tresprångiga pilastrar med ribbor av fyrsidig genomskärning som sammanstrålar i en kvadratisk slutsten. Gördel- och sköldbågar har spetsbågig form och är murade med följdskift. Valvpelarnas kragband är formade med en vulst nederst, en snedfas och ett utkragande skift upptill. Valven är rikt bemålade med kalkmålningar går i röd ”caput mortuum”, grönt, gulockra och vitt. Längs valvbågar och ribbor finns geometrisk dekor i form av sicksackbårder och akantusliknande växtslingor längs sköldbågarna. I valvkapporna har man fyllt i tomrummet mellan figurmåleriet med målade stjärnor och karaktäristiska virvelformer. Figurerna beskrivs på sina ställen med sirligt målade textband och i valvkrön och svicklar syns kraftfullt målade liljeliknande blommor typiska för det gotiska bokmåleriet. Av bildscenerna har en del hämtat sina förlagor från Bibela Pauperum. Kalkmålningarnas figurmåleri föreställer från väster i västra valvtravéen och medsols; Mikael som själavägare, Sankt Kristoffer, Anna själv tredje, Andreas och Johannes. I östra valvkappan framställs i samma ordning från väster; Salomons dom, De saliga, Yttersta domen och De fördömda. I svicklarna nedanför yttersta domen avbildas målningarnas donatorer Barbara Brahe mot norr och Oluf Stigsen Krognos och mellan dem i valvbågen finns ett textband som de håller i. Inskriften berättar att Barbara brahe och Olof Stigsen år 1476 lät slå valven och måla kyrkan invändigt samt köpte en ny handbok och mässbok till kyrkan. Från en äldre målningsperiod omkring 1300, finns svaga spår vid långhusets nordöstra hörn mot norra väggen. Måleriet föreställer en figur med gloria, eventuellt en helgonfigur. På långhusets norra sida, ovan valven, syns svaga rester efter en Sankt Kristofferframställning från samma period samt en mer välbevarad inskrift om den samme i stora majuskler i röd färg mot vit botten. Kyrkorummets senare tillbyggda delar är valvslagna med kryssvalv med rundbågiga valvbågar slagna utan följdskift. Valvpilastrarna är utförda som i de medeltida valven men kragbanden har istället för vulst nederst ett utkragande tegelskift. Både valv och ytterväggar är putsade och vitmålade och golvet är lagt med gula fyrkantiga tegelplattor med mindre, röda, hörnstenar. Bänkarna i korsmitten och korsarmarna har tagits bort och korsmitten utgör numera kor. Predikstolen står i korsmittens sydvästra hörn och i det nordöstra står kyrkans orgel samt dopfunten. Korsarmarna undertill läktarna är avskärmade från kyrkorummet med en vägg av ekpanel. Kyrkorummet har därmed återfått något av sin ursprungliga storlek. Den medeltida absidens yttervägg tros ha nått fram till den nuvarande absidens innervägg. I skiljeväggarna mot korsarmarna finns dörrar in till utrymmena och ett litet träaltare står mot norra korsarmens panelvägg. Läktarnas bröstning är synlig över brädpanelen och består av en vitmålad träpanel med ett utskjutande rundat parti i mitten och rektangulära imiterande fyllningar med förgyllda ramar. Koret är möblerat med en altaruppställning till med altaruppsats från barocken och korskrank, altare och altarring i nyklassicism från 1869. Altaruppställningen är målad i vitt och guld troligen den ursprungliga färgsättningen från 1869. Altar-ringen når ett stycke in i korsmitten med början vid valvbågen mellan absid och korsmitt. Altarskranket och altaret är utfört med spegelfyllningar omgivna med förgyllda lister och ett profilerat listverk överst. En dörr i vardera sidan om altaret leder in till absiden bakom. Absiden står oanvänd med ofärdigt golv av sågade kalkstensplattor och putsat tegelmurat altarbord från 1960-talet avtäckt med kalkstensskiva. Tanken var att flytta altaret in i absiden. Åtgärderna slutfördes aldrig av någon anledning. Utrymmena i korsarmarna består av ett bårhus och trapputrymme i norra korsarmen samt vindfång, sakristia och trapputrymme i den södra. Innerväggarna är av oljad ek medan ytterväggarna är som i kyrkorummet i övrigt. Golvet i underbyggnaderna har samma utseende som mittgången i långhuset. Trapporna till läktarena består spiraltrappor av järn och läktarvåningarna är identiska inredda med lösa stolar och nåfiltsmatta Tornets andra våningsplan är oinrett med oputsade väggar och golv av trä. Mot östra sidan finns en lucka in till kyrkvinden. Murverket kring öppningen är mycket lagat och omfogat och därmed svårtolkat. Allmänt förefaller delar av murverket i tornet omgjort, framför allt mot söder. Delvis kan också ursprungligt fogbruk finnas bevarat. Öppningen i öster, mot långhusvinden, har en omfattning av stora kalkstensblock. Nära i höjd med golvbjälklaget finns, troligen ursprungliga, ljusöppningar mot norr och väster. Öppningarna har vida skrånande smygar av välhuggna kalkstensblock. Högre upp i murverket, mot norr finns svårtolkade vederlag av något slag murade med välvning in mot rummet. Ritsade fogar syns i murverket. Ytterligare högre upp på muren finns urtag efter ett bjälklag och nära det ursprungliga murkrönet finns tre ljusöppningar mot söder, norr och öster. Dessa utgör numera upplag för två korsande bjälkar. En enkel trästege leder upp till klockvåningen som är belägen