Stäng fönster TOMELILLA NORRA KVÄRRESTAD 12:2 - husnr 1, KVERRESTADS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| KVERRESTADS KYRKA (akt.) | |
| 2017-03-31 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Ingången från väster leder in till en enkelt inredd entréhall. I dess östra sida finns ingången till långhuset och längs norra sidan en trappa till tornets övre våningar. Golvet är lagt med kalkstensplattor av olika storlek, väggarna är putsade och vitmålade och innertaket är av brädor. Snickerierna är målade i olika grå toner. Mot södra väggen står en gravhäll och en minnessten hänger i rummets sydöstra hörn. Kyrkorummet är indelat i ett högre mittskepp och två lägre sidoskepp med bänkinredningen ordnad i två kvarter i mittskeppet med sidogångar i sidoskeppen. Mellan mittskepp och sidoskepp finns höga träpelare som bär upp innertaket i form av ett tunnvalv i mitten och plana innertak över sidoskeppen. De bärande delarna i konstruktionen såsom pelare och bjälkar är gråmålade medan övriga delar är vitmålade, möjligen på reveterad puts, med gula bårder och röda linjer. Denna färgsättning tillkom på 1960-talet. I mittskeppets västra del finns en orgelläktare och korets altaruppställning står i öster framför en hög rundbågformad valvöppning till sakristian. Kyrkorummet har putsade och vitmålade väggar men underliggande färglager visar att väggarna har varit målat i olika gula nyanser tidigare. Golven är lagda med kalksten i gångarna och koret och bänkkvarteren har trägolv. I golven och som avlastning i dörröppningar kan man också finna återanvända gravstenar av kalksten. Läktaren i kyrkorummets västra del byggdes om vid 1960-talet då den avkortades mot sidorna med indragna och konkavt indragna hörn. Barriären består av en ramverkskonstruktion med spegelfyllningar målade i ljusa grå toner. Samtidigt som läktaren byggdes om gjordes inbyggnader under läktaren bestående av kapprum, wc på södra sidan om mittgången och ett vilorum vid norra sidan. Inbyggnaderna är utförda i samma stil som läktarbarriären och målade i grå toner. Kyrkorummets främre del är upphöjt ett steg från bänkkvarteren vilket markerar övergången till kordelen. Predikstolen står i korets norra del framför norra bänkkvarteret och vid södra bänkkvarteret står kyrkans medeltida dopfunt. Altaruppställningen som står i valvbågen mellan koret och sakristian består av altare och altaruppsats sammanbyggt med ett korskrank och framför altaret finns en altarring. Alla delar är målade i ljust grått med gulddetaljer. I korskranket finns spegeldörrar på var sida om altaret som leder in till sakristian i absiddelen. Sakristian är inte helt avstängt från kyrkorummet då korskranket bara skärmar den nedre delen av bågöppningen. Sakristian täcks av ett femkappigt valv, putsat och målat i ljust himmelsblått med guldfärgade stjärnor. Stjärnhimmeln bildar en färgstark fond synlig från kyrkorummet: Sakristian är inredd med grå snickerier i form av korskranket, dörrarna, ett litet altare och golvskåp målade i grå toner. Väggarna är vita upp till korskrankets ovankant där valvet tar vid. Tornet har tre övre våningsplan. Från andra våningen finns en ingång till orgelläktaren och en trappa upp till tornets tredje våning. I tredje våningsplan finns ingång till kyrkvinden i öster och en trappa upp till en klockvåning där kyrkans två klockor hänger i en klockstol av fur. Klockvåningen är öppen till tornspiran. Kyrkvinden utgör ett oinrett utrymme ovan innertaket. Förutom dessa utrymmen finns också ett källarutrymme från 1938 som har använts som pannrum. Källaren har utvändig ingång från öster och används numera till förvaring. Inredning och inventarier Altare Kyrkans altare är från 1873. Altaret är av trä och sammanbyggt med korskrank och altaruppsats. Altarets sidor är utförda med släta fyllningar, inramade av profilerade lister och målat i ljust grått. Altaruppsats Altaruppsatsen är från 1873 och har formen av en klassicerande tempelfasad av trä