över tornets äldsta murverk. I klockvåningen hänger kyrkans enda klocka i en klockstol av fur med uppbyggd av kryssförsträvade stolpar mellan två bjälkar. Murverket i klockvåningen är av oputsat rött tegel. Tornspirans takstolskonstruktion har bjälkar av både furu- och ekvirke. Den består av sparrar med stickbjälkar på dubbla remstycken och en snedsträvad spirstock samt flera horisontella bjälklag. På både långhusvinden och kyrkans senare delar ligger valven fria från isolering. Kyrkans taklag är av fur och bör vara från 1869 års ombyggnad. En del äldre ekbjälkar, delvis med sekundär placering, finns mellan valvkapporna. Bjälkarna kan vara från ett bjälklag som är äldre än de medeltida valven, möjligen ett ursprungligt träbjälklag. Spikar från ett undertak finns på undersidan av bjälkarna. Längs långhusets norra och södra sidor och längs västra gaveln finns också spår av tätt inmurade bjälkar i form av urtag, en del med virke bevarat. På murverket ovanför valven finns också en del medeltida puts finns bevarad bland annat mot norra sidan där också kyrkans äldsta bevarade kalkmålningar syns i form av Sankt Kristoffer med Jesusbarnet och en inskrift på latin. Mellan valvtravéerna i långhuset finns mot norra sidan en romansk fönsteröppning vilken är igenmurad utifrån. I fönstersmygen finns medeltida puts med kalkmålning i form av en akantusslinga. Inredning och inventarier Altare Kyrkans altare är av trä och uppbyggd av ett ramverk med fyllningsförsedda sidor. På framsidan finns en större rektangulär spegel i mitten och två smala spegelfyllningar vid sidorna. Altarbordet är vitmålat med markerad sockel och fyllningarnas inramning är förgylld. Altaret är från 1869. Altaruppsats Altaruppsatsen är från 1650 och skänktes till kyrkan släkten Rantzow dåvarande ägare till slottet Bollerup. Den är tillverkad av ek rikt snidad med barockslingor i broskornamentik som omger ett krucifix och en stråsol i mitten och vid sidorna finns små evangelistskulpturer på postament. Upptill kröns altaruppsatsen av änglaskulpturer och två kvinnogestalter. Altaruppsatsen kan ha fått sin nuvarande färgsättning i vitt och guld i samband med renoveringen 1869 då den byggdes samman med altarskranket. Strålsolen och krucifixet kan ha tillkommit vid denna tid. Ursprungligen var altaruppsatsen delvis genombruten och med en målning av nattvarden samt figurmålningar i speglarna. Altarring Altaringen är från 1869 och är tillverkad av trä målat i vitt och guld med svarvade balusterdockor, tygklätt knäfall och en profilerad överliggare. Predikstol Predikstolen är från 1600-talets första hälft utförd i dansk renässansstil. Baldakinen är från 1740 och trappan i oljad ek tillverkades på 1960-talet. Korgen har en sexsidig planform med fyra sidor indelade mellan hermer vilka symboliserar olika kristna dygder. I sidorna finns skulpturer av evangelisterna inom rundbågsfält omgivna av kedje- och äggstavslistverk. Utöver detta syns andra typiska renässansdekor såsom änglahuvuden och lejonmaskaroner. Predikstolens karnisformade nederdel bör vara ett senare tillägg. Baldakinen har åttkantig form med skuren dekor i form av festonger, akantusblad och över listverket fristående skulpturer vilka symboliserar kristna dygder; tro, måttlighet och ståndaktighet. Över baldakingen finns en öppen krona av skulpterade bladgirlander. Från baldakinens undersida hänger en försilvrad duva. Dopfunt Kyrkans dopfunt av sandsten är från slutet av 1100-talet eller tidigt 1200-talet. Funten tillhör en grupp funtar som är typisk för sydöstra Skåne vilken konsthistoriker Lars Tynell kallar för Blentarpsgruppen. Dopfuntens cuppa är cylindrisk med uppåt svagt vidgande liv och dekorerad med en rundbågsfris upptill, nedtill avrundad samt dekorerad med repstav och godronnering. Cuppans botten har uttömningshål och står på en attisk bas. Sockeln är rektangulär med oval överdel som har hörnblad och hålkäl upptill. Spår av grönblå och röd färg finns på dopfunten. Till dopfunten hör ett mässingsfat skänkt av släkten Rantzow 1596 som ligger på en ram av ek. Bänkinredning Kyrkans bänkar tillverkades efter ritningar av Eiler Graebe under 1960-talet då den ersatte en öppen bänkinredning från 1800-talet, målad i starkt blå färg. De nuvarande bänkarna är utförda av omålad furu och bildar slutna bänkkvarter med fyllningsförsedda bänkskärmar, ryggar och bänkgavlar. Orgel Kyrkan har en kororgel vilken byggdes 1966 av Grönlund för Sankta Maria kyrka i Ystad. Den flyttades till Bollerup 2011. Orgelhuset är av ek med öppningsbara vikluckor och inbyggt spelbord. Före 2011 fanns en kororgel tillverkad 1966 av Anders Perssons Orgelbyggeri i Viken. Dessförinnan fanns en kammarorgel med tre stämmor av okänd tillverkare som stod på en läktare i långhusets västra del. Klockor Kyrkan har en ringklocka vilken gjöts om 1701 och senast 1908 av K. G. Bergholz och Co i Stockholm. Övrigt Bland kyrkans inventarier bör också nämnas kormattan med motiv av kyrkan, vävd av Edvin och Magnhild Lundsten 1971. I kyrkorummet hänger tre ljuskronor av mässing eller malm. Två nummertavlor i nygotisk stil hänger i kyrkorummet. Dessa är troligtvis från 1869. |