med skulpterade detaljer målad i ljust grått med mörkare grå och röda detaljer samt förgyllning. Den består av en mittavla med två svartmarmorerade speglar flankerade av två kannelerade pilastrar med kapitäl. Över mittavlan finns ett listverk med rocailler som bär upp ett trekantigt tympanon med en strålsol i mitten. Gaveln kröns av ett klöverbladskors. Altaruppsatsen är sammanbyggd med korskranket och altaret och har samma formspråk. Framför uppsatsen står en senare tillkommen kopia av Thorvaldsens Kristusskulptur i gips. Altarring Altarringen från 1873 har formen av en halv cirkel och ansluter till skärmväggen med grindöppningar på sidorna. Den är uppbyggd av ett räcke av svarvade träbalustrar på en sockel med knäfall och med en överliggare upptill. Balusterdockorna är gråmålade med förgyllda ringar och knäfall och överliggare är klädda i gult tyg. Predikstol Kyrkans predikstol kommer från den medeltida kyrkan och byggdes om 1873 och ställdes i den nya kyrkan. Predikstolens ursprungliga delar är utförda i renässansstil och bör vara från 1500-talet eller 1600-talets början. Vid ombyggnaden brunådrades den sannolikt likt övriga inredningen. 1959-1962 togs den ursprungliga färgsättningen fram på predikstolens äldre delar fram av konservator Våga Lindell. Fyllningarna är delvis trärena men färgspår av en polykrom bemålning finns. Övriga stommen är målad i gråbeige kulör med svart och förgyllt listverk. Korgen har åttkantig planform med fem lodräta sidor uppbyggda av en ramverkskonstruktion med skulpterade fyllningar i låg relief. Fyllningarna är uppbyggda som triumfbågar med framställningar av evangelisterna. Mellan fyllningarna finns kolonetter med joniska kapitäl och dekor av änglahuvuden och maskaroner. Upptill avslutas predikstolskorgen av ett utkragande profilerat listverk med snidade konsoler. Korgens undersida har karnisform och bärs upp av en hög åttakantig träpelare. Till predikstolen hör en trappa i samma stil som predikstolen. Dopfunt Kyrkans dopfunt av sandsten är från slutet av 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Funten tillhör en grupp funtar som är typisk för sydöstra Skåne vilken konsthistoriker Lars Tynell kallar för Blentarpsgruppen. Kverrestadsfunten har cylindrisk cuppa med uppåt, svagt vidgande liv. Cuppan är nedtill godronnerad, en dekor i form av lodrät veckning med rundade former, och däröver finns en rundbågsarkad huggen i låg relief. Cuppan har ett cylindriskt skaft med en vulst upptill och står på en fyrkantig fotplatta med hörnflikar. Invändigt har cuppan kittelformig urholkning och uttömningshål finns. Enligt en beskrivning från 1928 har funten varit marmorerad i gult med inslag av grönt och brunt. Bänkinredning Kyrkans öppna bänkinredning tillkom vid renoveringen 1959-1962 och ritades av arkitekt Eiler Græbe. Bänkarna är tillverkade av fur med spegelfyllningar i ryggstyckena och skurna profileringar på gavelsidorna. Gavlarna har en mjukt rundad ovankant. Bänkarna är ljust gråmålade med gråblåmålade fyllningar i ryggstycken. Gavelsidorna är ådringsmålade i gulbeige färgton, inramade av en röd och en förgylld list. Även bänkskärmarna har gula fyllningar. Orgel Kyrkans nuvarande orgelverk byggdes 1964 av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund. Fasaden är utförd i nyklassicistisk stil och tillverkades till en Fogelbergsorgel på 1800-talet. Fasaden är av gråmålat trä, indelad i tre pipfält med rundbågsformad inramning. Mittpartiet är bredare och högre och kröns av en trekantsgavel med en lyra i gavelspetsen. På fasaden finns förgyllda skurna dekorelement i form av pilastrar och rosetter. Spelbordet av ek är från 1964. Klockor I tornet hänger två ringklockor. Lillklockan gjöts om 1801. Den stora klockan har en inskrift på latin och uppgift om dess tillkomstår saknas. Övrigt Inne i kyrkan finns ett Carl XI:s vapen i trä från 1689 en 12-pipig ljuskrona av mässing från år 1740, en kyrkkista från 1693 och en fattigbössa med okänd ålder. |
